I skyddsrummet vid kommunarkivet på Frösön ska 172 personer få plats samtidigt. ”Det kan vara svårt att förstå att det ska kunna rymma så många”, säger säkerhetsingenjör Stefan Nilsson som leder arbetet med att inventera Östersunds skyddsrum.
Just nu: Fullt upp med att inventera skyddsrum
17 mars 2022
Runt om i Sverige inventeras just nu skyddsrum som en följd av kriget i Ukraina och det spända läget i Europa. Säkerhetsingenjör Stefan Nilson leder inventeringen i Östersunds kommun.
Det ska finnas plats för samtliga 64300 invånare i Östersunds 650 skyddsrum. De flesta ligger i källaren i hyreshus och bostadsrättsföreningar. Ett 70-tal är kommunens egna. De rymmer mellan 60 och 400 personer och ligger under skolor och sporthallar samt i förskolor.
Läs även: Vision stöttar Ukraina med historiskt bidrag
I Chefen i fokus: Krischefen som fixar nödboende åt ukrainska flyktingar
– Vi har tagit fram en checklista för inventeringen och nu går våra fastighetsskötare runt och bockar av och fotograferar. När de är klara ska jag göra en kalkyl och sedan får politikerna ta ställning till hur rustningen ska finansieras. Det kan kosta uppemot 200 000 kronor för ett enda rum, säger säkerhetsingenjör Stefan Nilson som leder arbetet.
Måsta vara helt tätt
Han kan redan nu säga att statusen är ”minst sagt blandad”. En del rum, som tidigare har haft besök och fått förelägganden av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är i gott skick. Andra har aldrig gåtts igenom och har stora brister.
Tätningslister kan vara gamla och behöva bytas ut eller så har det borrats hål i väggarna. Vid ett reellt hot måste ett skyddsrum vara hela tätt för farliga gaser utifrån.
– I skarpt läge ska det bara finnas mekaniska tilluftsfläktar som filtrerar luften från skadliga partiklar. Då måste någon stå och veva hela tiden. De som är i skyddsrummet får göra nån sorts schema, säger Stefan Nilson.
Får sitta på betongen
Förutom tätningslister och täckbrickor för att sätta igen ”fredsventilationen” ska ett skyddsrum innehålla kärl för färskvatten, latrinkärl där man kan uträtta sina behov och ganska mycket verktyg, som spadar, spett och skiftnycklar, så att man kan demontera en blockerad nödutgång.
I övrigt ska det inte finnas något i dem.
– Det gäller att ta med sig något varmt att sitta på så att man slipper sitta direkt på betongen. Alla kommer inte att kunna ligga ner samtidigt om samtliga platser fylls.
Rädd för flaskhalsar
Tanken har alltid varit att skyddsrummen ska användas till annat i fredstid. I Östersund har förskolorna verksamhet i sina och sporthallens hyrs av en av kommunens boxningsklubbar. Många andra skyddsrum används som förråd.
Stefan Nilsson är orolig för att det ska uppstå flaskhalsar och leveransproblem när alla fastighetsägare rustar sina skyddsrum samtidigt. Skulle kriget närma sig Sverige har kommunerna 48 timmar på sig att iordningställa allt när ordern kommer från statsmakterna.
– Men jag hoppas att det inte ska komma till det, säger Stefan Nilsson.
Så här arbetar Visions medlemmar med kriget i Ukraina
Östersund
Säkerhetsingenjör Stefan Nilson har fullt upp med att inventera skyddsrum.
Mariestad
Maria Gustavsson, samhällsbyggnadsstrateg i Mariestads kommun, ingår i ett samarbete med en ukrainsk kommun. Hon och tjänstemännen i Kamianets-Podilsky hörs varje vecka och stämmer av hur allt går. Kommunen i Ukraina har ställt om helt till krisarbete.
Nynäshamn
Vår systertidning Chefen i Fokus har intervjuat krischefen Christian Wigren i Nynäshamn som berättar om förberedelser som görs inför att ta emot flyktingar.
Vision
Vision stöttar Ukraina med historiskt stort bidrag. "I Sverige kanske några frågar sig vad den fackliga verksamheter gör i ett krig, men det handlar om att se till att bidra till att saker och ting fungerar", säger förbundsordförande Veronica Magnusson.
Boden
Diakonen Charlotte Unée jobbar både med att samordna insatser för flyktingar från Ukraina och samtidigt lindra den oro som lokalbefolkningen i Boden känner för att kriget även ska sprida sig till Sverige.
Region Skåne
Efter flyktingkrisen 2015 permanentades Seham Aweidas tjänst som migrationssamordnare inom barnsjukvården vid Skånes universitetssjukhus. Det kommer väl till pass nu när kommunerna börjat ringa om ukrainska barn som behöver sjukvård.
Grästorp
Efter ett blixtbeslut skickade Grästorps kommun två bussar till polsk-ukrainska gränsen för att hämta flyktingar. Per Lundh, familjebehandlare i Grästorps kommun, fanns med ombord. Men hjälpaktionen höll på att haverera.
Trelleborg
Tak över huvudet, skola och äldres behov. Nu växlar Trelleborgs kommun upp för att ta hand om flyktingar från kriget i Ukraina. Mikael Pettersson på arbetsmarknadsförvaltningen letar med ljus och lykta efter boenden med kvalitet.
