En laddad spruta – rätt eller fel av chefer att ta restdoser?

GRANSKNING: CHEFERNA OCH CORONAVACCINET. Var det rätt eller fel att chefer tog restdoser av coronavaccin? Själva menar de att de saknade ­instruktioner och att de förhindrade att doser slängdes. Men kritiken har varit massiv.

Enhetscheferna som jobbar inom äldreomsorgen i Eskilstuna kommun känner att de har gjort något bra den där dagen i januari då de ser till att inga restdoser av coronavaccinet slängs. Dagen då de ringer sina anhöriga och ger dem de sista doserna. Två veckor tidigare har en enhetschef på ett annat äldreboende i kommunen tagit samma beslut. 

De har följt Folkhälsomyndighetens prioriteringsordning: först vaccinera de äldre och sedan personal, men de saknar mer detaljerade instruktioner kring hur de ska göra om det blir doser över. Vad de uppfattat är att inget vaccin får gå till spillo. 

Domen efter deras handlande blir tuff: de stängs av i väntan på kommunens utredning och debatten går hård på nätet och i medier. Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, uttalar sig i Eskilstuna-­Kuriren: ”Det är smutsigt och osolidariskt mot dem som är i störst behov. Dessutom skadar det kommunens förtroende. Jag är extremt besviken”. 

Läs mer: En längre artikel om händelserna i Eskilstuna

Samma beslut bland flera chefer

Liknande saker händer på flera håll i landet. Kommunala chefer anklagas för att ha fuskat och rundat vaccinkön. Men Chefen i fokus genomgång av ett tiotal fall visar att de allra flesta tyckt att de agerat korrekt eftersom de sett till att doser inte kasserats. Vaccinet håller bara en begränsad tid efter att det har spätts ut. Dessutom saknas detaljerade instruktioner för hantering av restdoser i flera av fallen.

Flera chefer har fått varningar av arbetsgivaren. I något fall har chefen avskedats efter att ha frångått prioriteringsordningen. 

Forskare: Omöjligt ta beslut som gör alla nöjda

Aida Alvinius. Foto: Privat.Aida Alvinius är docent i ledarskap under påfrestande förhållanden vid Försvarshögskolan. Hon är inte förvånad över att cheferna kritiserats. 

– Det blir så här i en lågintensiv kris. Vi vill ha syndabockar, någon att skylla på som är det svarta fåret, säger hon.  

Aida Alvinius har precis avslutat forskning där hon undersökt hur äldreomsorgen påverkats av pandemin. Resultatet visar att det nästan är omöjligt för äldreomsorgschefer att fatta beslut som gör både medarbetare och arbetsgivare nöjda. Orsaken är att det pågår två kriser, en pandemi och en resurskris, vilket skapar flera dilemman i beslutsfattandet. 

– Många organisationer i offentlig sektor är anorektiska efter resursneddragningar, därför är det två parallella kriser som chefer ska förhålla sig till. Det är jättemånga fel de kan göra på grund av detta. 

Det blir så här i en lågintensiv kris. Vi vill ha syndabockar, någon att skylla på som är det svarta fåret.

Aida Alvinius, docent i ledarskap

Något som försvårar ytterligare är sociala medier där anklagelser om felaktiga beslut snabbt blivit virala innan arbetsgivarna hunnit utreda vad som hänt.

– Det är lätt att begå karaktärsmord på chefer som hängs ut. I demokratins namn är det så klart bra med ett offentligt samtal, men det är problematiskt när vi gör varandra illa och skapar polariseringar. Vi skulle tjäna mer på att hålla ihop och ha förståelse för varandra och våra verksamheter. 

Aida Alvinius tidigare forskning visar att arbetsgivaren måste titta på vad det är som bidragit till att en chef fattar felaktiga beslut i stället för att leta syndabockar. Det handlar om att höja blicken, för oftast ligger grundproblemet på en organisatorisk, strukturell nivå och inte hos enskilda individer. 

– Gör du ett misstag så väljer organisationen att backa från dig för att rädda sitt eget skinn. Man tror då att problemet är ur världen. Men organisationen måste börja granska sig själv och öka toleransen för misstag, säger Aida Alvinius.

Läs mer: Cheferna är krisens syndabockar - menar forskaren Aida Alvinius

Etikprofessorn kritisk

Lars Sandman. Foto: Linköpings universitetLars Sandman, professor i organisationsetik inom hälso- och sjukvård vid Linköpings universitet, tycker att cheferna borde ha låtit bli att ta restdoserna. 

– En generell insikt när man har en chefsposition är att man ska tänka igenom vad man gör och att man ska kunna försvara det både inåt och utåt om man skulle bli granskad. 

Men om alternativet är att slänga vaccinet, är det inte bättre att ta det då? 

– Om man befinner sig i en tillspetsad situation där det enda alternativet är att kassera vaccinet kan det vara etiskt försvarbart att ta det. Däremot kan jag inte se att det skulle vara försvarbart att ringa in anhöriga för att de ska få vaccin, säger han. 

Problemet i många kommuner har varit att det inte funnits tydliga riktlinjer för hur enhetscheferna ska agera om det blir vaccindoser över. Men som chef bör man signalera uppåt i organisationen att man behöver den typen av riktlinjer, säger Lars Sandman.  

– En ­annan viktig aspekt är att man riskerar att skada folks tillit till den organisation man arbetar i och till hela systemet när man går före i prioriteringsordningen. 

Det är vad Eskilstuna kommun konstaterar i sin utredning: Cheferna borde ha förstått att beslutet att vaccinera anhöriga skulle kunna påverka förtroendet för kommunen negativt. De borde insett att deras beslut skulle kunna uppfattas som att de skaffat sig fördelar utifrån sina positioner som chefer, menar utredaren, som bedömer att cheferna agerat bristfälligt. De har nu fått varsin varning.  

"Inte skäl nog för en varning"

Om det är rätt eller fel av arbetsgivaren att sätta in en arbetsrättslig åtgärd eller inte när chefer tagit vaccin i strid med prioriteringsordningen beror på, anser Tommy Iseskog, arbetsrättsjurist med mångårig erfarenhet.

Tommy Iseskog. Foto: Johan Olsson.Det som avgör är vem som är ansvarig för att utforma en plan för hur eventuella restdoser ska hanteras. Om en person som haft ansvaret för att utforma en sådan plan – men inte gjort det – sedan tar vaccin eller ger till anhöriga kan det utgöra saklig grund för avsked.  I sådana fall kan det vara fråga om korruption och det är mycket allvarligt, enligt Tommy Iseskog.

Men om det handlar om en person med en lägre chefsposition som inte bär ansvaret för att utforma en plan för hur eventuella restdoser ska hanteras och som själv tar vaccin för att det annars riskerar att kasseras är det annorlunda. Ett sådant agerande ligger inte till grund för någon arbetsrättslig åtgärd, anser Tommy Iseskog.

– Den personen har inte gjort något fel alls. Felet ligger någon annanstans. Det är någon annan som har gjort ett dåligt jobb. Då handlar det snarare om lite dåligt omdöme och det är inte skäl nog för en varning ens, säger han.

Läs mer: En längre artikel med Tommy Iselskog och Lars Sandman hittar du här

Det här är en del av Chefen i Fokus granskning av hanteringen av coronavaccinet bland chefer. Vi skriver en rad fördjupande artiklar på ämnet med olika perspektiv. Håll utkik på hemsidan efter fler artiklar.