• Berätta för chef och skyddsombud. Prata med din chef och ditt skyddsombud om det som hände. Kräv att det görs en tillbudsanmälan, en arbetsskadeanmälan vid skador, och omedelbart en polisanmälan. Polisanmälan är viktig inte bara utifrån det som just har hänt dig, utan även utifrån ett samhällsansvar. Vem vet vad personen som hotat eller varit våldsam gör härnäst eller mot vem?
• Ta din upplevelse på allvar. Din upplevelse av obehag och chock är alltid sann och ingen har rätt att bagatellisera din känsla. Hur var och en upplever en situation beror mer på individens tidigare erfarenheter än på situationen i sig.
• Ta reda på vad lagen säger. Det är samtidigt viktigt att väga din rätt till en säker arbetsplats mot eventuella klienters krav på integritet. Arbetsmiljölagen är en övergripande lag som gäller för alla verksamheter. Andra lagar kan också vara aktuella, som exempelvis socialtjänstlagen.
• Stöd av facket. Du får stöd och hjälp från ditt lokala fack i bland annat mötet med arbetsgivaren, chefen och arbetsskadeanmälningar. Du får också hjälp av facket om det uppstår komplikationer som leder till att du vill ha kris- och samtalsstöd och inte får det av arbetsgivaren.
• Byt arbetsuppgifter om du behöver. Om du känner att du inte klarar av dina tidigare arbetsuppgifter, till exempel möten med klienter, är det viktigt att du säger ifrån. Tala om för chefen att du inte kan ta det professionella ansvaret just nu. Vision kan hjälpa dig om du känner att du vill ha förändrade arbetsuppgifter under en tid.
• Kontakta Brottsoffermyndigheten. Du kan vara berättigad till ekonomisk ersättning, så kallad brottskadeersättning. Då behöver du skicka en skriftlig ansökan till Brottsoffermyndigheten senast tre år efter brottet.
  
  Kontakta Brottsoffermyndigheten (brottsoffermyndigheten.se)
• Tillbudsanmälan. Gör alltid en tillbudsanmälan till arbetsgivaren vid situationer som utgör en risk, även om det inte leder till direkt skada. Det kan till exempel vara att någon kastar något i väggen eller uppträder aggressivt.
• Du ska få information om förundersökning. Som målsägande har du rätt att få information från polisen eller åklagaren om vad som händer i ärendet. Till exempel om förundersökning inte inleds, om en inledd för­undersökning läggs ner eller om åtal inte ska väckas.
• Rätt till målsägandebiträde. Om det blir en rättslig process i form av ett brottmål har du som målsägande ofta rätt till ett målsägande­biträde. Målsägande­biträdet har i uppdrag att företräda dina intressen.
• Sök ersättning. Det går att söka ersättning från arbetsskade­försäkringen (AFA försäkring) för karensavdrag vid sjukfrånvaro som beror på utsatthet för hot eller våld.
• Ta stöd av arbetsgivaren. Du rätt att få stöd från din arbetsgivare, skyndsamt och utifrån dina behov. Det kan till exempel handla om kris- och samtalsstöd. Stödet ska bland annat syfta till att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Ditt skyddsombud kan hjälpa dig i kontakten med din arbetsgivare.
• Kolla försäkringsersättning. Om du har blivit hotad eller angripen på väg till och från arbetet räknas det troligtvis som en färdolycka. Då gäller sannolikt arbets­försäkringen. Anmäl incidenten till din arbets­givare. Om du blir utsatt på fritiden kan du söka ersättning från din hem- eller olycksfallsförsäkring.

Förebygg

• Använd era möjligheter till inflytande, i vardagsarbetet och i samverkan med arbetsgivaren, för att komma tillrätta med arbetsmiljöproblem som hot och våld.
• Säkerhetspolisen (Säpo) har tagit fram en handbok för skydd vid hot, våld och gisslansituationer. Du kan använda handboken för att förbereda dig för en hotfull situation.
  
