Kom i kontakt med Vision

Vision Direkt

0771 44 00 00

Stäng ×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet för dig som är tjänsteman inom kommun, region, kyrkan och bolag kopplat till välfärden.

Medlemskapet i Vision

Är Vision rätt för dig?

A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?

Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Härmed godkänner du villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att du är medveten om att dina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister. Vi behöver uppgifterna för att erbjuda dig medlemskap i enlighet med våra stadgar. 

Läs om hur vi använder dina personuppgifter

Gå till Visions stadgar

Du får en faktura på medlemsavgiften varje månad. Om du är ansluten till Kivra kommer fakturan dit. Från den dagen ditt medlemskap börjar gälla kan du anmäla autogiro eller e-faktura via Mina sidor. Har du ett framtida medlemskap behöver du göra det via din internetbank i stället.

Medlemsavgiften baseras på din inkomst och du har själv ett ansvar för att Vision har aktuella uppgifter om dig. Du har möjlighet att själv uppdatera dina uppgifter på Mina sidor.

Dina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver du själv kontakta det bolag som Vision hänvisar dig till.

Du ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med. Detta förutsatt att du är bosatt och folkbokförd i Sverige. Tänk dock på att försäkringarna kan omfattas av exempelvis hälsokrav. Därför bör du noggrant läsa informationen som du får hemskickad till dig när du har blivit medlem. Kontakta försäkringsbolaget om du inte uppfyller kraven för försäkringen.

Inkomstförsäkringen ingår i ditt medlemskap. Men du måste vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning från inkomstförsäkringen om du blir arbetslös. Glöm inte att söka medlemskap i a-kassan separat från ditt medlemskap i Vision.

Gå till A-kassan Visions webbplats

Vision ingriper inte i händelser eller tvister som inträffade innan du lämnade in din ansökan om medlemskap. 

  • Kvinna lutar huvudet mot handen.

Hot och våld i arbetslivet

Risken att utsättas för hot och våld i arbetslivet har ökat på senare år för Visions medlemmar. Här får du råd om hur du kan arbeta förebyggande och hur du ska agera om något händer på jobbet.

Vardagsvåldet har ökat de senaste åren, inte minst inom omsorgs­sektorn. En del av förklaringen kan vara ökat alkohol- och narkotika­missbruk i samhället, men även den nedrustade psykiatrin.

Effekterna av detta drabbar anställda inom välfärds­yrkena i form av hot och våld i sitt dagliga arbete. Där ingår flera av Visions medlems­grupper, bland annat social­sekreterare, kuratorer, biblioteks­anställda och behandlings­assistenter.

Checklistor mot hot och våld i arbetslivet

Så här ska du agera om du eller någon på ditt jobb har blivit utsatt för hot eller våld i arbetet. Använd den checklista som är relevant för din situation.

För dig som blivit utsatt

  • Berätta för chef och skyddsombud. Prata med din chef och ditt skyddsombud om det som hände. Kräv att det görs en tillbudsanmälan, en arbetsskadeanmälan vid skador, och omedelbart en polisanmälan. Polisanmälan är viktig inte bara utifrån det som just har hänt dig, utan även utifrån ett samhällsansvar. Vem vet vad personen som hotat eller varit våldsam gör härnäst eller mot vem?
  • Ta din upplevelse på allvar. Din upplevelse av obehag och chock är alltid sann och ingen har rätt att bagatellisera din känsla. Hur var och en upplever en situation beror mer på individens tidigare erfarenheter än på situationen i sig.
  • Ta reda på vad lagen säger. Det är samtidigt viktigt att väga din rätt till en säker arbetsplats mot eventuella klienters krav på integritet. Arbetsmiljölagen är en övergripande lag som gäller för alla verksamheter. Andra lagar kan också vara aktuella, som exempelvis socialtjänstlagen.
  • Stöd av facket. Du får stöd och hjälp från ditt lokala fack i bland annat mötet med arbetsgivaren, chefen och arbetsskadeanmälningar. Du får också hjälp av facket om det uppstår komplikationer som leder till att du vill ha kris- och samtalsstöd och inte får det av arbetsgivaren.
  • Byt arbetsuppgifter om du behöver. Om du känner att du inte klarar av dina tidigare arbetsuppgifter, till exempel möten med klienter, är det viktigt att du säger ifrån. Tala om för chefen att du inte kan ta det professionella ansvaret just nu. Vision kan hjälpa dig om du känner att du vill ha förändrade arbetsuppgifter under en tid.
  • Kontakta Brottsoffermyndigheten. Du kan vara berättigad till ekonomisk ersättning, så kallad brottskadeersättning. Då behöver du skicka en skriftlig ansökan till Brottsoffermyndigheten senast tre år efter brottet.

