Arbetsgivare väljer allt oftare att använda sig av jour och beredskap. Lägger vi samman den ordinarie arbetstiden med jouren och beredskapen ser vi att det jobbas för mycket. Resultatet kan bli en orimlig belastning och arbetsmiljöproblem.
Beredskapsersättning
För vissa yrkesgrupper måste beredskap förekomma, till exempel för tekniker och ingenjörer. Det är de yrkesgrupperna som garanterar den löpande driften och säkerheten i samhällets viktiga verksamheter. Vision menar att dessa yrkesgrupper ska ha rimlig ersättning och möjlighet till vila och återhämtning, och att beredskap ska förekomma i en rimlig omfattning.
Behöver du vara nåbar utan beredskap?
På fritiden ska du inte behöva vara tillgänglig på mobilen för arbete. Om det finns ett motiverat behov kan arbetsgivaren använda sig av beredskap, men då ska du också få ersättning för tid när du förväntas vara nåbar.
Vi vet dock att många av Visions medlemmar förväntas vara nåbara utan att de får någon beredskapsersättning. Om det gäller för dig bör du kontakta Vision lokalt som kan lyfta frågan med arbetsgivaren. Vissa undantag kan gälla för högre chefer eller i specifika yrkesroller.
Hitta din avdelning eller klubb
Skillnad på jour och beredskap
Jour och beredskap är närliggande begrepp, men det finns viktiga skillnader.
Vad innebär jour?
Jour innebär i princip att du omedelbart ska kunna träda i tjänst. När du har jour ska du i regel befinna dig på din arbetsplats. Du utför inte arbete under jourtiden, men ska alltså finnas tillgänglig på arbetsstället för att kunna utföra arbete vid behov.
Jourtiden får vara högst 48 timmar per arbetstagare under en fyraveckorsperiod, eller 50 timmar under en kalendermånad. Jour får inte förläggas under dygns- eller veckovilan.
Vad innebär beredskap?
Beredskap innebär att du som arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande utanför arbetsplatsen. Vid behov ska du snabbt kunna rycka in och komma till arbetet inom viss inställningstid. När du har beredskap ska du i regel befinna dig hemma eller på en annan plats där arbetsgivaren kan nå dig och du snabbt kan ta dig till jobbet. Det finns ingen lagstadgad begränsning för hur många timmars beredskap du får ha, men det finns kollektivavtal som reglerar hur ofta den får förekomma.
Beredskap under dygnsvila
Du kan ha beredskap under din dygnsvila, men då ska det stå i ditt kollektivavtal. Om du behöver arbeta under din dygnsvila så ska du kompenseras med en annan återhämtning i nära anslutning till det. Vision anser att den återhämtningen skall vara betald tid.
Beredskap under veckovila
Har du beredskap under din ordinarie veckovila? Då måste det också vara reglerat i ditt kollektivavtal. Grundregeln är då att den uteblivna veckovilan ska kompenseras med en annan återhämtningsperiod, till exempel en extra ledig dag med lön efter en beredskapsvecka. Även kompensationen ska regleras i ditt lokala eller centrala kollektivavtal.
Om du behöver arbeta aktivt under beredskapen
Utöver ersättning för beredskapstiden har du eventuellt rätt till övertidsersättning om du måste arbeta aktivt under beredskapen. Detta styrs av om du har rätt till övertidsersättning eller ej. Beredskapstiden räknas inte som arbetstid, men om du måste rycka in och arbeta så räknas den tiden som arbetstid.
Dygnsvila
Arbetstidslagen