• Från sin plats bakom scenen får Ronnie Hasselquist se många föreställningar. I sin roll som scenmästare får han hantera både nerver och teknik. (bilden är ett montage)

  • Nisse Skog och Daniel Knutsson justerar lamporna inför dagens föreställning av Kalle Blomkvist. Lamporna styrs sedan från ljusbordet längst ned i salongen.

  • För ljudteknikern Daniel Knutsson och hans kolleger är jobbet som scentekniker inte bara ett jobb utan också ett stort intresse.

Arbetsmiljö

Adrenalinkick bakom kulissen

2 december 2019

En bra scentekniker behöver vara både flexibel och passionerad. Ronnie Hasselquist och hans kolleger hanterar såväl ny teknik som tunga lyft och starka känslor. På köpet får de se runt 100 föreställningar om året och har blivit kulturella finsmakare.

– Tredje och sista ringningen. Hög tid att ta era platser. Välkomna in i salongen.

Ronnie Hasselquist sitter i mörkret på sidoscenen och pratar i högtalaren ut i foajén. Timern på telefonen räknar ned och han gör ett sista utrop till logerna:

– Hallå gubbar är ni klara? Då gör vi tummen upp för dagens föreställning. Tre minuter till plats på scen.

Bakom byxorna – sidotygen – trängs ungdomar i flätor, snickarbyxor och kepsar som snart ska in på scenen. Luften darrar av nervositet när Ronnie drar ifrån ridån och dagens föreställning av Kalle Blomqvist kan börja.

Skövde stadsteater är en klassisk småstadsteater med runt 500 platser, fällstolar i röd sammet och tittskåpsscen. Den är en renodlad gästscen med fasta föreställningar av Riksteatern och Göteborgs Operan och ett brett utbud av teater, komedier och musikaler.

Scenmästaren Ronnie Hasselquist och hans kolleger arbetar vid alla uthyrningar och har varit igång sedan tidig förmiddag. I dag börjar de med att bära dekor, testa ljudet, göra intäckningar (hänga alla tyger rätt) och rikta lampor.

– Se upp för rå! ropar Ronnie Hasselquist och firar ned ett rör med lampor från taket.

Nisse Skog som är ljustekniker kollar att de är rätt programmerade.

– Det är jättesmidigt. Nu kan jag styra dem från mitt datoriserade ljusbord. Hade jag inte haft de här hade det behövts 15 till 16 gamla lampor som jag riktat manuellt på ett rå.

De moderna lamporna är gott exempel på teknik som underlättar för de fem fastanställda teknikerna. I dag är förutom Nisse Skog och Ronnie Hasselquist också ljudteknikern Daniel Knutsson på plats. Alla tre har många år i branschen och ett eget brinnande intresse för musik och teknik.

– Det är nog en förutsättning för att jobba här. Att verkligen gilla det man gör, säger Ronnie Hasselquist som själv spelar i band.

– För mig var det här drömmen som besannades, instämmer Daniel Knutsson och berättar att det varit mer eller mindre kutym i branschen att göra sina hundår av gratisarbete innan man kan hoppas på att få betalt.

Men i takt med att tekniken blivit mer specialiserad upplever de att deras arbete har uppvärderats av såväl skådespelare som regissörer och annan personal.

– När applåderna kommer känner jag att de gäller mig också. Att vi alla
är delaktiga i att publiken har fått en bra upplevelse, säger Daniel Knutsson.

Även om teatern är utrustad med ny och avancerad teknik finns också mycket av det gamla kvar. Ronnie Hasselquist visar en rad linor som råna (rören) i taket firas ned med. Tyngden på ett rå kan bli uppemot 200 kilo och för att hålla det på plats används ett jämnviktssytem. Det innebär att scenteknikerna får gå upp för en tio meter hög spiraltrappa och lägga på vikter som håller emot linan så att den inte rusar iväg.

– Först lyfter man, sedan håller jag emot med magen och tar vikten i en hand för att slutligen kila den på plats, visar Ronnie Hasselquist.

Tappar han taget på 14-kilosvikten riskerar den att träffa någon.

– Teknik från 1700-talet, konstaterar han.

Därför finns det strikta regler om att endast de fem fastanställda scenteknikerna får hantera lingångssystemet.

– På sikt hoppas vi att det byts ut mot ett motordrivet system som både skulle underlätta och vara betydligt säkrare.

En förutsättning för att arbeta på teatern är att jobba när andra är lediga och under högsäsong är Ronnie och hans kolleger i tjänst tre av fyra helger. Minst. Det leder oundvikligen till krockar med familjeliv och privatliv. För att undvika att det blir ett arbetsmiljöproblem försöker de att täcka upp för varandra så mycket som möjligt och påpekar också att lediga vardagar öppnar upp för fördelar som mysiga frukostar, träning, eller att hänga med barnen till förskola eller skola.

– Jämför man med turnélivet är jobbet på Skövde kommun väldigt välordnat, säger Ronnie Hasselquist.

En fördel med arbetet är att de får uppleva mycket scenkonst. Musik, teater, dans, revy, stand-up – många gånger sådant som de inte hade valt själva.

– Ofta blir man förvånad över hur bra det är, säger Nisse Skog och berättar om gårdagens föreställning som byggde på ljud, ljus och gester.

På frågan om vad de gillar bäst med jobbet svarar alla tre: variation och ansvar. Samtidigt tillägger de att ansvaret också är det sämsta med jobbet eftersom ingen i en teaterföreställning är utbytbar.

– Det har hänt att man suttit med en spann bredvid sig i ljudbåset eller med 39 graders feber. Det går förstås att ställa in, men det blir sådana konsekvenser. Först är det kanske 30 i ensemblen som inte får jobba, sedan är det 500 i publiken där alla ska få pengar tillbaka. Klart man drar sig, säger Daniel Knutsson.

Arbetet med föreställningar innebär också mycket känslor och killarna bakom scen har sett det mesta. Både bråk och gråt.

–  Ibland får man vara både lite pappa och psykolog, konstaterar Ronnie Hasselquist.

Nerven och känslan är också det de gillar med teatern. Att allt är här och nu och att alla måste tagga i varandra som ett väloljat maskineri.

– Varje föreställning är det en adrenalinkick, säger Daniel Knutsson. Det går inte att komma ifrån.

Vad gör en scenmästare?

  • En scenmästare är tekniskt ansvarig för scenbyten och teknik under en föreställning. Scenmästaren är också ansvarig för att utrustningen på scen är säker och att rån, lingångar och lampor inte skadar någon. Ofta är scenmästaren också ansvarig för brandsäkerhet på scen och i publikutrymmena.
  • Utbildningar i teater- och scenteknik finns bland annat vid Stockholms dramatiska högskola, Malmö Universitet och Yrgo i Göteborg.

Relaterade artiklar