Så jobbar prisade kommunen mot knark och gängbrottslighet

Umeå kommun har prisats flera gånger för sitt arbete med att förebygga droger och kriminalitet. Receptet på framgång är samverkan mellan kommunens olika förvaltningar, polis och föreningsliv. Följ med till Umeå och lär dig hur man gör.

Kön till det drogfria discot Two Days, som arrangeras varje år i början av hösten i Folkets hus i Umeå, ringlar lång. Förväntansfulla tonåringar i glittriga paljettoppar, bulliga baseballkepsar och trendiga velourbyxor väntar otåligt på att få komma in.

Kvällen är ljum, solens sneda strålar dröjer sig kvar. Det skrattas och skojas friskt i kön. Några försöker tränga sig fram till kompisarna som står längre fram.

Men fritidsledaren Per-Erik Söderström, för kvällen klädd i neonfärgad väst, håller ordning i kön.

”Längre bak i kön, länge bak i kön”, säger han bestämt och pekar på en ungdom som försöker passa på att knö sig fram.

– De hårda grabbarna vill gärna komma in först, men se det går inte. Det är sådant man måste lära sig, förklarar han senare i en paus från dörrvaktandet.

Blås - så får du komma in!

Till vardags är Per-Erik Söderström arbetsledare på Ålidhems och Tegs fritidsgård, men han är också processledare för de omkring tio drog- och alkoholfria arrangemang som hålls för unga i Umeå kommun varje år.

Discot Two Days, som även erbjuder aktiviteter som att rida på en elektrisk tjur och sumobrottning med jättehandskar, är ett av de mest populära.

Per-Erik Söderström, processledare.

När klockan blir 18.30 slås portarna upp. Nu rinner ungdomarna i en strid ström in genom snurrdörrarna. Ett gäng fritidsledare i gula västar står redo med alkoholmätarna. ”Blås här, tack”. ”Och så väskan tack”, säger de i ett kör medan de kollar väskor och pupiller efter otillåtna substanser.”Ja visst”, svarar ungdomarna vant och gör som de blir ombedda.

– Det är ingen som kommer på ett sådant här arrangemang som har druckit alkohol eller har tagit droger. De vet att man måste blåsa och att vi kollar efter tecken på droganvändning. Skulle någon komma hit påverkad ringer vi polis, föräldrar och gör en orosanmälan till socialtjänsten, säger Per-Erik Söderström.

Samverkan är nyckeln

Utanför discot står fältpedagogerna Moa Markström och Barbro Hedman och småpratar med två poliser, som är på plats för att hålla koll på arrangemanget.

Just samverkan mellan kommunens alla delar (fritidsförvaltning, socialförvaltning och skola), polisen och föreningslivet är utmärkande för Umeås arbetssätt, berättar Moa Markström.

– På det viset kan vi snabbt identifiera personer som ligger i riskzonen. Ibland handlar det om mycket unga personer, 12 till 13 år. Det är attraktivt för dem som säljer droger att rekrytera unga, eftersom de inte kan dömas till något fängelsestraff, förklarar hon.

Forskare: Lyckat ge unga hjälp direkt efter första brottet

De droger de unga tar kan vara allt ifrån canabis, till kokain, ecstacy och LSD. Sedan kommer hela tiden nya som till exempel HHC, ketamin och kratom.

– Läget förändras snabbt och vi behöver hålla oss uppdaterade hela tiden för att inte missa något, säger Moa Markström medan hon och kollegan Barbro Hedman fortsätter promenaden längs Vasagatan i Umeå centrum.

Viktigt bjuda på sig själv

En stor del av jobbet som fältpedagog går ut på att avdramatisera socialtjänsten och bygga upp ungdomarnas tillit till den, berättar de. Det gör de genom att besöka skolor och förklara hur de jobbar och genom att finnas på stan när ungdomarna också är där.

Men det räcker inte. Man måste våga bjuda på sig själv för att skapa kontakt, säger Barbro Hedman med ett busigt leende.

– Jag brukar dansa fram till ungdomarna på skolgården eller på stan och säga ”Hallå, hallå! Hur har ni det? Jag är ingen tokig kärring, jag heter Barbro och jobbar på socialtjänsten och är fältpedagog. Världens bästa jobb!”

Plötsligt rusar en ung tjej fram till Barbro Hedman och slår armarna om henne i en jättekram. ”Heeej!” säger hon lyckligt. Barbro Hedman kramar tillbaka.

Sedan kommer en hel grupp med tonåringar fram och vill prata med Barbro Hedman och Moa Markström. De sprallar och fnissar tillsammans. Det märks att de känner varandra väl.

