Bakgrund i låglöneyrke straffar sig

Grundyrket ges för stor vikt när chefslönen sätts i det offentliga. Det tycker Carina Berzelius, administrativ enhetschef på Universitetssjukhuset i Örebro. Där har chefer med sjuksköterskebakgrund högre medellön än chefer som är vårdadministratörer i botten.

Carina Berzelius hann bara jobba som medicinsk sekreterare i ett år innan hon blev chef för 20 år sedan. Hon är en av cirka 25 administrativa enhetschefer på Universitetssjukhuset i Örebro och har personalansvar för de 17 vårdadministratörerna på akutkliniken.

Här är enhetschefernas medellöner i kommuner och regioner

Läs även: Räkna med tuffare lönesamtal

Läs mer: Tänk på detta när du sätter lön

Förutom henne består klinikledningen av en verksamhetschef och tre enhetschefer som är sjuksköterskor i botten. Enhetscheferna leder sina sjuksköterskekolleger och undersköterskorna.

– Vi administrativa enhetschefer är i stort sett alltid medicinska vårdadministratörer i grunden och min hypotes är att vi har lägre chefslöner rakt av, oavsett antal medarbetare och hur vi presterar, säger Carina Berzelius.

Skiljer 5000 kronor

Att grundprofessionen slår igenom på lönen bekräftas av regionens HR-avdelning. Alla första linjens chefer tillhör visserligen AID-koden 102010 C (Ledning Hälso- och sjukvård), men sedan finns det två underkategorier – en för de administrativa enhetscheferna med en medianlön på 43125 kronor, och en för övriga enhetschefer. De senare är oftast sjuksköterskor men kan ibland ha annan bakgrund, och medianlönen är 48105 kronor.

På de stora klinikerna, där medicin är den största, kan den administrativa enhetschefen ha personalansvar för uppåt 40 vårdadministratörer medan de andra enhetscheferna delar på vårdavdelningarnas och mottagningarnas personal.

– De behöver inte ha så mycket folk under sig, kanske inte fler än fyra eller fem, men de har ändå en helt annan lönetrappa för att de är syrror, säger Carina Berzelius.

Mindre utbildningsfokus privat

Hon har en bakgrund som projektledare i reklambranschen och hennes erfarenhet är att lönesättningen i det privata mer handlar om uppdrag och prestation medan det offentliga bryr sig mer om utbildning.

– Den hierarkin är extra stark i sjukvården där läkare och sjuksköterskor ligger i topp. Jag har fått höra av en tidigare chef att hen inte kunde höja mig mer bara för att jag är vårdadministratör i min grundprofession.

Carina Berzelius tycker inte att grundyrket ska påverka chefslönen så mycket som den gör.

– Jag tycker att det är chefsuppdraget vi ska bli bedömda efter. Alla första linjens chefer har ju samma uppdrag med personalansvar, lönesättning och medarbetarsamtal.

Glömmer lönen av tacksamhet

De administrativa enhetscheferna har ett nätverk på sjukhuset som träffas regelbundet men där pratar man inte om de egna lönerna.

– Min reflektion är att den karriärväg som stått till buds för oss är att bli enhetschef över kolleger och att vi är så tacksamma över att ha fått tjänsten att vi inte tänker på att begära högre lön. Det är lite tråkigt, säger Carina Berzelius.

Det man pratar desto mer om är hur man ska få upp lönerna för medarbetarna och vårdadministratörsyrket generellt.  Det är inte lätt vanliga år men ännu svårare nu med inflation och lågkonjunktur.

Hon gör som hon alltid gör – pratar om det utrymme som finns i regionen, vilken procent man kan räkna med om man har gjort ett bra jobb och att hon måste ha en del kvar att fördela på dem hon vill ge en extra löneutveckling.

– Lönekriterierna är väl kända, ett levande dokument som gruppen har varit med och tagit fram, säger hon.

Fotrbildar medarbetarna om lönebildning

Carina Berzelius håller också en ”fortbildning light” varje år om vad som styr svensk lönebildning.

– Jag berättar om LO och industrins märke, om BNP och att mängden pengar till offentligt finansierad verksamhet bestäms av hur bra det går för Sverige. Jag tror faktiskt att jag har fått hela gänget att förstå hur det hänger ihop och det är viktigt.

– Att bara sitta och säga ”det finns inga pengar” är ingen bra strategi, det skulle inte jag vilja höra.