Hitta närmsta center, avdelning eller klubb
0771 44 00 00
Facebook Twitter LinkedIn Instagram Youtube
Fackförbundet för dig som är tjänsteman inom kommun, region, kyrkan och bolag kopplat till välfärden.
Medlemskapet i Vision
Är Vision rätt för dig?
A-kassan Vision
Är du arbetssökande och vill bli medlem?
Sms:a "Vision" till 71501 så hjälper vi dig.
Härmed godkänner du villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att du är medveten om att dina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister. Vi behöver uppgifterna för att erbjuda dig medlemskap i enlighet med våra stadgar.
Läs om hur vi använder dina personuppgifter
Gå till Visions stadgar
Med hjälp av uppgifterna du lämnar betalas din medlemsavgift genom automatiskt avdrag på din lön varje månad. Om det inte går att dra avgiften får du ett inbetalningskort hemskickat med posten, eller till Kivra om du har en digital brevlåda. Du kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura.
Medlemsavgiften baseras på din inkomst och du har själv ett ansvar för att Vision har aktuella uppgifter om dig. Du har möjlighet att själv uppdatera dina uppgifter på Mina sidor.
Dina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver du själv kontakta det bolag som Vision hänvisar dig till.
Du ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, förutsatt att du är bosatt och folkbokförd i Sverige. Tänk dock på att försäkringarna kan omfattas av exempelvis hälsokrav. Därför bör du noggrant läsa informationen som du får hemskickad till dig när du har blivit medlem. Kontakta försäkringsbolaget om du inte uppfyller kraven för försäkringen.
Om du betalar medlemsavgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien för dina personförsäkringar att dras på samma sätt.
Inkomstförsäkringen ingår i ditt medlemskap. Men du måste vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning från inkomstförsäkringen om du blir arbetslös. Glöm inte att söka medlemskap i a-kassan separat från ditt medlemskap i Vision.
Gå till A-kassan Visions webbplats
Konsekvenserna av ett missbruk kan bli förödande för såväl individ som arbetsgivare. Det är därför viktigt att du som chef är medveten om de vanligaste signalerna på missbruk, vilka skyldigheter du har gentemot medarbetaren och arbetsgivaren samt hur du bör agera vid oro.
Missbruk är idag ett utbrett samhällsproblem. Närmare en miljon människor [1]i Sverige har en riskfylld konsumtion av alkohol, droger eller läkemedel. Dessutom uppskattas ett par hundra tusen till vara fast i ett spelberoende.
I många av dessa fall finns det dessutom starka kopplingar till annan psykisk ohälsa, vilket Socialstyrelsen nu fått i uppdrag att utreda grundligare. Gemensamt för samtliga alkohol-, drog-, läkemedels- och spelproblem är att de grundar sig i ett destruktivt beteendemönster. Ett mönster som kan vara svårt att bryta.
Missbruk orsakar inte bara lidande för individen och dennes familj, utan leder även till allvarliga konsekvenser på våra arbetsplatser. Sjukfrånvaro, produktionsbortfall, misstag, kvalitetsbrister och olyckor är några av dem. Man uppskattar att dessa problem kostar cirka fyra[2] procent av arbetsgivarnas totala lönesumma.
Samtidigt upplever många chefer att missbruksproblem är bland det svåraste man ställs inför i chefsrollen. Ofta är man rädd för att ha fel i sin oro. Tänk om jag felaktigt anklagar någon för att vara alkoholist? Många chefer är också rädda för att ha rätt i sin oro. Vad ska jag göra då? Det är därför vanligt att man avvaktar och agerar först när medarbetaren är uppenbart påverkad på arbetsplatsen. Då har det ofta gått långt.
Som chef och arbetsgivare är man ansvarig för att motverka och förebygga missbruk, men också att hantera existerande problem på arbetsplatsen. Du är således skyldig att genomföra de åtgärder som krävs för att få den berörda medarbetaren att fungera på arbetsplatsen igen.
Alkohol-, drog- och spelberoende är sjukdomsklassificerade tillstånd, vilket innebär förstärkt anställningsskydd och rehabiliteringsskyldighet. Vinsterna med att agera tidigt i samband med missbruksproblem är omfattande både för individen och för verksamheten.
Om man undviker att ställa en diagnos på problemet – något som man som chef inte har kompetens för – så kan man inte heller ha fel i sin oro. Istället bör man basera sitt agerande på de signaler som faktiskt ligger till grund för oron. Exempelvis att korttidsfrånvaron ökat, humörsvängningar, samarbetssvårigheter och isoleringstendenser. Vad som är själva kärnproblemet kan och bör man inte ta ställning till, det behöver utredas tillsammans med specialister.
När man inte längre behöver påstå eller tro någonting om vad en medarbetare eller kollega har för ”problem” blir det lättare att agera tidigt. Vi observerar signaler som gör oss oroliga och agerar utan att göra någon värdering av bakomliggande orsaker. Vi visar omtanke och tar ansvar.
