Guide: Så får du TIK, taligenkänning, att funka

Håller ni på att införa TIK, taligenkänning på jobbet? Brottas du med hur du ska få det att fungera för dig som medicinsk sekreterare och dina kolleger i andra vårdyrken? Lugn – här får du proffsens bästa tips!

”I dag övar vi på TIK” säger den medicinska sekreteraren Linda Håkansson till taligenkänningsfunktionen. Hon har just lagt ett kommando i ordboken att ”TIK” ska skrivas ut som ”taligenkänning” men resultatet blir ”påtik”. Linda Håkansson prövar igen med samma resultat.

– Det är lite som att gå på valpkurs.  I början undrar man varför man ens är där, och det krävs en hel del tålamod. Men efter stunds träning så plötsligt funkar det!

Och mycket riktigt. Linda Håkansson prövar igen och vips skriver verktyget ut ordet korrekt på skärmen.

Linda Håkansson, medicinsk sekreterare, tycker att det finns många fördelar med TIK.

Handlar om att använda rösten

– Taligenkänning handlar alltså om att använda rösten i stället för tangentbordet. Syftet är att minska antal diktat i kö, frigöra tid för medicinska sekreterare, underlätta signering och öka patientsäkerheten genom en snabbare hantering, förklarar Linda Håkansson.

Hon arbetar på Vuxenpsykiatriska mottagningen i Hässleholm och håller en digital kurs i taligenkänning för sina kolleger. På skärmen syns Carola Cervin och Jessica Bornhager som också är medicinska sekreterare och Nils Eriksson som är sjuksköterska. Alla tre har kommit i kontakt med TIK, men behöver lära sig mer för att kunna utnyttja det på ett bättre sätt.

– Det finns delar som sparar tid, men vi ser också att det leder till en del efterarbete som talspråk och felaktigheter, konstaterar Carola Cervin och Jessica Bornhager instämmer.

→Så mycket tjänar medicinska sekreterare region för region

– Som medicinska sekreterare rättar vi automatiskt olika saker när vi skriver journalen. Vi fångar också upp information som att kalla till ett återbesök, boka in en tolk eller sätta upp telefontider.

Linda Håkansson, medicinsk sekreterare.

Tydliga rutiner krävs

Linda Håkansson nickar och säger att det behövs nya tydliga rutiner för hur informationen ska hanteras. Ett sätt är att läkarna gör en enskild administrativ diktering till de medicinska sekreterarna.

– Vår yrkesgrupp är på goda grunder väldigt noggranna och har stort kontrollbehov. En miss kan innebära allvarliga konsekvenser för patienterna. Både ekonomiskt och medicinskt, säger Linda Håkansson.

På Vuxenpsykiatriska mottagningen införde de taligenkänning för runt tre år sedan. Linda Håkansson berättar att det har tagits emot med blandade känslor. Det positiva är att det kortat köerna för diktat. Vid införandet kunde de ha 500 på kö, men idag är det i stället runt 50. Hon tar fram dagens kölista på skärmen där diktaten är färgkodade efter hur bråttom det är med utskriften.

→Här kämpar de för högre ingångslöner

– Förr kunde vi sitta med tio röda diktat kvar klockan halv fem på eftermiddagen. Det är klart att stressen ökade då.

Hinner med bättre med TIK

I dag tycker Linda Håkansson att de hinner med sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt. De skriver fortfarande nästan alla diktat från läkarna, men psykologer och sjuksköterskor, som de tidigare servade, gör sina egna journalanteckningar. Och så vitt Linda Håkansson vet, fungerar det bra.

– Som jag ser det är tekniken här för att stanna. Vi kan utveckla vårt jobb genom att dra nytta av den. I vissa situationer sparar vi mycket tid som vi kan frigöra till annat.

TIK, taligenkänning, går ut på att använda rösten istället för tangentbordet när du tar anteckningar.

Hon ger ett exempel genom att säga ett muntligt kortkommando ”kontakt utan besök”. Det hamnar direkt på rätt plats i journalen.

– Utan kommandot hade jag behövt, vänta lite, ett, två, tre…Jag hade behövt nio klick och en massa bläddrande för att komma till samma ställe.

Se upp för de här problemen

Men Linda Håkansson konstaterar också att det finns saker som de behöver vara uppmärksamma på. En är felskrivningar och grodor. Exempelvis föreslog taligenkänningen ”Doktor kan ej” som namn på en av mottagningens läkare.

– Därför behöver alla användare träna på de olika funktionerna. Det går att skapa egna ordlistor och att träna sin personliga talprofil, som hanterar såväl skånska som olika brytningar.

Rebecka Richter, medicinsk sekreterare.

Det finns en oro hos många medicinska sekreterare kring vad den nya tekniken ska leda till. Men Linda Håkansson ser förändringarna i första hand som en möjlighet.

– Vi har fullt upp att göra även utan diktat. Nu kan vi lägga mer tid på kodning, statistik, telefonsamtal, scheman och registreringar.

Med i rummet är Rebecka Richter, även hon medicinsk sekreterare på mottagningen. Tanken är att hon på sikt ska hålla i delar av internutbildningen med TIK. I dagsläget ägnar hon en stor del av sin arbetstid åt journalskrivning, och tycker att det är roligt.

– Det är spännande att se hur yrket kan utvecklas med hjälp av ny teknik och digitalisering, säger hon.

Ett yrke i förändring

Monika Göl, Visions ordförande i Region Skåne.

Monika Göl är medicinsk sekreterare och avdelningsordförande för Vision Region Skåne. Inte heller hon ser utvecklingen som ett hot.

– I stället för att sörja det vi förlorar vinner vi på att vara nyfikna på vilka nya arbetsuppgifter som tekniken kan innebära för oss, säger hon.

Hon tycker att yrkeskåren ska vara snabba på att räcka upp handen när det uppstår en möjlighet att ”byta en kvalificerad arbetsuppgift mot en annan”. På sikt hoppas hon att medicinska sekreterare ska avlasta annan vårdpersonal genom att ta över ännu mer administration som exempelvis väntelistor, schemaläggning och personaladministration.

– Variation är något som många medicinska sekreterare uppskattar. Den kommer inte att minska. Snarare kommer rollen breddas ännu mer.