Förtroendemannalagen

För vem gäller förtroendemannalagen?

Förtroendemannalagen gäller förtroendevalda som företräder en arbetstagarorganisation. Med arbetstagarorganisation menas en organisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal för den förtroendevaldas verksamhet – det vill säga ett fackförbund som Vision.

Det är facket som bestämmer vem förtroendemannalagen ska tillämpas för. Lagen börjar gälla en förtroendevald när den fackliga organisationen har underrättat arbetsgivaren om det fackliga uppdraget.

Vilka regler finns i förtroendemannalagen?

Lagen säger bland annat att en förtroendevald

• inte får hindras från att utföra sitt uppdrag.
• ska ha tillträde till alla arbetsplatser hos arbetsgivaren som uppdraget omfattar. För regionala förtroendevalda kan det även innebära arbetsplatser hos andra arbetsgivare än deras egen.
• får disponera lokal eller annat utrymme på arbetsplatsen för att utföra sitt fackliga uppdrag.
• inte ska få sämre villkor eller arbetsförhållanden på grund av sitt uppdrag, och ska ha bibehållna anställningsförmåner.
• har rätt till den ledighet som uppdraget kräver. Ledighetens omfattning och förläggning bestäms efter lokal förhandling.
• ska få ledighet med bibehållna anställningsförmåner om den fackliga verksamheten berör den egna arbetsplatsen.
• har företräde till fortsatt anställning vid en arbetsbristsituation.

Vissa regler i lagen är dispositiva. Det innebär att de delarna går att avtala bort. Facket har tolkningsföreträde vid tvister om hur lagen ska tillämpas.

Förtroendevalda kan i vissa fall åläggas tystnadsplikt av arbetsgivaren.

Facklig tid – vad gäller enligt lagen?

Förtroendemannalagen ger fackliga ombud rätt att ägna sig åt sitt uppdrag på betald arbetstid, alternativt rätt till ledighet utan lön. Det kan också finnas bestämmelser om facklig tid i kollektivavtal. Kollektivavtal som kompletterar förtroendemannalagen finns till exempel i kommuner och regioner.

Förtroendevaldas rätt att utföra sitt fackliga uppdrag på betald arbetstid gäller för facklig verksamhet på den egna arbetsplatsen. Det kan till exempel vara löpande fackligt arbete, deltagande i samverkan, förhandlingar och förberedelser inför förhandlingar. Det kan också handla om att gå en kurs som har direkt betydelse för uppdraget.

När det gäller facklig verksamhet utan direkt anknytning till den egna arbetsplatsen kan lagen ge rätt till ledighet, men då utan betalning. Det kan exempelvis handla om centrala fackliga konferenser, kongresser eller andra centrala fackliga aktiviteter.

Det finns inget skrivet i förtroendemannalagen om hur många timmar en förtroendevald får utföra fackligt arbete. Men tiden ska inte vara mer omfattande än vad som är skäligt med tanke på förhållandena på arbetsplatsen. Här spelar till exempel arbetsplatsens storlek och antal medlemmar roll. Ledigheten för facklig verksamhet ska inte förläggas så att den medför betydande hinder för arbetet på arbetsplatsen.