Din fysiska arbetsmiljö
Din fysiska arbetsmiljö handlar om dina arbetsredskap och den lokal du vistas i. Det kan vara skrivbord och stolar, datorer, värme, utrymme, ventilation eller buller. Det finns utförliga regler och mätbara gränsvärden för hur din fysiska arbetsmiljö ska utformas.
Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter som reglerar det mesta i vår fysiska arbetsmiljö, ofta väldigt detaljerat. Arbetsgivaren är skyldig att veta vad som står i föreskrifterna och ansvarar för att reglerna följs.
Luft och temperatur
Om lufttemperaturen vid lätt, stillasittande arbete under en längre tid avviker från 20-24 grader vintertid och 20-26 grader sommartid bör det åtgärdas. Det finns dock inga regler som uttryckligen kräver att arbetet ska avbrytas på grund av tillfälligt låg eller hög temperatur inomhus. I extrema fall kan arbetet ändå behöva avbrytas. Då kan skyddsombudet utnyttja sin rätt att stoppa arbetet på arbetsplatsen. Ta kontakt med din arbetsgivare eller lokala fackliga företrädare om arbetsmiljön inte känns bra.
Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsplatsens utformning
I Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsplatsens utformning står det:
"Om lufttemperaturen vid lätt och stillasittande arbete varaktigt avviker från 20–24 °C vintertid och 20–26 °C sommartid bör det termiska klimatet undersökas närmare. [...] Därefter bedöms förutsättningarna för termisk komfort och eventuellt behov av åtgärder.
Under en kortvarig värmebölja med ungefär samma inomhustemperatur som utomhustemperatur behöver normalt inga särskilda åtgärder vidtas. Är däremot arbetet sådant att ökat riskbeteende kan innebära olycksfall bör åtgärder vidtas."
Ergonomi – anpassa jobbet efter människan
En bra ergonomisk miljö är mer än bra stolar och höj- och sänkbara skrivbord. Arbetsmiljön ska vara anpassad efter dig som individ, den du är just nu – man eller kvinna, 25 eller 60 år, lång eller kort eller om du har någon funktionsnedsättning. När ditt arbete inte är anpassat efter dig riskerar du belastningsskador. Det är viktigt att se upp för tunga lyft, obekväma eller statiska arbetsställningar och ensidigt upprepat arbete till exempel vid datorn. Lägger man dessutom på fysisk eller mental stress ökar risken för belastningsskador ännu mer.