I sista avsnittet finns en sammanställning av vanliga signaler vid missbruksproblem. Signaler som i sig motiverar att agera. Notera att dessa signaler kan ha många, naturliga, förklaringar.
När du känner oro för en medarbetare bör du ta ett samtal så snart som möjligt. Tänk på följande inför samtalet:
Stäm gärna av situationen i förväg med HR eller en extern specialist så som företagshälsovården om du har möjlighet. Gå även igenom organisationens rutiner gällande arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk.
Under själva samtalet bör du tänka på följande:
När du har genomfört ovanstående samtal bör du:
Att dokumentera är viktigt. Om problemet kvarstår har du en grund för nästa samtal. Ni hamnar inte heller i en situation där ni har olika uppfattning om vad ni kommit överens om.
Att utreda och ställa diagnos på problemet ska du lämna till kliniker, t.ex. företagshälsovården eller en aktör som är specialiserad på missbruksproblem. Din roll är att vara chef och därmed delaktig i processen.
Som arbetsgivare har du ett långtgående ansvar att erbjuda lämplig rehabilitering. Du bör snarast möjligt vidta åtgärder för att hjälpa medarbetaren ifråga, stötta och eventuellt anpassa arbetsuppgifterna både före, under och efter en eventuell behandlingsinsats. Samtidigt kan du behöva ställa krav på att medarbetaren medverkar aktivt i rehabiliteringen. Det kan ta en del tid och energi i anspråk, men samtidigt bidrar du till en kanske livsavgörande förändring för din medarbetare.
Kom också ihåg att du inte kan ”rädda” din medarbetare. Ibland misslyckas rehabiliteringsprocessen, oavsett om du gör allt rätt. Kanske slutar det med att ni behöver skiljas åt. Se inte detta som ”någons fel”. Alkohol-, drog- och spelberoende är komplexa sjukdomstillstånd, alla är inte mottagliga för hjälp och alla blir inte friska. Genom ditt agerande har du ändå ökat chansen att din medarbetare ska tillfriskna i ett senare skede.
Missbruksproblem är stigmatiserade och ofta förknippade med skuld, skam och bristande probleminsikt. Medarbetaren söker vanligtvis inte själv hjälp, utan döljer istället problemet för omgivningen.
Som chef är det därför värdefullt att vara uppmärksam på signaler som är vanliga vid missbruksproblem. Det vill säga signaler som i sig motiverar att man agerar. Nedan följer en sammanställning av sådana signaler. Det är dock viktigt att understryka att signalerna kan ha andra, naturliga förklaringar.
Arbetsprestation: börjar tappa engagemanget i sina arbetsuppgifter, ojämn arbetskvalitet och en neråtgående trend, koncentrationssvårigheter, onormal trötthet, ökat antal misstag, inte orkar med sina arbetsuppgifter som tidigare, kräver mycket av arbetsgivaren men ger lite tillbaka, övervärderar sin egen arbetsprestation i både ord och handling, missar att hålla tider.
Frånvaro: ökad korttidsfrånvaro, särskilt i anslutning till helger, semester och ledighet, upprepad sen ankomst, vagt definierade åkommor, långa luncher, oförklarliga försvinnanden, begäran i efterhand av semester eller tjänstledighet, missar avtalade möten.
Beteende: nervositet, rastlöshet, omotiverade humörsvängningar, aggressivitet, depressiva tendenser varvat med uppvarvat beteende, misstänksamhet och paranoida tendenser, drar sig undan, självcentrerad - talar mycket om eget mående, egna problem o.s.v., gränslös, storvulet perspektiv och beteende, försämrad hygien.
Ekonomi: begär förskott på lönen, ber om lån, lånar pengar av kolleger, stort fokus på pengar, konstiga representationskostnader, “oförutsedda” utgifter med företagets pengar, omogen inställning till den ekonomiska verkligheten, överskrider budget på kostnadssidan trots tydliga direktiv, rörig privatekonomi, dyra vanor trots begränsade ekonomiska resurser, höga kostnader för t.ex. mobiltelefon.
Incidenter: blir vid upprepade tillfällen berusad i samband med sociala aktiviteter, missköter kundrepresentation, uppträder olämpligt och gränslöst i sociala sammanhang, får besök av “okända” personer på arbetsplatsen, befinner sig på arbetsplatsen på konstiga tider, beter sig illa mot kolleger, ägnar mycket tid åt att “släcka bränder” p.g.a. tidigare misstag, sexuella trakasserier.
Källa: ljungsjoberg.se
[1] Regeringens Missbruksutredning https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2011/04/sou-201135/[2] SoRAD - Social Research on Alcohol and Drugs, Stockholm university The Standford Model” (US General accounting Office).