• Jens Stjernqvist, Felix Ockborn, Christina Bernérus, Nathalie Rapp, Hanna Hagkvist, Annica Carter och Mikael Wihlborg.

Miljö

Jobbar för en grönare skönare planet

24 maj 2021

År 2045 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser vara så låga att jorden kan ta hand om dem. Möt Visionsmedlemmarna som jobbar för en grönare planet.

Siktet inställt på noll utsläpp

Alt-textTyresö är rikt på natur som binder koldioxid och fungerar som kolsänkor. Här är Felix Ockborn vid Telegrafberget, kommunens nyaste naturreservat.

Tyresö har tagit fram en egen koldioxidbudget för att minska sina utsläpp. Det krävs rejäl skärpning om den inte ska spricka.

Mer exakt betyder det att man har räknat ut hur mycket koldioxid kommunen kan släppa ut om den ska bidra med sin del för att världen ska nå Parisavtalets mål på max två graders höjning av den globala medeltemperaturen.

– Vi måste få ner utsläppen med 16 procent per år till 2040, säger Felix Ockborn, hållbarhetsstrateg, som nu använder budgeten i arbetet med kommunens klimatstrategi.

I en koldioxidbudget ligger fokus på utsläpp inom kommungränsen. Eftersom Tyresö varken har jordbruk eller industrier är det framför allt transporter och byggnader man kan jobba med.

– Det handlar om att bygga så energieffektivt som möjligt, skifta till förnybart drivmedel i arbetsmaskiner och gods­transporter och bygga med klimat­smarta material, säger Felix Ockborn.

Tyresö påverkar även klimatet genom allt som tillverkas och släpper ut koldioxid någon annanstans och sedan importeras. Denna konsumtionsbaserade klimatpåverkan arbetar man med genom att ställa om till en cirkulär ekonomi, där saker först används så länge som möjligt och sedan återvinns.

– På sikt vill vi ha med även detta i koldioxidbudgeten, säger Felix Ockborn.

Varför är koldioxid farligt?

  • Jorden blir allt varmare. Det beror på ökad koncentration av växthusgaser, som koldioxid. Koldioxiden släpps ut vid förbränning av fossila bränslen.
  • En varmare planet leder till att isar och glaciärer smälter, havsnivån stiger och vattnet blir surare. Extremväder blir vanligare.

 

Full gas för fossilfritt i tanken

Alt-textNu jobbar Mikael Wihlborg med att öka andelen elbilar i Region Skånes fordonsflotta.

Region Skåne är bäst i landet när det gäller att ställa om till fossilfritt bränsle i bilarna. Områdeschefen Mikael Wihlborg berättar hur de lyckas. 

Under förra året rullade regionens 790 fordon 1,1 miljoner mil. Hela 94 procent av det bränsle som gick åt var fossilfritt. Det är ett rekordbra resultat enligt Miljöfordonsdiagnosen* och så har det varit under många år. 

– Vi får ofta frågan varför inte alla gör som vi. Svaret är att det krävs ganska mycket för att klara av det. Till exempel har vi ett tydligt politiskt beslut att hänvisa till om någon ifrågasätter det vi gör. Beslutet är fattat och bara för oss tjänstemän att genomföra, punkt, säger Mikael Wihlborg.  

Ytterligare en framgångsfaktor är att alla inköp av fordon görs centralt via den enhet där Mikael Wihlborg arbetar. Regionen har också investerat pengar i inköp av biogas- och elbilar. 

Det har inte alltid varit hajpat med miljöbilar.

– Det var ganska motigt i början och svårt att upphandla fossilfria ­bilar. Och många tyckte att de var besvärliga att använda. Det har inte alltid varit hajpat med miljöbilar, säger han.

Men numera är lätt att jobba med den fossilfria fordonsparken.

– Nu jobbar vi mest med att öka möjligheterna för att köra elbil.

* Miljöfordonsdiagnosen är ett webbverktyg som mäter koldioxidutsläpp från regionernas och kommunernas bilar.

Vad är 1,5-gradersmålet?

  • Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016.
  • Avtalet slår fast att den globala genomsnittliga temperaturökningen ska hållas under
  • 2 grader och helst begränsas till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

 

Solen tar kyrkans el till nya höjder

Alt-textMed solcellsparken strax öster om Värö ­kyrka har församlingen all energi den ­behöver. Christina ­Bernérus hoppas att andra ska ta efter.

I Värö-Stråvalla församling kommer kraften från ovan. De var först med solceller på kyrktaket och i dag är de helt självförsörjande på el.

Solpanelerna har monterats på Bua kyrka, församlingshuset, ekonomibyggnaderna och – nu senast – på fältet bredvid Värö kyrka.

– Det var tänkt att användas som begravningsplats i framtiden men gör större nytta så här, säger Christina Bernérus.

Hon är miljösamordnare i Göteborgs stift och tillsammans med Anders Karlsson, fastighets- och kyrkogårdsansvarig, leder hon församlingens klimatprojekt med solel. Svenska kyrkans mål är att vara klimatneutral år 2030, men församlingen har jobbat med miljöfrågor sedan 1990-talet och satte upp de första solcellerna på kyrkan redan 2009.

Det är inte så svårt om det finns lite kunskap och driftighet och det kostar inte skjortan.

– Det här är ett gott exempel på hur en relativt liten enhet kan bli klimatneutral. Det är inte så svårt om det finns lite kunskap och driftighet och det kostar inte skjortan, säger Christina Bernérus,

Som första församling i landet är man nu självförsörjande med el och mer därtill. Sommartid säljs en del till Varberg energi.