    Kontakta Brottsoffermyndigheten (brottsoffermyndigheten.se)
  • Tillbudsanmälan. Gör alltid en tillbudsanmälan till arbetsgivaren vid situationer som utgör en risk, även om det inte leder till direkt skada. Det kan till exempel vara att någon kastar något i väggen eller uppträder aggressivt.
  • Du ska få information om förundersökning. Som målsägande har du rätt att få information från polisen eller åklagaren om vad som händer i ärendet. Till exempel om förundersökning inte inleds, om en inledd för­undersökning läggs ner eller om åtal inte ska väckas.
  • Rätt till målsägandebiträde. Om det blir en rättslig process i form av ett brottmål har du som målsägande ofta rätt till ett målsägande­biträde. Målsägande­biträdet har i uppdrag att företräda dina intressen.
  • Sök ersättning. Det går att söka ersättning från arbetsskade­försäkringen (AFA försäkring) för karensavdrag vid sjukfrånvaro som beror på utsatthet för hot eller våld.
  • Ta stöd av arbetsgivaren. Du rätt att få stöd från din arbetsgivare, skyndsamt och utifrån dina behov. Det kan till exempel handla om kris- och samtalsstöd. Stödet ska bland annat syfta till att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Ditt skyddsombud kan hjälpa dig i kontakten med din arbetsgivare.
  • Kolla försäkringsersättning. Om du har blivit hotad eller angripen på väg till och från arbetet räknas det troligtvis som en färdolycka. Då gäller sannolikt arbets­försäkringen. Anmäl incidenten till din arbets­givare. Om du blir utsatt på fritiden kan du söka ersättning från din hem- eller olycksfallsförsäkring.

För dig som arbetskamrat

Förebygg

  • Använd era möjligheter till inflytande, i vardagsarbetet och i samverkan med arbetsgivaren, för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblem som hot och våld.
  • Säkerhetspolisen (Säpo) har tagit fram en handbok för skydd vid hot, våld och gisslansituationer. Du kan använda handboken för att förbereda dig för en hotfull situation.

    Personlig säkerhet (sakerhetspolisen.se)

Om något händer

  • När du ser en situation som är på väg att bli hotfull – stanna då kvar hos din kollega och tillkalla fler kollegor om det är möjligt. Lämna aldrig någon ensam med en person som agerar hotfullt.
  • Ta din kollegas upplevelse på allvar! Ge tydliga signaler till andra i arbetsgruppen om att du förväntar dig att de också tar det på allvar. Att känna sig misstrodd och förlöjligad när man är i chock och riskerar att få ett varaktigt trauma är inte till hjälp för någon.
  • Tala om för chefen och skyddsombudet om du själv upplever ett starkt obehag och är chockad över vad kollegan har blivit utsatt för. Det är helt naturligt och ska tas på allvar.

För dig som skyddsombud

Som skyddsombud ansvarar du för att samverka med arbetsgivaren i arbetet mot hot och våld, och för att företräda arbetstagarnas synpunkter när det behövs.

Du ska också att kolla så att arbetsgivaren åtgärdar problem, upprättar handlingsplaner för hot och våld och att handlingsplanerna är väl kommunicerade så att alla på arbetsplatsen känner till vad de säger. Om detta inte görs ska du som skyddsombud kräva det.