– Det händer ofta att vi blir uppringda av någon som är på en fest som håller på att spåra ur. Det behöver inte vara den som druckit eller är påverkad som ringer, utan det är ofta någon som befinner sig i närheten eller är på festen. Vi har god kontakt med många ungdomar och får på det sättet koll på vad som händer. Därför är det så viktigt för oss att lägga tid på att bygga relationer, säger Moa Markström när ungdomarna dragit vidare.

Men det förebyggande arbetet är svårt att mäta effekterna av. Att finnas där som en trygg vuxen som ser och bekräftar, men också sätter gränser, är ovärderligt i många fall, menar Barbro Hedman.

– Jag har arbetat inom socialtjänsten och med missbruk i 25 år och för varje person man upptäcker och kan hjälpa sparar samhället enorma summor pengar. Många kommer också fram när de blir äldre och tackar för att vi hjälpt dem komma på rätt bana i livet.
Att snabbt få hjälp mot drogmissbruket är avgörande.

Discot Two Days är ett av de tio drog- och alkoholfria arrangemang Umeå kommun ordnar varje år.

– Tidig upptäckt är jätteviktigt. Därför jobbar vi med alla typer av problem som ökar risken att man börjar använda droger: till exempel att man blir mobbad, lider av psykisk ohälsa eller är kriminell, förklarar Moa Markström.

Umeå kommun har prisats flera gånger för sitt drogförebyggande arbete. Det torra, lite byråkratiska svaret på varför, är den tydliga strukturen för samverkan mellan flera aktörer i kommunen: socialtjänst/skola/polis/ungdomsmottagning/föreningsliv. Och på att det finns en utarbetad metod för hur man går till väga vid misstanke om droganvändning. Dessutom finns ett brottsförebyggande råd som ger kommunstyrelsen råd i frågan.

Planerade dotterns begravning

En viktig pusselbit är, som sagt, föreningslivet. Ett exempel är Föräldraföreningen mot narkotika, FMN, i Umeå. I den är Karin, mamma till en dotter med tidigare drogmissbruk, aktiv. Karin vill inte använda sitt riktiga namn.

– Lokalerna vi befinner oss i nu, och har våra träffar för anhöriga i, ägs av kommunen, säger hon med en svepande gest över rummet i huset på Skolgatan, alldeles i närheten av Folkets hus.

– Vi tycker samarbetet med kommunen fungerar väldigt bra.
Karin vet hur drogmissbruk kan slå mot en hel familj. Även om det bara är en person som har ett beroende.

– Jag vet inte hur många gånger jag planerat min dotters begravning, konstaterar hon.

Ögonen blir blanka, trots att det nu gått några år och det är långt ifrån första gången hon berättar. När det var som värst dök dottern upp hemma vid huset. Mager och hungrig. Hade inte ätit på flera dagar. Ville låna pengar.

– Att se sitt barn så. Man går sönder inuti, säger hon och skakar på huvudet.

– I början jagade jag och hennes pappa henne. Vi försökte ta hem henne när hon var ute och tog droger. Det var en ständig stress och de andra syskonen kom i skymundan. Till slut blev jag själv svårt sjuk, berättar hon.

Karin fick tillbaka kraften att fortsätta försöka få kontakt med dottern och motivera henne att vilja lämna drogerna bakom sig, bland annat genom det KBT-baserade programmet Craft (Community reinforcement approach and family training) för anhöriga till personer med missbruk.
I dag är dottern drogfri.

– Det är mycket tack vare de strategier och verktyg som jag fått lära mig genom programmet som gjort att mitt mående blivit bättre och att min dotters missbruk nu är över. Att det skulle bli så här bra vågade jag inte ens hoppas på då, säger hon med ett snett leende.

1 800 besökte Two Days

Nu är discot borta i Folkets hus igång. Violetta, röda och gröna lampor lyser upp dansgolvet.

Några modiga har vågat sig fram och snurrar ut i snygga danssteg till Veronica di Maggios svängiga Välkommen in. Musiken fortsätter dunka på i taktfasta, trallvänliga slingor. Solen går ner och kvällen sänker sig över staden.

När helgen med Two Days är över berättar Per-Erik Söderström på telefon att ingen av de omkring 1 800 unga som besökte discot hade tagit droger eller druckit alkohol.

– Vi är nöjda. Vi beslagtog bara två, tre snusdosor. Ungdomarna verkade också ha haft kul. De får recensera arrangemanget genom att lägga i kulor i olika behållare. De flesta hade haft superkul och nästan alla, 99 procent, kände sig trygga på discot. Vi ger dem ett alternativ till alkohol och droger.