Löner så in i Norden olika
11 december 2013
Norrmännen tjänar bäst, finländarna sämst. Tidningen Vision har jämfört lönerna i de nordiska länderna för några vanliga yrken i Visions medlemskår. För en socialsekreterare skiljer det närmare 12 000 kronor i månadslön mellan Norge och Sverige.
Gränserna mellan de nordiska länderna är närmast utsuddade. Även arbetsmarknaden blir allt mer gränsöverskridande. Uppemot 70 000 svenskar arbetade förra året i Norge och även arbetspendlingen över Öresund är stor. Runt 25 000 personer pendlar över bron och ytterligare svenskar bor och jobbar i Danmark.
Trots det är kunskapen om lönenivåerna i våra grannländer låg. Tidningen Vision har därför tittat närmare på löneläget för tre yrken, medicinsk sekreterare, tandsköterska och socialsekreterare, där vi bedömt att yrkesinnehållet och lönestatistiken i grannländerna är jämförbar.
Inte överraskande visar undersökningen att Norge, med sin oljedrivna ekonomi, har högst löner i Norden. Till exempel har en medicinsk sekreterare i Norge i snitt motsvarande 35 000 svenska kronor i månaden. Det kan jämföras med en svensk yrkeskollega som i snitt tjänar 22 500 kronor.
Även i Danmark är lönerna påtagligt högre. En socialsekreterare tjänar exempelvis motsvarande 35 800 svenska kronor i snitt.
På lönetopplistan hamnar också Norge i topp, Danmark på andra plats och Sverige på plats tre. Lägst löner hittar man i Finland, även om socialsekreterarna i Finland tjänar snäppet mer än sina svenska kolleger.
Att jämföra löner mellan länder är svårt och kan aldrig bli en exakt vetenskap. Men det finns några parametrar man kan använda som ger en hygglig bild av vad en lön i utlandet egentligen är värd.
En sådan är att korrigera lönerna för prisnivån i det aktuella landet. Skillnaderna mellan länderna blir då påtagligt mindre och med detta räknesätt hamnar Danmark i stället för Norge i topp. Finland hamnar åter längst ner. De danska lönerna får påtaglig draghjälp av att den danska kronan just nu står väldigt stark.
För att ytterligare fördjupa bilden kan man också jämföra hur yrkets lön ligger i förhållande till snittlönen för alla som arbetar i landet. Då får man en fingervisning om yrkets status jämfört med resten av arbetsmarknaden.
I Sverige var den genomsnittliga lönen 26 600 kronor förra året. Socialsekretare tjänade något mer än det och tandsköterskor och medicinska sekreterare några tusenlappar under snittet. Samma mönster finns också i Finland.
För Danmark och Norge är jämförelsen lite svårare eftersom Tidningen Vision bara fått fram medellönen, inte medianlönen, för hela den arbetande befolkningen.
Uppskattningen är dock att situationen i våra västliga grannländer följer ungefär samma mönster. Möjligen har norrmännen i offentlig sektor lyckats närma sig lönerna i den privata sektorn något mer än i övriga Norden.
Så här har vi räknat
• De ursprungliga lönerna har omvandlats till svenska kronor enligt följande växelkurser. Euro 8,67, Dansk krona 1,16, Norsk krona 1,07.
• Köpkraftskorrigeringen har gjorts utifrån Eurostat-statistik (2012)som visar hur prisläget är i de nordiska länderna jämfört med Sverige. Så här såg det ut: Norge 24,2 procent dyrare, Danmark 8,1 procent dyrare, Finland 6,9 procent billigare.
Fakta
NORGE
Den norska ekonomin är god och arbetslösheten är låg. I flera offentliga yrken är det svårt att hitta utbildad arbetskraft, exemplevis medicinska sekreterare. Lägre löner jämfört med den privata sektorn är en anledning, svårighet att få heltidsjobb en annan. Deltidsjobb är avsevärt vanligare i Norge än i Sverige, bara 44 procent av de kommunanställda i Norge har heltidsanställningar. I Sverige arbetar 73 procent av de kommunanställda heltid.
Liksom i Sverige pågår en stor diskussion om hur man ska hitta arbetskraft till den offentliga sektor i framtiden. Regeringen har beräknat att det kommer att saknas mellan 28 000 och 52 000 anställda i välfärdssektorn år 2030.
För de allra flesta anställda i kommunsektorn sker löneförhandlingarna centralt och en del av löneutrymmet fördelas i lokala förhandlingar. För en mindre grupp, främst chefer och akademiker, bestäms hela löneökningen lokalt.
DANMARK
Den danska ekonomin är svag, men det finns tecken som tyder på att en vändning är i sikte. Folketinget (riksdagen) för en stram politik gentemot kommuner och regioner, vilket har lett till att antalet anställda i offentlig sektor har minskat dramatiskt. Parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om att industrin ska vara löneledande, men generellt ligger lönerna högre än i Sverige, även inom offentlig sektor.
I Danmark är lönebildningen mer centraliserad än i Sverige. Arbetsgivare och de fackliga organisationerna gör upp om centrala avtal som ger en viss löneökning till alla. Det finns också ett lokalt varv där chefen och fackets representant förhandlar om lönen för de anställda, men här är utrymmet begränsat på grund av kommunernas dåliga ekonomi, enligt Steen V Kristensen, förhandlingschef på HK Kommunal.
– Vi vill att lönen ska vara olika för olika anställda, men inte nödvändigtvis individuell. Lönen bestäms utifrån kollegernas lön, kvalifikationer och vilka arbetsuppgifter man har. Något stöd för en mer individuell lönesättning finns inte bland medlemmarna, säger han.
FINLAND
Finland präglas just nu av ekonomiska svårigheter. Landet har många småkommuner (med så få som 1 500 invånare) som nu slås samman. I vissa fall har staten tvingat fram kommunsammanslagningar. Det finns också förslag på uppgifter som ska tas bort från listan över det kommunerna måste göra. I Finland använder man också flitigt en modell med så kallade permitteringar, som betyder att arbetsgivarna kan tvinga anställda att jobba deltid under en tid. Detta används även inom offentlig sektor. Den som är permitterad får då rätt till a-kassa. Just nu är det mycket permitteringar.
Sammanslagningar pågår på många arbetsplatser, och berör många administrativa tjänster.
– På flera håll har vårdpersonal tagit över många arbetsuppgifter och många som jobbar administrativt är oroliga för jobben, säger Ulla Salmenheimo-West, regionombudsman på fackförbundet Jytyliitto som organiserar många av tjänstemännen inom välfärdssektorn.
I Finland har man länge haft en lönemodell där man fått sin lön satt utifrån givna lönetabeller. Nu sker en utveckling mot mer individuella löner. Enligt Ulla Salmenheimo-West är det dock fortfarande vanligt att exempelvis alla medicinska sekreterare på en arbetsplats får samma löneökning.
SVERIGE
Arbetsgivarna och Vision har länge varit överens om Visions medlemmar ska ha individuella löner. För större delen av medlemskåren har det inneburit att det centralt förhandlats fram en miniminivå för löneökningarna (exempelvis 3 procent per år) som de anställda på en arbetsplats (som ett genomsnitt) inte ska gå under. Sedan tillkommer lokala förhandlingar som ger ytterligare löneökningar. I Visions senaste avtal är de två sista åren i det fyråriga avtalet sifferlösa, vilket innebär att löneökningarna i sin helhet avgörs lokalt.
