Det viner kalla vindar på svensk arbetsmarknad. Corona, arbetslöshet, Las-förhandlingar och tuffa avtalsförhandlingar. Pressen på fackföreningsrörelsen är hård.
Rasismen ökar i Sverige. Har du ”fel” religion eller hudfärg så riskerar du att bli trakasserad på grund av det.
"Så var det dags. Välkomna tillbaka till jobbet. Eller kanske ska säga välkomna tillbaka till hemmakontoret", skriver chefredaktör Susanne Blick.
”Vi vill lyfta ett av de viktigaste fackliga uppdragen. I höst utser vi Årets Skyddsombud och det är du som Visionsmedlem som kan nominera”, skriver Susanne Blick, chefredaktör.
Den här texten är skriven i frivillig isolering. Det är jag och min livskamrat. Vi sitter i varsitt rum med varsin dator. Känslorna pendlar från dag till dag. Ibland från timme till timme.
Avtalsrörelsen är igång. Vision har precis presenterat sina yrkanden för arbetsgivarna. Utgångspunkten är ett avtal som ger reallöneökningar och ökad lönespridning.
Så var det dags igen. Att stänga in sig efter några veckor i total frihet. Dags för en helt annan dygnsrytm och att tillbringa större delen av dagen inomhus. Känner mig alltid lite som ett djur i bur första dagarna på jobbet efter semestern.
Det går fort nu. AI-revolutionen är här. Chatbotar tar över fler och fler arbetsuppgifter med hjälp av Artificiell intelligens. De flesta av oss välkomnar utvecklingen, i alla fall om det innebär att vi kan överlåta tråkiga och monotona arbetsuppgifter till en robot. Äntligen får vi tid över till annat.
Jag har jobbat som journalist inom fackförbundspressen i nästan 20 år. Så var det inte alls tänkt från början. Jag hade nog tänkt det mer som ett av flera steg framåt, uppåt i karriären.
Pengar är ett laddat ämne. Jag fick tidigt lära mig att det fanns två stora P som man inte pratade om offentligt. Pengar och Politik. Det spelar ingen roll om du är snuskigt rik eller urfattig. Det var lika tabu vilket som.
En törs knappt tro att det är sant. Efter fyra månader har vi en regering. Hög tid! Det finns onekligen lite jobb att ta itu med för det rödgröna styret. Under de här månaderna har ibland hörts kommentarer som: ”Vi behöver ingen regering, det går ju bra ändå”. ”Allt rullar ju på.” Det är inte sant. Politiken har lamslaget stått och stampat på ett och samma ställe i månader. De enda som tjänat på det är möjligtvis politikerna som fått lite längre ledighet.
