Sett i backspegeln har flera stora styrreformer genomförts inom den svenska offentliga förvaltningen genom historien. En av dem är New Public Management som gjorde sitt inträde på 1980-talet. På senare år har staten observerat ett stort behov av att utveckla ett mer holistiskt förhållningssätt med större hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Detta intresserade uppsatsförfattarna Zlatan Ligic och Mediha Idriz som valde ämnet som ingång till sin uppsats.
– Det pratas mycket om tillitsbaserat ledarskap i offentlig sektor men vi ville ta reda på hur det ser ut i praktiken. Vi tittade närmare på hur övergången från New Public Management till Tillitsbaserat Ledarskap kan manifestera sig i olika delar av offentlig sektor och hur organisatoriska förutsättningar påverkar implementeringen och individen, berättar Zlatan Ligic.
Olika förvaltningar har kommit olika långt
Genom åtta semistrukturerade intervjuer med sektionschefer i offentlig sektor har Zlatan och Mediha undersökt hur styrningsmodellen tillitsbaserat ledarskap implementerats. Resultatet var till största delen som förväntat, men några delar stack ut.
– De vi intervjuade var positiva till förändringen och de tyckte själva att tillitsbaserats ledarskap möjliggör en bättre service till medborgarna. Modellen låter allas kompetenser komma till sin rätt, säger Mediha Idriz.
Intervjuerna visade samtidigt att det på många håll fortfarande finns en hierarki och kopplingar till New Public Management i organisationerna, vilket några av de intervjuade sektionscheferna förklarade som omfattande kontroll, detaljstyrning och uppföljning.
– Det framkom under intervjuerna att det händer att chefer, som normalt fokuserar på strategiskt arbete, blir engagerade på den operativa nivån och uttrycker sina frågor och synpunkter. Detta kan utgöra en utmaning för implementeringen av tillitsbaserat ledarskap i praktiken på lägre nivåer, konstaterar författarna.
Något som överraskade författarna är att olika förvaltningar kan ha kommit olika långt i sitt implementeringsarbete. Det beror bland annat på tid, resurser och lagkrav.
– Organisatoriska förutsättningar påverkar hur tillitsbaserad styrning och ledarskap kommer till uttryck i praktiken och det var något vi inte hade tänkt på sedan innan, säger Zlatan Ligic.
Skrev uppsats vid sidan av heltidsjobb
Både Mediha och Zlatan skrev uppsatsen som en del i sin magisterexamen i Ledarskap och Offentlig organisation vid Malmö universitet. Båda jobbade parallellt med uppsatsskrivningen, därför är Visions ledarskapsstipendium extra uppskattat.
– Vi är så glada över stipendiet, det betyder massor för oss. Det är ett bevis på att vårt arbete var relevant och betydelsefullt. Vi vill passa på att skicka ett stort tack till våra arbetsgivare och kollegor för all support och förståelse vi fick under studietiden, säger Mediha Idriz.
Så lyder juryns motivering:
"I tider där Visions medlemmar i alltför stor omfattning redogör för en ökande detaljstyrning och en ökande tystnadskultur bidrar denna uppsats med insikter som kan stödja välfärdens ledare med att implementera tillitsbaserad ledning och styrning (TSL) fullt ut. Mediha Idriz och Zlatan Ligics uppsats Tillitsbaserat Ledarskap & dess Praktiker ger läsaren inblick i komplexiteten med att införa tillitsbaserad ledning och styrning som alternativ styrmodell. Med exempel från verkligheten som visar på såväl goda exempel med TSL som svårigheterna komma ifrån New Public Management som styrmodell ger det vägledning framåt för många av välfärdens organisationer som lever mitt i denna utmaning."