×

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

Fackförbundet för dig inom kommun, region, kyrka och bolag kopplat till välfärden. 

Läs mer om medlemskapet

Glöm inte att gå med i a-kassan!

Läs mer om A-kassan Vision

Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

Arbete vid bildskärm - vad säger lagen?

Vilka regler gäller för IT-system och digital arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om Arbete vid bildskärm?

Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbete vid bildskärm (AFS 1998:05) innehåller regler om bildskärm och tangentbord, belysning och synförhållanden, emissioner, arbetsställningar och arbetsrörelser, krav på synundersökning och tillhandahållande av glasögon. Även krav på bildskärmsarbetets upplägg och organisering ställs, liksom om programvara och IT-system. Sjunde och tionde paragrafen berör IT-system i arbetet. Föreskriftsreglerna kompletteras med Arbetsmiljöverkets allmänna råd om datorarbete.

"7§ Arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat får normalt inte förekomma."

"10§ Programvara och system skall vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov. Programvara skall vara lätt att använda och vid behov kunna anpassas till användarens kunskaps- eller erfarenhetsnivå. Systemen skall så långt möjligt ge användarna återkoppling ifråga om det utförda arbetet. De skall visa information i ett format och i en takt som är anpassad till användarna.

Vid utformning och val av programvara skall särskild hänsyn tas till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.

Kvantitativ eller kvalitativ kontroll av arbetstagarens arbetsinsats via datasystemet får inte utföras utan dennes vetskap."

Av Arbetsmiljöverkets allmänna råd till föreskriften om Arbete vid bildskärm framgår bland annat att:

  • Det är viktigt att särskild uppmärksamhet ägnas åt ensidiga och rutinpräglade samt starkt styrda eller bundna arbeten. Som exempel kan nämnas kontinuerlig datainmatning, redigering och korrekturläsning mot bildskärm. Bildskärmsarbete som innebär intensivt och monotont inmatningsarbete under en stor del av arbetsdagen ökar påtagligt risken för belastningsskador. Det kan undvikas genom att utvidga arbetet till arbetsuppgifter som ger möjlighet till omväxling, planering av det egna arbetet och utveckling. Att kunna se och förstå sammanhang mellan arbetsuppgifter och hur det egna arbetet bidrar till helheten i verksamheten har stor betydelse.

  • Långa arbetspass medför skadliga belastningar även om arbetet upplevs stimulerande, utvecklande och självständigt. Fysisk variation i arbetet är viktigt. Det är angeläget att den enskilde har frihet att efter eget behov växla arbetsuppgifter eller ta pauser. Arbetets karaktär är av stor betydelse för hur länge det är lämpligt att arbeta vid skärmen. I en del arbeten kan man arbeta 1--2 timmar utan uppehåll, medan andra arbeten kan kräva så intensiv uppmärksamhet eller synansträngning att kortare arbetspass behövs.

  • Det är viktigt att föreslagen programvara och planerade system värderas vad gäller positiva och negativa arbetsmiljöeffekter.

  • Säkerställande av digital kompetens: Vid införande av ny eller förändrad programvara eller system är det väsentligt att arbetsgivaren tar reda på om arbetstagarna har tillräckliga kunskaper för att använda det nya eller förändrade IT-systemet. Om arbetstagarnas kunskaper är otillräckliga är det viktigt att arbetsgivaren ser till att de får den kunskap de saknar genom exempelvis utbildning och information. Utbildningsinsatserna vid införande av nytt eller förändrat IT-system behöver planeras med hänsyn till att människor har olika förkunskaper och yrkeserfarenheter. Det är betydelsefullt att utbildningen ger kunskaper om datorsystemets syften och huvuddragen i dess uppbyggnad, om hela verksamheten, arbetsprocessen och producerade varor och tjänster. Utöver förberedande utbildningsinsatser finns givetvis också behov av återkommande utbildning.

  • Grundläggande vid utformning av arbetsuppgifter som innebär användning av datorer är att utgå från krav på en god arbetsmiljö såväl i fysiskt som psykologiskt och socialt avseende. För att datorn skall fungera som ett effektivt verktyg och hjälpmedel, är det viktigt att programvara och systemets prestanda är anpassade till varandra och att de väljs med utgångspunkt från användarens behov samt verksamhetens och arbetsuppgiftens krav. Det är därför viktigt att användarna ges möjlighet att medverka vid utformning och val av system och programvara. Om användarnas engagemang är brett redan från början kan övergången till ett nytt eller förändrat datasystem också bli smidigare och effektivare. Även av detta skäl är det viktigt att användarna finns med redan från planeringsstadiet.

