Medkänsla för gigarbetare ökar konsumenters prosociala engagemang

Gigekonomi med tjänster som bland annat Foodora och Uber har vuxit lavinartat runt om i världen bara på några år. Systemet bygger på att konsumenter köper tjänster av olika plattform dit olika så kallade gigarbetare, ofta egenföretagare, är anslutna. Gigarbetarna är sällan kollektivavtalsanslutna och har därför varken skäliga löner eller bra arbetsvillkor. 

Att det blev just detta ämne som Kerstin Larsson ville undersöka i sin uppsats beror på flera faktorer – dels har Kerstin bott i USA där gigekonomin funnits längre än i Sverige, dels hade Kerstin en aning om att många inte känner till arbetsvillkoren för gigarbetarna. 

– Det är intressant att så få har insyn trots att jobben är så synliga på gatan, dessutom är konsumenterna helt avgörande för gigekonomin. De flesta tjänster, som exempelvis taxitjänster och matleverans från restauranger går ut på att konsumenter ska ranka och betygssätta gigarbetaren. Det påverkar arbetarens framtida gigs samtidigt som det legitimerar olika plattformars affärsmodell, säger Kerstin Larsson.

Digital experimentmetod 

För att undersöka saken närmare valde Kerstin en experimentmetod där personer fick svara på en online-enkät där de svarade sedan slumpmässigt blev indelade i två grupper. En kontrollgrupp fick lite information om gigekonomin medan den andra gruppen fick mer insyn i arbetsvillkoren för gigarbetarna och även en personlig historia från en fiktiv gigarbetare. 

– Tanken var att undersöka om det skiljde sig något mellan grupperna när det kommer till viljan att politiskt engagera sig eller agera för en etisk konsumtion. Jag är väldigt glad över att jag fick in så många som 145 svar, säger Kerstin. 

Resultatet visade tydligt att de som fått experimentet kände större medkänsla och en ökad vilja att engagera sig politiskt för gigarbetarna. 

– Min slutsats är att om att fler ska engagera sig för gigarbetarnas arbetsvillkor och situation behöver fler få information, eftersom det är svårt att engagera sig för något man inte vet så mycket om. Studien visar också att det behövs fler policys och regleringar kring gigekonomin. Utmaningen är att de flesta gigarbetare som tar uppdrag via olika plattformar är egenföretagare och därmed inte anställda av ett företag som kan garantera minimilöner och bra villkor. 

Uppsatsen belönas med Visions samhällsvetarstipendium 2024 om 20 000 kronor. 

– Stipendiet betyder jättemycket och det känns verkligen validerande att allt jobb jag la ner också lönade sig. Jag ska läsa Master in International Development på ett universitet som heter Sciences Po i Paris till hösten så att jag får den här skjutsen nu känns väldigt uppmuntrande. Min uppsats är skriven på engelska just eftersom masterprogrammet är på engelska så jag såg uppsatsen som en chans att förbättra mina engelskkunskaper samtidigt, säger Kerstin. 

Så lyder juryns motivering:

"Ända sen vi började få gigarbetare (Foodora etc) i Sverige så har fackförbund letat efter metoder för att öka tryggheten för dem. Uppsatsen visar på ett konkret sätt hur man kan öka medkänslan inför denna grupp. Genom att ge konsumenter kunskap om gruppens villkor, ökar konsumenters vilja att agera politiskt för gigarbetarna, vilket är en viktig insikt. Uppsatsen ger oss också bevis för hur viktigt det är att yrkesgruppen kommunikatörer finns på plats för att sprida kunskap om förhållanden för olika sårbara grupper på arbetsmarknaden, i Sverige och utomlands, till exempel Fair Trade. Uppsatsen är också tankeväckande inför en kommande arbetsmarknad där vi inte i dagsläget vet hur många fler yrkesgrupper som kommer att bli gigarbetare. Denna intressanta och välskrivna statsvetenskapliga uppsats är väl värd att vinna Visions samhällsvetarstipendium 2024."