Förebygg

  • Främja medlemmarnas inflytande. Arbeta för att främja medlemmarnas inflytande i vardagsarbetet och i samverkan med arbetsgivaren.
  • Kräv kompetensutveckling. Kolla att alla som tillhör er verksamhet får kompetens­utveckling i konflik­thantering och krishantering. Om inte – kräv det av chefen eller arbetsgivaren.
  • Ha koll på lagarna. Som skyddsombud måste du peka på att arbetsmiljölagen inte är underordnad någon annan lag som verksamheten omfattas av, till exempel socialtjänstlagen. Det spelar in till exempel när rätten till en säker arbetsplats måste vägas mot eventuella klienters krav på integritet.
  • Använd Säpos handbok. Säkerhetspolisen (Säpo) har tagit fram en handbok för skydd vid bland annat hot, våld och gisslansituationer. Att vara förberedd kan hjälpa en att agera snabbare och mer rationellt i stressade situationer. Föreslå gärna att ni ska gå igenom handboken på arbetsplatsen.

    Personlig säkerhet (sakerhetspolisen.se)

Om något händer

  • Stötta personen som blivit utsatt. Ta alltid upplevelser av hot och våld på allvar. Kontrollera att medarbetare som blivit utsatta snabbt får hjälp och stöd för att förebygga eller lindra både fysisk och psykisk skada. Kontrollera att det finns rutiner för detta som är väl kända och som följs.
  • Kontrollera att händelsen anmäls. Se till att tillbuds­anmälan och arbetsskadeanmälan görs och att händelsen polisanmäls – på en gång. Rutinen bör vara att arbetsgivaren polisanmäler i dialog med den som blivit utsatt, för att minska utsattheten för medarbetaren.
  • Värna om rättigheter. Värna om medarbetarens rättigheter enligt era handlingsplaner och rutiner, och personens möjlighet till arbetsskade­ersättning. 
  • Förhandla bort karens. Verka för att medarbetaren får vara hemma och samla sig utan karens. Vision anser att den som har blivit utsatt för hot eller våld i sitt arbete inte ska behöva få karensavdrag. Slut gärna en lokal överenskommelse om det mellan facket och arbetsgivaren.
  • Ge rättsligt stöd. Om det blir en rättsprocess, kontrollera att medarbetaren får återkoppling om förundersökningens resultat och att arbetsgivaren ger det stöd som behövs under den rättsliga processen.

För dig som chef

Som chef företräder du arbetsgivaren. Du har sannolikt fått i uppgift att säkerställa den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön för de medarbetare du leder. En viktig del i det är att förebygga att medarbetare utsätts för hot, våld och personangrepp.

Förebygg

  • Gör en riskbedömning. Du ansvarar för att göra en risk­bedömning av hot och våld på arbetsplatsen. Risk­bedömningar ska också göras för delar av verksamheten som utövas utanför arbets­platsen, till exempel hembesök. Du har också ansvar för att bedömningen görs i samverkan mellan arbetstagare och skyddsombud, och för att vidta åtgärder när det behövs.
  • Ta fram handlingsplaner. Revidera eller ta fram nya handlingsplaner om hot och våld när riskbedömningen är gjord. Handlings­planerna ska ta upp hur ni förebygger hot om våld och vålds­situationer på arbetsplatsen, och hur ni ska agera när det uppstår en sådan situation.
  • Ordna kompetensutveckling. Kompetensutveckla alla medarbetare i konflikt­hantering och kris­hantering.
  • Involvera medarbetarna. Bjud in medarbetarna till inflytande, genom samverkan och i vardagsarbetet. Se till att tryggheten på arbetet är en stående punkt på arbetsplats­träffarna. Se till att det finns tillgång till kontinuerlig handledning och utrymme för reflektion för de anställda, så att de kan lära sig strategier av varandra och förbättra verksamheten.
  • Motverka stress. Ha koll på medarbetarnas arbets­belastning och stress­nivåer. En trött och stressad person kan få tunnelseende, och miss­uppfattningar kan snabbt leda till konflikter som kan bli hotfulla.
  • Gå igenom Säpos handbok. Säkerhetspolisen (Säpo) har tagit fram en handbok för skydd vid bland annat hot, våld och gisslansituationer. Att vara förberedd kan hjälpa en att agera snabbare och mer rationellt i stressade situationer. Gå gärna igenom handboken på arbetsplatsen.

