Krematoriemästare Lasse Blixt och hans kollega jobbade elvatimmarspass i två månader för att klara trycket förra våren.
Extremt läge i Nyköping: Kistor i kö utanför krematoriet
1 mars 2021
Krematoriemästaren Lasse Blixt och hans kollega jobbade övertid i två månader på krematoriet i Nyköping i våras - när coronapandemin drabbade dem som värst. "Det var kistor överallt", berättar han.
Lasse Blixt, krematoriemästare vid Nyköpings krematorium.
”Förra våren var väldigt intensiv. Toppen kom i april-maj, då hade vi kö utanför krematoriet. Det var kistor överallt, även i vårt visningsrum.
Vi hyrde in en speciell kylcontainter och beställde extra bockar som vi kunde placera kistor på.
Jag och min kollega bestämde oss för att jobba elvatimmars pass. Vi ville inte gå in och jobba helger utan valde hellre att börja klockan sex på vardagarna och sluta vid fem. Det var vårt egna beslut, vi har en väldigt bra chef som stöttar oss när vi behöver, men som ger oss utrymme att själva ta beslut. Det uppskattar jag mycket.
Man går in i en yrkesmässig roll och gör sitt jobb för att varje individ ska få ett värdigt slut.
Normalt har vi sex kremeringar per dag. Men under maj hade vi nio, det är max för vad ugnen klarar. Den måste nämligen kylas ned mellan varje insättning för att inte ta stryk.
Efter två månader så lugnade det ner sig lite och vi kunde ta ut extra ledigt.
Sommaren och hösten blev relativt normala, vi har nog klarat oss ganska bra här i Nyköping jämfört med storstäderna.
När jag ser tillbaka på året tycker jag att det har funkat bra att jobba, trots omständigheterna som varit.
Man hamnar i en slags rutin. Det går inte att stanna upp och känna efter, utan man går in i en yrkesmässig roll och gör sitt jobb för att varje individ ska få ett värdigt slut.”
Missa inte hela vårt reportage om coronaåret. Klicka här!
Sammanställning: Ett år med corona
2020
11 januari: Första dödsfallet till följd av corona. En man i 60-årsåldern avlider efter att ha varit på marknaden i Wuhan, Kina.
31 januari: Första fallet av covid-19 i Sverige. Många läggs in på intensivvårdsavdelningar.
1 februari: Regeringen beslutar: Covid-19 är en allmän- och samhällsfarlig sjukdom.
10 mars: Enligt Folkhälsomyndigheterna finns nu flera tecken på samhällsspridning.
11 mars: WHO slår fast att coronaviruset är en pandemi. Den första svensken avlider samma dag av viruset. Nytt förbud mot allmänna sammankomster med mer än 500 personer.
16 mars: Folkhälsomyndigheten uppmanar att de som har möjlighet bör jobba hemifrån. Smittspårningen är i full gång.
19 mars: Regeringen gör det möjligt att söka stöd för korttidspermittering.
30 mars: Besöksförbud införs på äldreboenden.
14 april: Dödsfallen ökar. Över 1 000 döda i Sverige.
23 juni: 80 procent av befolkningen har anpassat sitt vardagsliv under pandemin för att minska risken för smittspridning, enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten.
24 november: 1,4 miljoner människor har avlidit i hela världen. Statsepidemiolog Anders Tegnell säger att andra vågen är här.
18 december: Kommunal och regional allmän verksamhet som inte är nödvändig ska stängas ned, enligt regeringens skärpta restriktioner.
20 december: Ny variant av viruset rapporteras från Storbritannien. Första vaccinleveransen kommer till Sverige.
2021
8 januari: Pandemilagen och maxantal för besökare till butiker, gym- och sportanläggningar och badhus införs.
12 januari: Regeringen lägger ytterligare 5,5 miljarder, utöver de 2 miljarder som redan avsatts, på testning och smittspårning.
14 januari: Över 10 000 döda i covid-19 i Sverige. Vaccineringen har nu dragit igång.
3 februari: Regeringen inför krav på negativt coronatest vid inresa.
1 mars: Vaccinationerna är i full gång. När tidningen går till tryck har cirka en halv miljon vaccinerats.
