Din yttrandefrihet som chef

Chef och offentligt anställd

Om du är offentligt anställd ingår kritikrätten som en del i din grundlags­enliga yttrandefrihet. Som chef har du samma demokratiska friheter och rättigheter som andra anställda. Din arbetsgivare kan inte ställa större krav på din lojalitet i dessa avseenden än på arbetstagare i allmänhet.

Det betyder att din yttrandefrihet och din rätt att meddela dig med media inte får inskränkas mer än för andra offentligt anställda. Du har också rätt att delta i debatten på samma villkor som andra anställda på förvaltningen och du har yttrandefrihet även om du yttrar dig om din egen förvaltning.

Yttrandefriheten innebär ingen rätt att yttra sig för sin arbetsgivares räkning. Särskilt som chef är det därför bra att tydliggöra att du yttrar dig i egenskap av privatperson.

Din arbetsgivare får inte ifrågasätta din lojalitet om du har utnyttjat din yttrandefrihet. Det är en så kallad otillbörlig påverkan.

Om du har förtroendeställning

Om du har en särskilt utpräglad förtroendeställning och direkt ansvar för en myndighets beslut har du inte lika omfattande yttrandefrihet som andra, detta enligt Arbetsdomstolens praxis. Men gränsen är svår att dra.

Värna om dina anställdas yttrandefrihet

Din uppgift som chef är att företräda en förvaltning. Men du ska också företräda dina anställda och deras lagstadgade yttrandefrihet. Det innebär att du ska försvara dina anställdas rätt att framföra sina personliga åsikter, även om du inte delar dem.

Om en enskild anställd framför åsikter kan man som chef bemöta den anställde i sak och samtidigt understryka rätten att framföra sin åsikt.

Som förvaltningschef har du alltid rätt att bestämma vem som ska uttala sig för förvaltningens räkning och föra ut den policy som gäller.

Du kan påpeka konsekvenser av beslut

Om ett politiskt beslut enligt din uppfattning innebär negativa, orimliga eller oöverblickbara konsekvenser för din verksamhet har du rätt att förklara det för din chef eller för nämnden.

Försök att få dina chefer eller berörda politiker att förstå syftet med dina protester, till exempel att visa på

• orimliga konsekvenser av deras beslut
• att beslutet vilar på ofullständigt besluts­underlag
• att de som ska verkställa beslutet inte har fått vara med och påverka.

Förklara att du inte är ute efter att ignorera beslutet. Din reaktion är tvärtom till fördel för den förvaltning som du är chef över.

Chef och privat anställd

Det skydd för yttrandefriheten som anges i lag är ett skydd gentemot ”det allmänna”. Det innebär att man som arbetstagare inom privat sektor inte kan åberopa grundlagens yttrandefrihet på samma sätt som offentligt anställda. I privat sektor är också lojalitetskravet mot arbetsgivaren starkare för dig som är chef än mot en vanlig anställd. Dels representerar du arbetsgivaren utåt, dels har du kännedom om företags­hemligheter och företagets inre verksamhet. Var därför ytterst försiktig med att ifrågasätta verksamheten eftersom det, vad du än säger, kan leda till att företaget skadas.

Dessutom kan du ha en så kallad konkurrens­klausul i ditt anställnings­kontrakt. Klausulen innebär att om du slutar din anställning får du inte ta anställning i ett konkurrerande företag under en viss övergångstid. Om du bryter mot en sådan bestämmelse kan du få betala höga skadestånd.

Ju högre chef desto mindre kritikrätt

Din kritikrätt beror på hur hög chef du är. Ju högre chef, desto större krav på lojalitet och desto mindre rätt till kritik. Om du sitter i företagets ledning har du knappt någon kritikrätt över huvud taget. Det beror på att du representerar företaget och dess idéer. 

Även om du är mellanchef eller lägre bör du tänka på att det du säger eller hur du agerar som chef har stor betydelse för hur din personal uppfattar hur högt det är i tak på arbetsplatsen. Du sätter så att säga nivån för kritiken gentemot den högre företagsledningen.

Yttrandefrihet på jobbet