    Personlig säkerhet (sakerhetspolisen.se)

Om något händer

  • Ta det på allvar. Om någon blivit utsatt – ta den anställdas upplevelse på allvar! Ge tydliga signaler till resten av arbetsgruppen att du förväntar dig att de också gör det. Att känna sig misstrodd och förlöjligad när man är i chock och riskerar att få ett varaktigt trauma är inte till hjälp för någon.
  • Informera andra. Informera övriga på arbetsplatsen om vad som har hänt, och sprid informationen till övriga arbetsplatser som finns i de lokaler där ni håller hus. Gör detta i dialog med den som blivit utsatt.
  • Fråga övriga anställda. Kolla av med övriga anställda hur de reagerat på det som har hänt. Fler än just den som blivit utsatt kan vara chockade.
  • Anmäl händelsen. Se till att tillbudsanmälan och arbetsskade­anmälan görs. Värna medarbetarens möjlighet till arbetsskade­ersättning. 
  • Polisanmäl – på en gång. Polisanmäl händelsen i dialog med den som varit utsatt. Polisanmälan är viktig inte bara utifrån det som just har hänt, utan även utifrån ett samhällsansvar. Vem vet vad personen som hotat eller varit våldsam gör härnäst och mot vem? Den som har varit utsatt ska inte själv behöva göra polis­anmälan och driva en eventuell rättsprocess.
  • Anpassa arbetsuppgifter vid behov. Personen som blivit utsatt för hot eller våld kan känna att hen inte klarar att gå tillbaka till sina tidigare arbetsuppgifter, till exempel klientmöten. I så fall ska du hjälpa personen med förändrade arbets­uppgifter, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning och rehabilitering.
  • Använd inte karensavdrag. Vision anser att den som har blivit utsatt för hot eller våld i sitt arbete inte ska behöva få karensavdrag. Verka för att medarbetaren får vara hemma och samla sig utan karens. Slut gärna en lokal överenskommelse om detta mellan facket och arbetsgivaren.
  • Stöd under rättsprocessen. Ge den utsatta det stöd hen behöver under den rättsliga processen. Säkerställ att hen som målsägande får återkoppling om förundersökningens resultat.

Viktigt att ta händelsen på allvar

När någon har blivit utsatt för hot eller våld i jobbet är det ytterst viktigt att det tas på allvar, både av chefen och av kollegorna. Hur den drabbade upplever situationen är individuellt – ingen annan kan säga att det inte är något att bry sig om, att det inte var så farligt eller att man får vänja sig vid det.

Det ska finnas rutiner på arbetsplatsen för när hot och våld inträffar. Rutinerna ska vara väl kommunicerade och anpassade efter arbets­platsens behov och typen av arbete. Det ska finnas handlingsplaner, risk­bedömningar och alla händelser av hot och våld ska följas upp.

Rutinerna och det förebyggande arbetet ska ses över regelbundet, eftersom omvärlden, arbetsplatsen och själva arbetet också förändras över tid. Chefen är ansvarig för översynen, men hela arbets­platsen ska vara involverade i arbetet.

Verktyg för att motverka hot och våld i arbetslivet

Det bästa för att skapa en trygg och säker arbetsplats och motverka hot och våld är att arbeta främjande och förebyggande inom ramen för det systematiska arbetsmiljö­arbetet.

Suntarbetslivs verktyg Säkerhets­dialogen är ett stöd i det arbetet. Säkerhets­dialogen är till för dig som jobbar med systematiskt arbetsmiljö­arbete, antingen generellt och specifikt mot hot och våld.

Du kan introducera Säkerhets­dialogen på din arbetsplats genom att visa filmen som finns på Suntarbetslivs webbplats.

Säkerhetsdialogen (suntarbetsliv.se)

Är du chef?

Som chef är du särskilt viktig för arbetsmiljön. Din arbetsgivare måste ge dig de förutsättningar du behöver. Du kan få stöd i ditt uppdrag av Vision Chef.

Vision Chef

Hur kan vi hjälpa dig?

Hitta svaret på din fråga

Frågor och svar

Ställ en fråga om ditt medlemskap

Starta chattbot

Kontakta oss istället

Kontakta oss