Granskning visar: Allt vanligare att politiker detaljstyr

Politiker som petar i detaljer är ett växande problem för Visions chefsmedlemmar. För var femte chef är det så illa att de har funderat på att sluta.

Helt galet. Så beskriver Birgitta hur det var på hennes tidigare jobb som enhetschef inom individ- och familjeomsorgen i en mellansvensk kommun.

– Politikerna petade i utredningar, krävde att vi skulle ändra och skriva fram beslutsförslag som de gillade. Vi fick inte tycka ”fel” om barnplaceringar och ersättningsnivåer. Och vi var tvungna att göra som de ville för annars hade folk blivit beslutslösa, säger Birgitta, som egentligen heter något annat.

Läs även: "Det var en paranoid stämning i kommunen"

Läs även: Vision tvistar i Kiruna

När hon själv var socialsekreterare och gjorde utredningar en gång i tiden lämnade hon sina förslag till sin chef, som gick till politikerna i nämnden. De tillstyrkte eller avstyrkte och tog ansvar för det.

Slipper myndighetsutövning

– Men på mitt förra jobb tvingades vi alltså skriva om. Jag antar att politikerna var rädda för att hamna i blåsväder om det kom fram att de gick emot tjänstemannabedömningen och gav avslag för att spara pengar, säger Birgitta.

De förtroendevaldas sätt att köra över hennes enhets kompetens och yrkesstolthet var ett skäl till att hon slutade och började jobba på ett omsorgsboende i en annan kommun. Hon är fortfarande chef men slipper myndighetsutövningen.

– Det blev för demoraliserande att skriva fram förslag som jag inte trodde på.

Rekrytering och bokhyllor

Birgitta är inte ensam. De senaste två åren har Chefen i fokus, Tidningen Vision och andra medier skrivit om politikers detaljstyrning i bland annat Kiruna, Västerås, Färgelanda, Söderhamn, Tjörn, Hörby, Ockelbo, Torsås, Sölvesborg och Malå. Det handlar om allt från vem som ska rekryteras till vilka böcker som ska stå i bibliotekshyllorna.

Chefen i fokus har nu gjort en enkät bland Visions chefsmedlemmar om förhållandet till politikerna. Nästan hälften svarar ”ofta” eller ”ibland” på frågan om de tycker att de förtroendevalda lägger sig i deras arbete mer än de borde.

 

En tredjedel anser att deras arbetsmiljö skulle vara bättre om politikerna tog ett kliv tillbaka. För en femtedel har detaljstyrning och bristande förtroende gått så långt att de funderar, eller har funderat, på att sluta.

Sipprar ner till enhetscheferna

Visions personliga ombudsmän för chefer känner igen bilden. Förhållandet mellan förtroendevalda och tjänstepersoner på chefsposition har blivit mer problematiskt i kommuner och regioner de senaste åren, anser de flesta av dem.

– Mest påtagligt är det för chefer på lite högre nivå som har förstahandskontakt med politiken men det sipprar ner till enhetschefer också. Framför allt i mindre kommuner där alla känner varandra kan det vara svårt att hålla isär rollerna, säger Linda Andersson på Visions center i Västerås.

 

Har varit med om påtryckningar för att gynna ett visst parti men även om politiker som försöker påverka mig att fatta beslut till deras privata fördel.

Verksamhetschef i kommun

 

Maktskiften kan få nya majoriteter att vilja rensa i chefsleden och tillsätta personer som man tycker jobbar utifrån ens egen agenda. Valår kan få politiker att vilja visa extra handlingskraft.

– Alla talar om hur viktigt det är med ett tillitsbaserat ledarskap där politiker formulerar målen och sedan håller tassarna borta. Men det verkar många ha glömt nu när det snart är val, säger Suzanne Florholmen på Visions center i Sundsvall.

