Lagen gäller både på det privata och på det offentliga området, men den är mer betydelsefull för privatanställda, eftersom det inom den privata sektorn i huvudsak råder förbud mot att utåt kritisera arbetsgivaren. Lagen gäller för anställda och för inhyrda arbetstagare.
Lagens syfte
Visselblåsarlagens syfte är att förbjuda arbetsgivare att vidta repressalier mot den som larmat. Repressalier kan vara exempelvis avskedande, uppsägning, omplacering, utebliven löneökning, kränkande tillmälen, mobbning och mycket annat. Arbetsgivaren kan bli skadeståndsskyldig om sådana åtgärder genomförs.
Skydd för anställda som larmar om "allvarliga missförhållanden"
Lagen innebär ett skydd mot repressalier för anställda som larmar om allvarliga missförhållanden. Det finns inte någon närmare definition av det begreppet i lagen, mer än att, om missförhållandena utgör brott, måste fängelsestraff finnas med i straffskalan. Det gäller dock för de flesta brott i brottsbalken, även mindre allvarliga brott som snatteri. Men det är sällan någon döms till fängelse för så lindriga brott.
Vad är "allvarliga missförhållanden"?
Begreppet "allvarliga missförhållanden" kan också syfta på sådant som inte är straffbelagt, men som ändå är oacceptabelt i arbetslivet, exempelvis att gällande föreskrifter inte följs, att det finns risker för liv och hälsa eller risk för skador på miljön, att interna regler och principer inte följs eller att det förekommer oetiska förhållanden.
Att någon anställd är missnöjd med verksamheten på ett eller annat sätt är vanligtvis inte tecken på något allvarligt missförhållande. Dock kan allvarliga samarbetssvårigheter hamna innanför definitionen, till exempel om oförmågan att samarbeta medför risker för patienter i sjukvården.
Larma internt i första hand
En arbetstagare som vill larma om något missförhållande ska i första hand göra det internt. Arbetsgivaren är skyldig att ha rutiner för att hantera sådant, exempelvis genom att anvisa någon särskild enhet eller person dit arbetstagare kan vända sig. Om den anställde inte vill larma till någon representant för arbetsgivaren kan hen istället göra det till någon facklig representant. För att internt påtala missförhållanden krävs ingen bevisning, det räcker med att den anställde kan presentera konkreta misstankar om allvarliga missförhållanden.
Rätt att larma även externt om förändring uteblir
Om larmet inte resulterar i någon förändring inom rimlig tid, kan arbetstagaren därefter ha rätt att larma även externt, antingen genom att lämna uppgifter för offentliggörande (exempelvis till media) eller vända sig till någon myndighet.
Fog för misstankar krävs för att larma externt
För att det ska vara möjligt att larma externt måste det finnas "fog" för misstankarna om missförhållanden. Vad det innebär säger lagen inget om. Det får inte vara ogrundade eller löst grundade anklagelser. Å andra sidan behövs ingen bevisning heller. Det räcker med att arbetstagaren redogör för vad hen sett, hört eller upplevt. Den som utan grund "larmar" med svepande påståenden och anklagelser gör sig sannolikt skyldig till brott mot lojalitetsplikten i sin anställning.
Larma externt direkt vid akuta situationer
I vissa fall har arbetstagaren rätt att larma externt genast. Det gäller akuta situationer, exempelvis att allvarlig brottslighet förekommer och att det finns risk för att bevis förstörs om inte polis inkopplas omedelbart.