Olika syn på individbeslut

Det är socialnämndens politiker som fattar beslut i socialtjänstens individärenden. När socialtjänstlagen nu stöps om höjs röster om att det är en förlegad modell.

Vem som helst kan inte göra de rätta bedömningarna. Det är socialarbetarna som har kompetensen att ta svåra beslut. Så resonerar Gustaf Södling, socialsekreterare i Linköping, i diskussionen om var ansvaret för besluten i socialtjänstens individärenden – till exempel ett omhändertagande – ska ligga: som nu hos socialnämndens politiker, eller hos socialtjänstens handläggare?

– Jag är positiv till att lägga över besluten på professionell nivå. Utnyttja att det finns besjälade socialarbetare som är kunniga att fatta rätt beslut.

Frågan är aktuell i den pågående översynen av socialtjänstlagen. Något färdigt förslag till förändring finns inte. Men utredaren Margareta Winberg signalerade i höstas att det är otidsenligt med politiker som fattar individbeslut.

Lotta Persson, tidigare socialchef i Botkyrka, är inne på samma linje.

– Om det är lekmän som fattar besluten förminskar det de professionella i sin yrkesutövning. Något som tvärtom behöver förstärkas, säger hon.

Med politiker i beslutsposition blir det ett led för mycket mellan klient och beslut, tycker hon. Visserligen tror hon inte att en förändring skulle leda till så många annorlunda beslut.

– Men det är inte där det ligger. Det är alltid bättre att den som är beroende av ett beslut har direktkontakt med den som fattar det. Det fungerar i de flesta andra sammanhang att politikerna sätter de ekonomiska ramarna och låter professionen fatta detaljbesluten, säger Lotta Persson.

Mats Einarsson, socialnämndens ordförande (V) i Botkyrka tycker att nuvarande modell är värd att bevara. Han jämför politiker som beslutsfattare i socialtjänsten med nämndemän i domstolarna med uppgift att ge uttryck för ett allmänt rättsmedvetande.

– Det kan vara bra för socialsekreterarna att behöva förklara sina förslag till beslut för personer som inte är proffs och då behöva vara mycket mer tydlig än när man gör det för kollegan som vet hur man ”brukar göra”.

Dessutom, påpekar han, handlar social­tjänstens beslut ofta om avgörande ingrepp i människors liv. Då kan det vara bra med ett politiskt ansvar.

– Det är trots allt skillnad på ett omhändertagande och på en operation inom sjukvården, säger han.

Även Vision ser med viss skepsis på att flytta beslutsansvaret från politikerna. Förbundets linje är att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt, men på delegation från politiker till handläggare.

– Men då måste socialsekreterarna också ha rätt förutsättningar att kunna göra sitt jobb. Har de inte det ska de kunna lämna tillbaka delegationen, säger Visions socialpolitiska strateg Kristina Folkesson.

Hon är orolig för att ändrad beslutsordning ska innebära att socialtjänstens medarbetare tvingas stå till svars när socialtjänsten inte har resurser att ta till vara den enskildes behov.

– Att känna vånda för det ska ligga på politisk nivå, inte på enskilda anställda. Det är inte personliga beslut socialsekreterarna fattar, de gör det på socialnämndens vägnar, säger hon.

Någon slutgiltig uppfattning om hur socialtjänstens individbeslut ska fattas har Vision ännu inte.

– Som facklig organisation har vi en skyldighet att kräva en ordentlig utredning av vad det förslag som kommer får för konsekvenser för medlemmarna innan vi kan ta ställning, säger Kristina Folkesson.