Till hösten blir det både föreläsningar och guidningar på de grusgångar som anlagts mellan solpanelerna i solcellsparken bredvid Värö kyrka.

– Vi vill inspirera andra församlingar till att ta efter.

 

Skolmaten faller eleverna på läppen

Alt-textJens Stjernqvist jobbar för att minska matsvinnet i Lunds skolor.

Måltidsinspiratören Jens Stjernqvist ansvarar för att 22 000 skolbarn får god och klimatsmart mat. För max 12:40 kronor per portion.

Omkring 80 procent av den mat som serveras i skolorna i Lund är ekologisk. Kommunen jobbar systematiskt mot Världsnaturfondens mål att maten inte ska släppa ut mer än 1,5 koldioxid­ekvivalenter per kilo mat. Men det är många faktorer som vägs in för att maten ­verkligen ska ha låg klimatpåverkan.

– Att jobba med klimatsmart mat är komplext, konstaterar Jens Stjernqvist.

Maten ska helst vara ekologisk och innehålla mycket grönsaker och mindre kött, fisk, sojaprodukter och ägg. Den ska produceras på nära håll och serveras efter säsong. Självklart ska den vara näringsriktig eftersom växande barn ska äta den. Men det är en sak som är viktigare än allt annat, menar Jens Stjernqvist.

– Det är att den hamnar i barnens magar. Det är där den gör nytta.

För att det ska bli så är det mycket som ska stämma.

– Till exempel hur rätterna presenteras. Jag jobbar med att få skolmatspersonalen att berätta för eleverna om den och få dem att smaka. Men det handlar också om att eleverna ska ha tillräckligt med tid på sig för att äta och att miljön ska vara trivsam och inte för bullrig, säger Jens Stjernqvist.

Hur mycket släpper vi ut?

  • I dag ger en person i Sverige upphov till utsläpp på i snitt 8 ton per år.
  • Sveriges mål är att senast år 2045 inte släppa ut mer växhusgaser till atmosfären än vad planeten klarar av att ta hand om.

 

Kontorsmöblerna står pall för nytt liv

Alt-textHanna Hagkvist och Annika Carter i tillfixade biostolar. De revs ut från biografen när den skulle renoveras. Även invånarna i Hjo erbjöds hämta en biostol, vilket många gjorde.

Med hjälp av Hjos möbelbibliotek lever kontorsstolarna längre. Först när de inte går att använda mer är de redo för återvinning.

Det gjorde ont i hållbarhetsstrategen Annica Carters hjärta när hon 2018 såg berget av möbler destinerade för tippen bara för att folk tröttnat på dem.

– Jag visste ju hur stor påverkan det har på klimatet när vi konsumerar i den takt som gjorts, säger hon.

Nu, ett par år senare, kan enheter och förvaltningar gå in i Hjos digitala möbelbibliotek och boka nygamla bord och stolar.

En servicegrupp – bestående av personer som jobbar med lönebidrag eller på extratjänster – tar hand om alla möbler som lämnas in, mäter, fotograferar och lägger in i det digitala systemet.

Jag visste ju hur stor påverkan det har på klimatet när vi konsumerar i den takt som gjorts.

– Merparten är relativt nytt och går att återanvända direkt. Annat skickar vi till renovering och rekonditionering i Tibro, säger Hanna Hagkvist som är handledare för servicegruppen.

Det gäller bland annat 130 gamla skolbänkar vars metallunderreden man vill spraya om med miljövänlig färg och förse med nya ljuddämpande bordsskivor.

– Vi ska börja med en prototyp och visa hur fint det blir. Folk tror ofta att det som är begagnat måste se lite halvdassigt ut men det är fel, säger Hanna Hagkvist.

 

Här finns inga sopiga miljökrav

Alt-textNathalie Rapp ser till att inköpen på kommunala bolaget Halmstad energi är hållbara.

Kemikalier, påsar och sopbilar. Det köper upphandlingsledaren Nathalie Rapp in för Halmstads energi och miljös räkning. Uppdraget är att se till att inköpen blir klimatvänliga.

– Mitt jobb känns verkligen meningsfullt. Jag får vara med och bidra till att nästa generation kan leva hållbart i framtiden, säger Nathalie Rapp.

Exempelvis kollar hon att de kemikalier som köps in och används i produktionen följer alla ställda miljökrav. Att sopbilarna kör på fossilfritt och att påsarna som halmstadsborna sorterar sopor i håller hög kvalitet och är tillverkade av förnyelsebart material. Men hon jobbar också med att se till att underleverantörerna som bolaget anlitar för att sköta exempelvis sprängsotning av förbränningspannan eller för att ta hand om avfall som lämnas in till kommunens återvinningscentraler – som till exempel impregnerat virke, trädgårdsavfall och gips – gör det på ett klimatsnällt sätt.

Nathalie Rapp berättar att yrkesrollen som upphandlare förändrats mycket under de senaste fem åren. Numera jobbar hon inte bara med att se till att bolaget följer alla de lagar och regler som gäller för inköp av varor och tjänster, utan kontrollerar också att företagen lever upp till tuffa miljökrav.

– Vi arbetar på ett helt annat sätt än tidigare. Det är jättespännande och ligger verkligen i tiden.

Bli klimatsmartare på jobbet

  • Åk kollektivt eller cykla till arbetet.
  • Byt tjänsteresor mot videomöten.
  • Försök påverka arbetsgivaren via facket. Kanske kan arbetsplatsens klimatfotavtryck vara en stående punkt på APT?

Relaterade artiklar