Forskning: Yngre chefer mår sämre men uppskattas mycket

Unga chefer mår sämre än äldre kolleger, visar forskning. Men de är ofta mycket uppskattade bland medarbetarna.

Telefonen var på dygnet runt, medarbetare kunde ringa mitt i natten. På dagarna jobbade Nathalie Gren sida vid sida med sina medarbetare inne på covid-avdelningarna.

– Jag blev efter ett tag skör och stressad, jag vaknade mitt i natten även om ingen ringde.  Jag hade ingen erfarenhet av sådana kriser, och ingen förståelse för hur det skulle påverka mig långsiktigt. Jag ville bara vara pålitlig för mina medarbetare, oavsett vad som kom i vår väg.

Fick ingen introduktion

Nathalie Gren var 24 år och helt ny som enhetschef inom äldreomsorgen i Jönköping. Hon uppfattade att hennes ungdom stack ut.

→ Hur ung kan en chef vara?

Ingen sa något, men det fanns heller inte mycket tid att tjafsa om ålder.

På ett sätt innebar pandemin att fokus hamnade på väsentligheter; klarade hon att leda eller inte?

Som nyanställd chef fick hon information om arbetsrätt och vissa andra juridiska delar. Men ingen egentlig introduktion.

– Där och då tänkte jag inte på det. Numera jobbar kommunen väldigt bra med chefsprogram, och i efterhand har jag insett att jag helt enkelt kastades in som chef.

Nathalie Gren tycker att det finns fördelar med att vara ung chef. Oräddheten ligger nära. Det var till hjälp under pandemin – hon vågade fatta snabba beslut.

– Det gällde att gå på magkänsla och hoppas på det bästa. Vi arbetade tätt, och jag tror att mina medarbetare fick respekt för mig när de såg att jag fungerade bra under hög stress. Jag känner att de fick lättare att komma till mig och prata, att relationerna blev bättre över huvud taget.

Främsta utmaningarna som ung chef

Så här i efterhand ser hon att de främsta utmaningarna med att vara ung chef är att matcha förväntningarna med verkligheten.

– När man kommer in som ung ledare är man optimistisk i vad man själv kan påverka. Man saknar fingertoppskänslan, den tysta kunskapen – hur mycket man kan påverka och när man kan göra det.

Numera jobbar Jönköpings kommun bra med chefsprogram, anser Nathalie Gren.

Nathalie Gren är en av många unga chefer vi pratat med, erfarenheterna är olika.

Någon grät första veckan på grund av den uteblivna introduktionen. En annan fick gå ett omfattande chefsprogram.

Ingen historia är den andra lik. Utom på en punkt: De gör sitt bästa och klagar inte gärna.

Mentor en fördel

Matilda Lindgren är 29 år och enhetschef inom hemtjänsten i Umeå. Hon har en mentor och har deltagit i chefsprogram både kring ledarskap och administration. Det har hjälpt henne att stå stadigt vid tuffa beslut.

– Men jag ser att mina äldre kolleger har mer erfarenhet att vila på. ”Det kommer att blåsa över i gruppen”, tänker de. Jag känner mer stress än dem i sådana situationer, tror jag.

→ Förutsättningar en chef bör få

Samtidigt som de unga chefer vi talat med känner att de har ett gap att överbrygga i skillnaden i erfarenhet gentemot äldre medarbetare, kämpar de med alla aspekter av chefskapet:

Vara närvarande och samtidigt ha långsiktighet. Skapa relationer och vara stöttande. Ha koll på hela verksamheten och samtidigt inte missa de små detaljerna.

Forskning: Yngre chefer mår sämre

Det är kanske inte så konstigt att forskning visar att yngre chefer mår sämre än äldre kolleger.

Hanna Irehill, doktorand i psykologi, har studerat unga chefers hälsa och arbetsmiljö inom ett fyraårigt forskningsprogram vid Umeå Universitet. Hon bekräftar att unga chefer tar sig an utmaningar som heter duga.

– Det är vanligt att man inte riktigt vet vad man förväntas klara på egen hand, men det skiljer mycket i hur de unga cheferna hanterar det. En del biter ihop. Andra ber om hjälp, säger Hanna Irehill.

Resultaten av hennes forskning har utmynnat i en guide till organisationer om hur de kan ta tillvara unga chefers potential:

Ett utökat introduktionsprogram, ökad rolltydlighet, stöd i att hantera personalfrågor, uppmärksamhet på åldersdiskriminering samt öppenhet för flexibilitet vad gäller tid och rum är några sätt att möta de ungas utmaningar som nya chefer.

De yngre cheferna är dock, till skillnad från vad de själva ofta tror, de mest uppskattade av medarbetarna, enligt en forskningsstudie vid Karolinska institutet, KI.

Matilda Lindgren, Nathalie Gren och andra unga chefer kan alltså sträcka på sig. De gör tillräckligt.

→ Egenskaper en chef bör ha

Frågan om vad som orsakar glappet i självuppfattning och omgivningens uppfattning finns inget enkelt svar på.

Men en av orsakerna kan vara att medarbetare och kolleger uppmärksammar chefens ungdom.

– Det är jobbigt för en ung chef att höra sådant, även om hen inte tar illa upp. Resultatet kan bli att man lägger på sig själv att man måste vara dubbelt så bra som andra chefer. Det ska vara solklart i organisationen att man inte kommenterar ålder, säger Christina Björklund, forskaren bakom studien vid KI.

Tips till unga chefer

En av få chefer vi talat med som sluppit ålderism är socialchefen i Överkalix, Jenny Liljebäck. Hon talar hellre om att vara ny som chef, för det i sig är en lärandeprocess. Om hon fick ge råd till sitt trettioåriga chefsjag så är det: ”Delegera!”.

→ 44 uppgifter som chefer gör men inte borde behöva

Jenny Liljebäck

– Som ny chef med ont om resurser löste jag praktiska saker genom att göra dem själv. Då prioriterade jag bort ledarskapsfrågor. Så man får fråga sig vad en bra ledare gör – tar på sig sånt hon inte ska göra, eller tar hand om sitt uppdrag?

Med sina 39 år har hon själv numera lämnat definitionen ”ung chef”, men hon började som enhetschef för individ- och familjeomsorgen i Överkalix kommun, och blev för en kortare period tf socialchef i Överkalix vid 32 år fyllda. Vid 34 fick hon tjänsten, och har stannat sedan dess.

Den egna ledarskapsidentiteten har hon utvecklat genom att reflektera tillsammans med överordnade och kolleger.

– Som ny chef får man hela tiden hantera sin egen utvecklingsprocess. Man får testa. Göra. Och sen ha en dialog om hur man kan tänka och göra nästa gång.

Den största utmaningen med att vara ung chef, som Jenny Liljebäck ser det, är att inte ta på sig att ordna allt. Ofta kan tillvaron vara intensiv även utanför arbetet.

– Det gäller att var snäll och tydlig med sig själv och sina gränser. Behöver man vabba i två veckor måste man hantera stressen över att saker inte blir gjorda. Acceptera att de inte blir det. Livet ska också hinnas med.