Rundar regelverken

Mest drabbade är verksamheter där ekonomin är tajt, som socialtjänsten, men politiker lägger sig i även andra områden med mycket myndighetsutövning och ekonomiska intressen, till exempel bygglovsärenden där de kan vilja runda regelverk och skynda på beslut för att få in ett visst företag till kommunen.

I Kiruna sade flera personer upp sig när politikerna ändrade delegationsordningen.

– Tillitsbristen gör att folk lämnar, eller tvingas lämna, sina uppdrag. Det är tragiskt. Vi skulle gärna driva frågan men det är svårt eftersom cheferna inte vågar träda fram. De är rädda om sin framtid och det har jag full förståelse för, säger Maria Wallström på Visions center i Luleå.

Praxis varierar

Alla Chefen i fokus pratar med tar upp frågan om ”vadet” och ”huret” – att politikerna bestämmer vad som ska göras i kommunen/regionen och tjänstepersonerna hur man praktiskt ska gå till väga för att nå de mål som politikerna fattat beslut om.

 

Politiker backar från beslut och ändrar plötsligt våra riktlinjer när föräldrar protesterar högt.

Enhetschef i kommun

 

Hur detta fungerar i verkligheten varierar från kommuner där kommunalrådet i praktiken fungerar som kommundirektör och bestämmer allt, till kommuner där det råder expertvälde.

 

Förhållandet mellan förtroendevalda och tjänstpersoner på chefsposition har blivit mer problematiskt i kommuner och regioner de senaste åren, enligt Visions personliga ombudsmän för chefer.

 

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet håller med om att idealet är att förtroendevalda fattar besluten och cheferna ser till att de blir genomförda. Men tjänstepersonernas ”hur” har inget lagstöd, påpekar han, även om det finns en delegationsordning som i normalfallet ska följas.

– Med tanke på att förtroendevalda har blivit framröstade i allmänna val är det väl demokratiskt riktigt att de bestämmer hur stort mandat tjänstemännen ska ha. Att det sedan är praktiskt ogörligt att politikerna bestämmer allt är en annan sak, säger han.

Kan bli chockade

Att politiker har det här utrymmet är något de har börjat förstå, tror Olle Lundin. Tidigare har många trott att ”det där är tjänstepersonernas sak, det kan vi inte lägga oss i”.

– Det sprider sig nu att man har rätt att göra mycket som förtroendevald. En del tjänstemän som har jobbat på i godan ro kan säkert bli ganska chockade, säger han.

 

Det är problematiskt under valår. Då finns intresse från politiskt håll att visa på tydliga insatser som inte nödvändigtvis är bra.

Enhetschef i region

 

Rent juridiskt får alltså politiker gå in i bygglovs- och socialtjänstärenden men när de gör det ska de också ta ansvar för resultatet.

– Jag är inte så säker på att förtroendevalda tänker på att de har ett tjänsteansvar i skarpt läge, säger Olle Lundin.

Rädda för grannarna

Fredrik är ännu en enhetschef som vill vara anonym. Han jobbar med arbetsmarknadsfrågor i en liten kommun i Västsverige där politikerna skickar fram tjänstepersoner när lokaltidningen ställer frågor.

– De verkar tycka att de agerar på något mandat de fått i sin bekantskapskrets och vågar inte stå för impopulära beslut av rädsla för vad grannarna ska säga, säger han.

Den paradoxala effekten har blivit att det utåt framstår som om kommunen är expert- och chefsstyrd, fast politikerna i själva verket styr och ställer ända ner på lekplatsnivå.

– Och då inleds ändå varje mandatperiod med att de får en utbildning om våra olika roller, säger Fredrik som önskar sig tryggare politiker som tänker strategiskt och långsiktigt och ser till hela kommunens bästa.

– Som det är nu varierar bemötandet mellan en väldig ängslighet och stöddig trumpism. Det gör vårt arbete oberäkneligt och leder till trötthet och minskat engagemang hos oss chefer, säger han.