Digital arbetsmiljö

Gör en enkätundersökning om hur medarbetarna upplever it-stödet på arbetsplatsen. Här finns förslag på frågor, som är de samma som Vision använde i sin undersökning om it i välfärdens tjänst. Ett tips är att jämföra resultaten från er arbetsplats med Visions resultat.

Mall för medarbetarundersökning om it-stöd (docx)

Använd följande punkter som ett samtalsstöd vid samverkansdialog om it-stödet i verksamheten, till exempel av samverkansgrupp och skyddskommitté. Många av punkterna passar också bra för dialog på arbetsplatsen. Välj ut de punkter som känns relevanta och fundera över hur det fungerar hos er och hur ni vill att det ska fungera.

• Samverkar vi från arbetsplatsnivå till centrala samverkansgruppen eller skyddskommittén i att utvärdera befintliga it-system och utveckla nya it-system?
• Finns en medvetenhet hos högsta ledningen om sambandet mellan it-systemens användbarhetsgrad och verksamhetens effektivitet och kvalitet? Behöver det medvetandegöras inom organisationen?
• Beaktas digital arbetsmiljö som stress och ögonergonomi vid utveckling och upphandling av it-system?
• Finns det rutiner som säkerställer att Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om Arbete vid bildskärm ingår som delkrav vid utveckling och upphandling av it-system?
• Uppfyller vi föreskriften om Arbete vid bildskärm i dag och hur följer vi upp föreskriftens krav?
• Involveras medarbetarna i ett tidigt skede av nya system och vid utvärdering av it-systemen, utifrån användarerfarenheter och förbättringsbehov?
• Vad innebär hög användbarhet hos oss?
• Hur jobbar vi med referenser vid inköp av nya it-system? Inkluderas digital arbetsmiljö i frågeunderlaget vid referenstagning?
• Hur säkerställer vi utvecklingen av medarbetarnas digitala kompetens? Premieras god digital kompetens?
• Behöver it-systemen förändras efter verksamheten och medarbetarnas behov, eller ska verksamhetens arbetsrutiner anpassas efter it-systemets upplägg? Vad innebär det sistnämnda för innovationsutveckling inom verksamheten?
• Finns det rutiner för hur medarbetarnas förbättringsidéer omhändertas och hanteras i relation till it-utvecklare och leverantörer?
• Vad har vi för rutiner för att löpande rapportera irriterande fel och brister i it-systemen?
• Hur skapar vi arbetsplatser där it inte avbryter och strular till arbetsmomenten och därmed skapar stressade lägen?
• Finns det krishanteringsrutiner vid eventuella it-haverier så att arbetsuppgifter ändå kan hanteras?
• Har medarbetarna tillräcklig tillgång till tekniskt stöd, som exempelvis it-support?
• Har chefer och medarbetare kunskap om vad som skapar stress på jobbet och vad stressen gör med hälsan och arbetsklimatet?

Här hittar du definitioner av vanliga begrepp när det gäller it och digital arbetsmiljö.

Digital arbetsmiljö

Med digital arbetsmiljö menar vi alla kognitiva arbetsförhållanden där människor interagerar med eller är beroende av digitala system. Vision avgränsar den digitala arbetsmiljön till att avse samspelet mellan arbetstagare och digitala verktyg som används för att utföra arbetsuppgifter.

Även det ergonomiska samspelet mellan människan och maskinens hårdvara, tangentbord och skärmar läggs in i begreppet. Definitionen breddas också till att alltmer innefatta perspektiv som integritet, kontroll och övervakning genom exempelvis it-systemens logg.

Digital kompetens

Digital kompetens finns hos medarbetare som kan sina system och har en god kompetens att hantera dessa. Medarbetare som har hög kunskap om verksamhetens behov och därmed också deras processer och flöden i de olika digitala rum som verksamheten har behov av.

Inom olika yrken ställs olika krav på den digitala kompetensen. Det beror delvis på lagstiftningens krav, nationella och regionala digitala agendor för välfärdstjänsterna. Det gör även att kraven på digital kompetens ökar snabbare i en del yrken än i andra.

Användarvänlighet

Med användarvänlighet menar Vision att it-systemet är lätt och behagligt att använda, utan att det uppstår onödiga problem. Det ska inte upplevas jobbigt eller obehagligt att använda systemet. Ett användarvänligt system är logiskt, effektivt, konsekvent och intuitivt i sin uppbyggnad.

Det finns dock en skillnad mellan begreppen användarvänlighet och användbarhet. Ett användarvänligt uppbyggt it-system kan fortfarande vara fullständigt oanvändbart. Användbarhet är ett mer omfattande begrepp där användarvänlighet ingår som en del.

Användbarhet

I ISO-standarden 9241-11 definieras användbarhet på följande sätt:

"Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt eller en tjänst för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt."

Med andra ord är användbarhet ett samlat kvalitetsmått för en tjänst eller produkt, och kan vara hög eller låg. Förenklat sagt är användbarhet den grad av nytta som systemet gör för en användare i en viss situation.

Användarvänlighet är en förutsättning för att systemet ska vara användbart. När systemet både har hög nytta och hög användarvänlighet uppstår en hög grad av användbarhet. 

Omvänt kan ett system vara både enkelt och behagligt att hantera, samt effektivt eller ändamålsenligt. Men samtidigt inte skapa någon nytta för användaren om det inte leder till att målet med arbetet uppfylls. 

Den nytta användaren kan göra med hjälp av it-systemet beror på systemets funktionalitet och informations­innehåll. Funktionaliteten och informations­innehållet måste stämma överens med det ändamål som it-systemet används till.

Använd gärna engagemangskiosken för att ordna aktiviteter. Där finns underlag och material för att prata arbetsmiljö och mycket mer.

Engagemangskiosken