Krigsplacering - därför blir vissa utvalda

Har du blivit krigs­placerad? Hälften av ­regionerna och en tredje­del av kommunerna har bestämt vilka yrkes­grupper som behövs på arbetsplatsen i händelse av krig. Fler är på gång.

Just nu på går ett intensivt arbete med att krigsplacera personal i landets kommuner och regioner, visar Tidningen Visions undersökning. Men de flesta har inte hunnit bli klara än. Endast 81 av 290 kommuner och 11 av 21 regioner har enligt Pliktverket kommit i mål med uppgiften.

Läs mer: Har du blivit krigsplacerad? Detta gäller.

Läs också: Hon tränar i försvaret på arbetstid

Totalt är det 109 000 personer som fått en civil krigsplacering hos sin arbetsgivare. Att få en sådan innebär att en person plockas ut för att tjänstgöra på en viss position där hen anses göra nytta för landets försvar om det blir skärpt eller högsta beredskap. Det innebär också att hen är skyldig att komma till jobbet om Sverige hotas av krig eller om det blir krig.

Pauline Eriksson är beredd

En av dem som blivit krigsplacerad är Pauline Eriksson, gruppledare på arbetsmarknadsenheten i Flens kommun.

– När jag fick veta det tänkte jag: Okej, då vet jag vad jag ska göra om det blir så: gå till mitt jobb, säger hon.

Att vara krigsplacerad betyder också att individen inte till exempel kan bestämma sig för att lämna landet eller att vägra gå till jobbet - i alla fall inte utan att riskera sin anställning.

– Det är klart att det känns lite skrämmande när man tänker på det. Men har man blivit krigsplacerad måste man ställa upp. Det är så det är, säger Pauline Eriksson.

Formellt ligger beslutet om vem som ska krigsplaceras på förvaltningschefsnivå, men i Flens kommun har man även lyssnat in vad enhets- och verksamhetschefer tycker. Emma Cortinovis, är enhetschef på arbetsmarknadsenheten och Pauline Erikssons chef.

En trejdedel har valts ut

– Jag har valt ut några personer i min verksamhet utifrån ett tänk om vilka funktioner jag absolut inte kan undvara för att verksamheten ska kunna fungera utifrån lagstadgade krav. Jag tror att det var uppskattat att de fick veta vad som gäller. Att de vet var de ska ta vägen om det blir höjd beredskap, säger hon.

Arbetsgivaren bör enligt arbetsrättsexperten Tommy Iseskog förhandla med facket lokalt om vilka individer som ska krigsplaceras. Det har man gjort i Flen. Men det har inte skett i alla kommuner. Många olika yrkesgrupper där Vision har medlemmar har krigsplacerats i kommunerna, visar vår granskning. Några exempel är administratörer i skolor och förskolor, chefer inom äldreomsorg och LSS och tekniker inom vatten- och avlopp.

Det vanligaste, bland de kommuner som svarat på Tidningen Visions undersökning och som valt att krigsplacera personal, är att man placerat en tiondel eller färre av alla anställda. Ett fåtal kommuner har valt att krigsplacera en tredjedel av personalstyrkan. Flens kommun är en av dem.

– Vi har utgått från de nyckelpersoner vi verkligen behöver ha på plats för att verksamheten ska rulla trots krigstider. Det handlar om att hålla en rimlig nivå vad det gäller kommunal service, omsorg och räddningstjänst. Vi vill inte ha en situation där det uppstår en dragkamp om folk mellan kommunen och Försvarsmakten, säger HR-chef Joakim Danielsson.

Alla eller ingen har placerats

I nio kommuner har man krigsplacerat hela personalstyrkan. Degerfors är ett exempel. HR-chef Magnus Edström förklarar beslutet så här:

– I vårt fall kommer konkurrensen om folk inte att bli något problem, eftersom vi har väldigt få medarbetare med placering inom Försvarsmakten. Det är ju fullt möjligt att ytterligare en pandemi skulle kunna sammanfalla med en situation där det blir förhöjd beredskap. I en sådan situation kommer alla att behövas.

En del kommuner svarar att de inte kommer att krigsplacera någon anställd alls, eftersom det inte behövs. De menar att regeringen kommer att besluta om allmän tjänsteplikt om det skulle uppstå en situation där förhöjd beredskap utlyses. Och den allmänna tjänsteplikten innebär bland annat att alla ska gå till sina vanliga jobb.

Regioner gör olika

I regionerna är det också olika hur stor andel av de anställda som krigsplacerats. Fyra av de regioner som valt att krigsplacera personal har till exempel placerat en tiondel eller färre av de anställda. Sex av de regioner som krigsplacerat personal har placerat mer än hälften eller alla anställda. En av regionerna vill inte svara.

Många regioner har krigsplacerat yrkesgrupper som Vision organiserar som tandsköterskor, receptionister och vårdadministratörer. Heléne Sjöberg, medicinsk sekreterare på ­kirurgmottagningen på Blekingesjukhuset i Karlskrona, är en av dem som krigsplacerats och som inte får lämna sin post om det skulle bli förhöjd beredskap.

– Alla yrkesgrupper är viktiga för att vården ska fortsätta fungera i ett sådant läge, från städare till överläkare. Men självklart känns det olustigt och jag blir lite rädd när jag tänker på det, men vi måste alla hjälpas åt, säger hon och fortsätter:

– Jag 61 år och både mamma, mormor och farmor och man måste tänka på de yngre. Hur skulle det se ut om alla stack iväg? Nej, det går inte. Det är min uppfattning.

Läs mer:

Hon tränar i försvaret på arbetstid

Har du blivit krigsplacerad? Det här gäller för dig