  • En väl fungerande människa-dator-kommunikation kräver en genomtänkt utformning av datapresentation och av användarnas/arbetstagarnas arbetsprocedurer, dvs. sätt att söka information och utföra arbetsmoment. Om människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information, dvs. hennes kognitiva kapacitet, är vägledande vid utformning av programvara och IT-system kan förutsättningar skapas för en bra människa-dator-kommunikation. Dialogen mellan människa och dator bör vara så konstruerad att den underlättar användningen.

  • Användaren/arbetstagaren har behov av att lätt kunna skapa sig en bild av hur program och system är upplagt. För att underlätta det är det viktigt att information presenteras på ett sätt som är lätt att förstå utifrån en allmän kunskapsnivå och med ett lättbegripligt språk.

  • För en väl fungerande människa-dator-kommunikation bör IT-systemet tillåta en hög grad av egenkontroll från användarens sida. En hög grad av egenkontroll innebär en stressdämpare.(Får stöd av den väletablerade Krav-kontroll-Stöd modellen för hantering av stress) Det kräver att IT-systemen är så flexibla att de kan anpassas till användarnas olika kunskaps- eller erfarenhetsnivå. Betydelsefullt är att användaren så långt som möjligt själv kan välja och ställa in olika parametrar såsom när, var och hur fort information presenteras samt i vilket format det sker. Att få e-mail när man är mitt uppe i en arbetsuppgift kan vara påtagligt störande, men det går ofta att ställa in e-mailhanteringen så det inte blir lika störande. Om användaren upplever att informationsflödet inte är kontrollerbart kan det bli en stressfaktor.

  • Grundläggande är att användaren har den kunskap han behöver om programmen och systemen för att kunna hantera informationsflödet. Detta förutsätter information och utbildning. Former och rutiner för hantering av information via datasystemen, t.ex. e-post, kan behöva tas fram.

  • För arbetstillfredsställelsen är det angeläget att den enskilde kan påverka kvaliteten av sitt arbete samt kontrollera resultatet av det. Det är därför viktigt att systemet ger användaren omedelbar eller snabbast möjliga återkoppling på egna prestationer och handlingar. Tider som i andra sammanhang är korta kan när det rör sig om svarstider vid bildskärmsarbete upplevas som långa och som påtvingad inaktivitet. Detta är en källa till psykisk belastning och kan leda till stressreaktioner. Det är särskilt viktigt att användaren får information om väntetiden blir längre än normalt eller förväntat. Att passivt vänta och inte veta varför det tar tid och vad som sker i datasystemet är påfrestande även när det handlar om mycket korta tider.

  • Användaren behöver även kunna följa vad som händer för att vara säker på att det avsedda inträffar och om möjligt kunna vidta åtgärder om så inte är fallet.

  • Det är viktigt att planera för att förebygga och minska de negativa effekterna av störningar och driftavbrott redan vid dimensionering och utformning av systemet.

  • Så fort eventuella fel uppstår och driftsavbrott inträffar ska IT-systemet vara utformat så att inmatad information inte försvinner eller att andra väsentliga faktorer äventyras. Det gäller såväl fel orsakade av tekniska avbrott som fel orsakade av mänskliga handlingar.

  • Användningen av datorer i arbetslivet kan möjliggöra en ökad kvalitativ eller kvantitativ kontroll av arbetstagarna. Det kan upplevas som integritetskränkande samt öka den psykiska belastningen i arbetet om det sker utan arbetstagarnas vetskap.

  • Det är inte heller förenligt med kraven på en god psykisk eller social arbetsmiljö att utnyttja IT tekniken så att uppgifter om enskild anställd används på ett sätt som medför att den personliga integriteten kränks.

 

Kan er arbetsmiljö förbättras?

Mer arbetsglädje

Mer arbetsglädje

Hållbart arbetsliv, Fika

Det ska vara kul att gå till jobbet! Bjud in till en fika och prata om hur ni kan påverka så att ni får ännu mer arbetsglädje på jobbet.

Gör skillnad på jobbet!

Du och tusentals andra i Vision gör skillnad på arbetsplatserna. Vad engagerar er på din arbetsplats? I engagemangskiosken kan du själv plocka ihop det som behövs för en aktivitet utifrån ditt eget intresse och dina egna förutsättningar.

Engagemangskiosken

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb

Vårt frågeforum