• Ett tusenårsregn drog in över Gävle i augusti. Roger Lewerentz och hans kolleger fick hjälpa till att pumpa vatten ur undercentralerna.

Miljö

Alla tittar på Gävle efter tusenårsregnet

29 oktober 2021

Regnmängderna i Gävle i augusti var av historiska mått. Källare svämmade över, el och värme slogs ut. Drifttekniker Roger Lewerentz har tvingats jaga både reservdelar och hantverkare.

Det var Roger Lewerentz sista dagar på semestern då ovädret drog in över Gävle. På ett dygn, mellan 17–18 augusti, öste det ner 166 millimeter regn. Drygt 100 av dem föll på bara två timmar vilket är historiskt rekord och placerar Gävle i topp på SMHI:s lista över max nederbörd på två timmar.

Efter det kraftiga regnet fortsatte det att dugga, visserligen bara lätt men det gjorde att vattenmassorna hade svårt att rinna undan. Så när Roger Lewerentz, drifttekniker på det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna, kom till jobbet några dagar senare var det fortfarande kaos på många ställen.

Fullt i alla brunnar

Det första han och kollegerna gjorde var att åka runt och inventera alla fastigheter.

– Vi har lite över 400 undercentraler utspridda över kommunen och vi måste få klart för oss vilka som fungerade och vilka som var fulla med vatten. Det var ju fullt i alla brunnar, vattnet hade ingenstans att vägen, berättar han.

Alt-textNär Roger Lewerentz, drifttekniker på det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna, kom tillbaka till jobbet efter semestern var det kaos.

Roger Lewerentz visar vägen ner i källaren på Urbergsterrassen 72 i stadsdelen Sörby. På parkeringen utanför har en anläggningsfirma just packat ihop efter att ha lagat ett av alla slukhål som uppstått efter skyfallet, enbart Gavlegårdarna har rapporterat över 40 stycken.

I källaren ligger undercentralen till det nio våningar höga huset. Roger Lewerentz pekar på spåren av vattennivån på väggarna. Just här steg vattnet närmare 1,70 meter, vilket gjorde att det passerade och slog ut systemen som styr el, värme och varmvatten. Dessutom fanns det gamla expansionskärlet kvar i källarutrymmet. När vattnet steg flöt det enorma kärlet upp mot taket som en flottör och knäckte flera rör.

– Innan vi kunde göra något annat var vi tvungna att säkra utrymmet och se till att det inte fanns någon el igång, annars kan det ju vara fara för liv och hälsa, säger Roger Lewerentz.

Jagade elektriker och rörmokare

En stor del av arbetet har handlat om att jaga elektriker och rörmokare eftersom många reparationsarbeten har varit för stora för bolagets egna hantverkare. Men Roger Lewerentz och hans kolleger har också själva pumpat ut vatten.

– Det stora problemet har varit att få tag i reservdelar, som pumpar och ställdon. På ett ställe hade en vippa till en dränkpump gått sönder och då slutade pumpen att pumpa. Jag fick åka till Sandviken för att få tag på en ny. Vi är ju inte de enda som drabbats, säger Roger Lewerentz.

 Trots att vi har pratat om de här riskerna i 10–15 år så händer för lite.

Erik Glaas, lektor i miljövetenskap vid Linköpings universitet

SMHI har gjort en analys av nederbörden i Gävle och enligt deras beräkningar har regnmängder av den här omfattningen en återkomsttid på över 1 000 år. Men även om just det här regnovädret är högst ovanligt är klimatforskare överens om att vi kommer att se mer av olika typer av extremväder i framtiden. Sveriges kommuner drabbas årligen av översvämningar redan nu, påpekar Erik Glaas, lektor i miljövetenskap vid Linköpings universitet.

– Trots att vi har pratat om de här riskerna i 10–15 år så händer för lite. Städerna blir allt tätare och bebyggda med mer hårdgjorda ytor, vilket gör att vattnet har färre ställen att ta vägen. Så samtidigt som vi kommer att se mer regn så ökar påverkan och fler kommer att drabbas, säger han.

Mer grönytor behövs

Erik Glaas nämner en rad förändringar de senaste åren som gör städerna mer sårbara. Vi använder källare på ett annat sätt än tidigare, till allt från köpcentra till inredda boytor.

– Tillgänglighetsanspassningar, som låga insteg i byggnader, är visserligen bra men innebär också en risk eftersom det krävs mycket lite vatten för att det ska orsaka stora skador, säger han.

Generellt behöver kommuner bli bättre på att skapa mer grönytor och att använda dem bättre för att ta emot, magasinera och infiltrera stora vattenmängder, menar Erik Glaas.

– Städernas rörbundna dagvattensystem kommer inte att räcka till. Vi behöver bland annat jobba mer med att leda bort regnvatten på ytan till nedsänkta parker eller platser som inte tar skada, säger han.

Alt-textPå sina ställen steg vattnet 1,70 meter och slog ut system som styr el, värme och varmvatten. Det lär behövas fler och bättre pumpar i Gavlegårdarnas fastigheter framöver, konstaterar Roger Lewerentz.

I Gävle har vi förflyttat oss från en källare till en annan, två våningar under gatunivån på Gavlegårdarnas fastighet på Södra Kansligatan.

– Här var det fullt med vatten, över 300 kubik, berättar Roger Lewerentz och stegar bort till undercentralen som sitter flera meter in i lokalen.

– Problemet var att vi inte kom fram på grund av allt vatten. Och dränkpumparna, som sitter ännu längre in, hade slutat att fungera.

Roger Lewerentz chansade och ringde räddningstjänsten. Han hade tur och fick hjälp. Med hjälp av en 25 meter lång slang kunde vattnet pumpas bort.

Andra tittar på Gävle

Men går det att förlita sig på tur i framtiden? Just på Södra Kansligatan bör nog undercentralen placeras mer tillgänglig, funderar Roger Lewerentz.

– Generellt behöver vi nog också fler och bättre pumpar. Vi, och kommunen, behöver helt enkelt se över hur vi kan skydda oss i framtiden, man kan ju till exempel fråga sig om man ska bygga källare framöver, säger han.

Erfarenheterna i Gävle har både skapat insikter och väckt frågor såväl i kommunen som runt om i landet, tror Roger Lewerentz.

– Andra kommuner tittar nog på Gävle nu och funderar över hur de ska tänka.

Kommunernas klimatarbete

  • De flesta kommuner i Sverige har påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser. Det visar en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet.
  • Relativt många kommuner har knappt påbörjat anpassningsarbetet eller inte kommit så långt medan ett mindre antal har kommit väldigt långt.
  • I topp på IVL:s lista över kommunernas klimatanpassningsarbete hamnar Lomma med 32,5 poäng av 33 möjliga, följt av Norrköping med 32 poäng.

Relaterade artiklar