Den nya visselblåsarlagen från 2021 gäller både på för privat och offentlig sektor. Men lagen är mer betydelsefull för privatanställda, eftersom det i huvudsak råder förbud mot att kritisera arbetsgivaren utåt inom den privata sektorn. Lagen gäller både för anställda och för inhyrda arbetstagare.
Lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (riksdagen.se)
Visselblåsarlagen skyddar anställda som larmar om allvarliga missförhållanden
Syftet med visselblåsarlagen är att förbjuda arbetsgivare att vidta repressalier mot den som har larmat om allvarliga missförhållanden. Lagen är därmed ett skydd för anställda som larmar.
Repressalier kan exempel vara
- avskedande
- uppsägning
- omplacering
- utebliven löneökning
- kränkande tillmälen
- mobbning.
Arbetsgivaren kan bli skadeståndsskyldig om de genomför sådana åtgärder.
Vad är allvarliga missförhållanden?
Det finns inte någon närmare definition av begreppet allvarliga missförhållanden i visselblåsarlagen, mer än att fängelsestraff måste finnas med i straffskalan om missförhållandena utgör brott. Det gäller dock för de flesta brott i brottsbalken, även mindre allvarliga brott där det sällan är någon som döms till fängelse.
Begreppet allvarliga missförhållanden kan också syfta på sådant som inte är straffbelagt, men som ändå är oacceptabelt i arbetslivet. Det kan till exempel vara att
- gällande föreskrifter inte följs
- det finns risker för liv och hälsa eller risk för skador på miljön
- interna regler och principer inte följs
- oetiska förhållanden förekommer.
Att någon anställd är missnöjd med verksamheten är vanligtvis inte tecken på något allvarligt missförhållande. Dock kan allvarliga samarbetssvårigheter hamna innanför definitionen, till exempel om oförmågan att samarbeta medför risker för patienter i sjukvården.
Larma internt i första hand
Om du som arbetstagare vill larma om ett missförhållande ska du i första hand göra det internt. Enligt visselblåsarlagen är arbetsgivaren skyldig att ha rutiner för att hantera sådant, till exempel genom att anvisa någon särskild enhet eller person dit arbetstagare kan vända sig.
Om du inte vill larma till en representant för arbetsgivaren kan du i stället larma till en facklig representant. Det krävs ingen bevisning för att påtala missförhållanden internt, utan det räcker med att du kan presentera konkreta misstankar om allvarliga missförhållanden.
Rätt att larma även externt om förändring uteblir
Om larmet inte resulterar i någon förändring inom rimlig tid kan du därefter ha rätt att larma även externt. Då kan du antingen lämna uppgifter för offentliggörande (exempelvis till media) eller vända dig till någon myndighet.
Fog för misstankar krävs för att larma externt
För att det ska vara möjligt att larma externt måste det finnas fog för misstankarna om missförhållanden. Vad det innebär säger visselblåsarlagen inget om. Det får inte vara ogrundade eller löst grundade anklagelser. Å andra sidan behövs ingen bevisning heller. Det räcker med att du redogör för vad du har sett, hört eller upplevt.
Den som utan grund larmar med svepande påståenden och anklagelser gör sig sannolikt skyldig till brott mot lojalitetsplikten i sin anställning.
Yttrandefrihet på jobbet
Larma externt direkt vid akuta situationer
I vissa fall har arbetstagaren rätt att larma externt direkt. Det gäller akuta situationer, till exempel om allvarlig brottslighet förekommer och om det finns risk för att bevis förstörs om inte polisen kopplas in omedelbart.