  Personlig säkerhet (sakerhetspolisen.se)

Om något händer

• När du ser en situation som är på väg att bli hotfull – stanna då kvar hos din kollega och tillkalla fler kollegor om det är möjligt. Lämna aldrig någon ensam med en person som agerar hotfullt.
• Ta din kollegas upplevelse på allvar! Ge tydliga signaler till andra i arbetsgruppen om att du förväntar dig att de också tar det på allvar. Att känna sig misstrodd och förlöjligad när man är i chock och riskerar att få ett varaktigt trauma är inte till hjälp för någon.
• Tala om för chefen och skyddsombudet om du själv upplever ett starkt obehag och är chockad över vad kollegan har blivit utsatt för. Det är helt naturligt och ska tas på allvar.

Som skyddsombud ansvarar du för att samverka med arbetsgivaren i arbetet mot hot och våld, och för att företräda arbetstagarnas synpunkter när det behövs.

Du ska också att kolla så att arbetsgivaren åtgärdar problem, upprättar handlingsplaner för hot och våld och att handlingsplanerna är väl kommunicerade så att alla på arbetsplatsen känner till vad de säger. Om detta inte görs ska du som skyddsombud kräva det.

Förebygg

• Främja medlemmarnas inflytande. Arbeta för att främja medlemmarnas inflytande i vardagsarbetet och i samverkan med arbetsgivaren.
• Kräv kompetensutveckling. Kolla att alla som tillhör er verksamhet får kompetens­utveckling i konflik­thantering och krishantering. Om inte – kräv det av chefen eller arbetsgivaren.
• Ha koll på lagarna. Som skyddsombud måste du peka på att arbetsmiljölagen inte är underordnad någon annan lag som verksamheten omfattas av, till exempel socialtjänstlagen. Det spelar in till exempel när rätten till en säker arbetsplats måste vägas mot eventuella klienters krav på integritet.
• Använd Säpos handbok. Säkerhetspolisen (Säpo) har tagit fram en handbok för skydd vid bland annat hot, våld och gisslansituationer. Att vara förberedd kan hjälpa en att agera snabbare och mer rationellt i stressade situationer. Föreslå gärna att ni ska gå igenom handboken på arbetsplatsen.
  
  Personlig säkerhet (sakerhetspolisen.se)

Om något händer

• Stötta personen som blivit utsatt. Ta alltid upplevelser av hot och våld på allvar. Kontrollera att medarbetare som blivit utsatta snabbt får hjälp och stöd för att förebygga eller lindra både fysisk och psykisk skada. Kontrollera att det finns rutiner för detta som är väl kända och som följs.
• Kontrollera att händelsen anmäls. Se till att tillbuds­anmälan och arbetsskadeanmälan görs och att händelsen polisanmäls – på en gång. Rutinen bör vara att arbetsgivaren polisanmäler i dialog med den som blivit utsatt, för att minska utsattheten för medarbetaren.
• Värna om rättigheter. Värna om medarbetarens rättigheter enligt era handlingsplaner och rutiner, och personens möjlighet till arbetsskade­ersättning. 
• Förhandla bort karens. Verka för att medarbetaren får vara hemma och samla sig utan karens. Vision anser att den som har blivit utsatt för hot eller våld i sitt arbete inte ska behöva få karensavdrag. Slut gärna en lokal överenskommelse om det mellan facket och arbetsgivaren.
• Ge rättsligt stöd. Om det blir en rättsprocess, kontrollera att medarbetaren får återkoppling om förundersökningens resultat och att arbetsgivaren ger det stöd som behövs under den rättsliga processen.

Som chef företräder du arbetsgivaren. Du har sannolikt fått i uppgift att säkerställa den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön för de medarbetare du leder. En viktig del i det är att förebygga att medarbetare utsätts för hot, våld och personangrepp.

