Arbetstidslagen är en skyddslag som finns för att skydda dig från att vara i tjänst alltför länge utan rast, dygnsvila och veckovila. Men lagen har också en säkerhetsaspekt. Verksamheten kan bli lidande om de anställda har alltför långa arbetspass.
Arbetstidslagen tar hänsyn till de minimikrav som finns i EU:s arbetstidsdirektiv. På de flesta arbetsplatser där Visions medlemmar finns styrs arbetstiden även av kollektivavtal.
Kollektivavtal
Arbetstid per vecka
Den högsta arbetstiden är 40 timmar per vecka, enligt arbetstidslagen. I många branscher finns kollektivavtal om kortare arbetstider än så.
Enligt EU:s minimikrav får den totala arbetstiden under en fyramånadersperiod inte överstiga 48 timmar per vecka. Till den totala arbetstiden räknas även jourtid, övertid, semesterledighet och sjukledighet EU:s minimikrav går inte att frångå med kollektivavtal.
Arbetstid
Vad säger arbetstidslagen om dygnsvila?
Enligt arbetstidslagen ska du ha minst 11 timmars dygnsvila, det vill säga sammanhållen ledighet under en 24-timmarsperiod. 24-timmarsperioden ska börja räknas på samma klockslag under hela schemaperioden.
Från 1 oktober 2023 gäller ändrade regler för dygnsvila inom avtalsområdet för kommun, region och andra verksamheter som omfattas av HÖK-avtalet.
Dygnsvila
36 timmars veckovila
Arbetstidslagen ger dig rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet per vecka, det vill säga period på sju dagar. Det kallas för veckovila.
Rast och paus
Enligt arbetstidslagen har du rätt till rast senast efter fem timmars arbete. På rasten har du rätt att lämna arbetsplatsen och behöver inte vara tillgänglig för arbetsgivaren. Rasten räknas inte som arbetstid.
Hur lång rasten ska vara är inte reglerat i lagen. Vision anser att rasten bör vara 60 minuter, och enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer ska rasten vara minst 30 minuter.
Förutom raster har du rätt till pauser, som är kortare avbrott från arbetet. Pauser räknas som arbetstid och då är det inte självklart att du får lämna arbetsplatsen.
Pausernas längd och hur många pauser du ska ha är inte reglerat i lagen. Det är vanligt att arbetsplatser har en fika på förmiddagen och en på eftermiddagen. Det finns goda skäl till det; förutom återhämtning är det ett sätt att umgås med kollegor och kan även vara ett tillfälle att få information om aktuella frågor i arbetet.
Ibland kan regler om rast och paus också finnas i kollektivavtal.
Beredskap och jour
En del arbetsplatser är beroende av personal som är tillgänglig även utöver ordinarie arbetstid. Arbetsgivaren kan då begära att du som är anställd ska ha beredskap eller jour, vilket också regleras i arbetstidslagen.
Beredskap innebär att du som arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande utanför arbetsplatsen, för att snabbt kunna rycka in vid behov och börja arbeta med kort varsel. För beredskap finns ingen gräns för hur många timmar som får läggas ut enligt lagen. Den enda begränsningen är att beredskap inte får förläggas under veckovilan.
Jour innebär att du som arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete vid behov. Jourtid får som huvudregel inte överstiga 50 timmar under en kalendermånad enligt arbetstidslagen, och får inte förläggas under dygns- eller veckovilan.
Jour och beredskap
Övertid
En arbetsgivare kan vilja att du ska jobba övertid. Arbetstidslagen säger att du inte ska jobba mer än 50 timmar övertid under en månad och sammanlagt högst 200 timmar under ett år.
Mertid
Om du är deltidsanställd räknas den tid du arbetar utöver din ordinarie arbetstid som mertid, om arbetet äger rum under vanliga arbetstider för heltidsanställda. Jobbar du under annan tid på dygnet är det i stället övertid. Du kan jobba mertid i högst 200 timmar under ett år enligt arbetstidslagen.
Obekväm arbetstid
Om arbetet kräver kan du få arbeta på tider som avtalet anger som obekväm arbetstid – kvällar, nätter och helger. För att du ska få ersättning för obekväm arbetstid krävs att facket har slutit kollektivavtal om det.
Nattarbete
Enligt arbetstidslagen är det förbjudet att arbeta klockan 00–05. Men givetvis finns det verksamheter som måste ha personal dygnet runt, till exempel inom vård och omsorg och räddningstjänsten. Därför måste all verksamhet som har bemanning på natten klockan 00–05 ha kollektivavtal om nattarbete, annars bryter de mot lagen.