Förebygg

• Gör en riskbedömning. Du ansvarar för att göra en risk­bedömning av hot och våld på arbetsplatsen. Risk­bedömningar ska också göras för delar av verksamheten som utövas utanför arbets­platsen, till exempel hembesök. Du har också ansvar för att bedömningen görs i samverkan mellan arbetstagare och skyddsombud, och för att vidta åtgärder när det behövs.
• Ta fram handlingsplaner. Revidera eller ta fram nya handlingsplaner om hot och våld när riskbedömningen är gjord. Handlings­planerna ska ta upp hur ni förebygger hot om våld och vålds­situationer på arbetsplatsen, och hur ni ska agera när det uppstår en sådan situation.
• Ordna kompetensutveckling. Kompetensutveckla alla medarbetare i konflikt­hantering och kris­hantering.
• Involvera medarbetarna. Bjud in medarbetarna till inflytande, genom samverkan och i vardagsarbetet. Se till att tryggheten på arbetet är en stående punkt på arbetsplats­träffarna. Se till att det finns tillgång till kontinuerlig handledning och utrymme för reflektion för de anställda, så att de kan lära sig strategier av varandra och förbättra verksamheten.
• Motverka stress. Ha koll på medarbetarnas arbets­belastning och stress­nivåer. En trött och stressad person kan få tunnelseende, och miss­uppfattningar kan snabbt leda till konflikter som kan bli hotfulla.
• Gå igenom Säpos handbok. Säkerhetspolisen (Säpo) har tagit fram en handbok för skydd vid bland annat hot, våld och gisslansituationer. Att vara förberedd kan hjälpa en att agera snabbare och mer rationellt i stressade situationer. Gå gärna igenom handboken på arbetsplatsen.
  
  Personlig säkerhet (sakerhetspolisen.se)

Om något händer

• Ta det på allvar. Om någon blivit utsatt – ta den anställdas upplevelse på allvar! Ge tydliga signaler till resten av arbetsgruppen att du förväntar dig att de också gör det. Att känna sig misstrodd och förlöjligad när man är i chock och riskerar att få ett varaktigt trauma är inte till hjälp för någon.
• Informera andra. Informera övriga på arbetsplatsen om vad som har hänt, och sprid informationen till övriga arbetsplatser som finns i de lokaler där ni håller hus. Gör detta i dialog med den som blivit utsatt.
• Fråga övriga anställda. Kolla av med övriga anställda hur de reagerat på det som har hänt. Fler än just den som blivit utsatt kan vara chockade.
• Anmäl händelsen. Se till att tillbudsanmälan och arbetsskade­anmälan görs. Värna medarbetarens möjlighet till arbetsskade­ersättning. 
• Polisanmäl – på en gång. Polisanmäl händelsen i dialog med den som varit utsatt. Polisanmälan är viktig inte bara utifrån det som just har hänt, utan även utifrån ett samhällsansvar. Vem vet vad personen som hotat eller varit våldsam gör härnäst och mot vem? Den som har varit utsatt ska inte själv behöva göra polis­anmälan och driva en eventuell rättsprocess.
• Anpassa arbetsuppgifter vid behov. Personen som blivit utsatt för hot eller våld kan känna att hen inte klarar att gå tillbaka till sina tidigare arbetsuppgifter, till exempel klientmöten. I så fall ska du hjälpa personen med förändrade arbets­uppgifter, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om arbetsanpassning och rehabilitering.
• Använd inte karensavdrag. Vision anser att den som har blivit utsatt för hot eller våld i sitt arbete inte ska behöva få karensavdrag. Verka för att medarbetaren får vara hemma och samla sig utan karens. Slut gärna en lokal överenskommelse om detta mellan facket och arbetsgivaren.
• Stöd under rättsprocessen. Ge den utsatta det stöd hen behöver under den rättsliga processen. Säkerställ att hen som målsägande får återkoppling om förundersökningens resultat.