Så mycket har chefslönerna ökat senaste åren

GRANSKNING: CHEFERS LÖNER. På fem år har enhetschefernas löner ökat snabbare än för övriga medarbetare. Extrapengarna till chefer tas ofta ur den gemensamma ”potten”, vilket får kritik av ­forskare.

Under flera år har arbetsgivare i offentlig sektor pekat ut chefer som en prioriterad grupp när det är dags för lönerevision. Chefen i fokus har granskat statistik över löneutvecklingen från Statistiska centralbyrån, SCB, för att se om satsningarna har gett resultat i lönekuverten.

Läs mer: Lönen får Hanna att stanna hos kommunen

Vi har tittat närmare på enhetscheferna i kommunerna. Deras löner ökade med 18 ­procent från 2014 till 2019 medan övriga medarbetares löneutveckling stannade på 15 procent .

Läs mer: I Falun växer lönegapet

Satsningarna på första linjens chefer tycks alltså ha varit framgångsrika. Jonas Karlsson, chefs- och ledarskapsstrateg på Vision, ser flera möjliga förklaringar:

– Vi vet att det är stor omsättning bland cheferna med stora pensionsavgångar och volymökningar. Många arbetsgivare har då vid nyrekrytering svårt att hitta personer med rätt erfarenhet och kompetens, det gör att löneläget måste hållas uppe, säger han.

Mansdominans ger mer

SCB-statistiken visar dock att både lönenivån och löneutvecklingen är bättre i vissa sektorer än i andra. Chefer inom kvinnodominerade verksamheter har generellt haft en lägre löneutveckling än chefer inom mansdominerade. 

I äldreomsorgen, där kvinnorna är i majoritet, fick enhetscheferna i snitt 19 procent under sexårsperioden och nådde en månadslön på 43 700 kronor 2019. Inom socialtjänsten, där de flesta chefsjobb också innehas av kvinnor, var höjningen 18 procent till 47 600 kronor.

På tekniksidan, där männen är i majoritet, har löneökningarna varit betydligt högre. Här ökade snittlönen med 25 procent till på 49 000 kronor i månaden under perioden.

Att männen fortfarande får mer är en utveckling som måste brytas, enligt Jonas Karlsson på Vision. 

– Många kommuner menar nog fortfarande att det är marknaden som styr löneläget, men det svaret duger inte i dag. Omsorgsverksamheterna är för viktiga. Det är dags att se över helheten, säger han.

Medarbetarnas utbildningsnivå påverkar

Men det är inte bara kvinno- respektive mansdominansen i en sektor som påverkar löneläget. När Marika Fransson blev avdelningsordförande för Vision i Halmstad 2012 var det stor skillnad på chefslönerna i ”mjuka” och ”hårda” sektorer. Sedan dess har kommunen gett högre procentuella påslag till enhetscheferna inom individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och LSS nästan varje år – och nu är den skillnad som beror på dominansen av ett kön nästan utraderad.  

Marika Fransson

– Det vi börjar se nu är snarare att chefernas löner hänger ihop med medarbetarnas utbildning. Har de senare enbart gymnasiekompetens, som inom städ och fastighetsskötsel, har cheferna lägre lön. Medan chefer som leder miljöinspektörer, socialsekreterare eller andra med eftergymnasial kompetens, ligger högre, säger hon.

Att chefens lön blir lägre när medarbetarna har mindre utbildning – och därmed tjänar mindre – kan bero på att arbetsgivare nöjer sig så länge det finns ett löneavstånd mellan chefen och hens personal, det man brukar kalla ”chefspremie”. 

– Men från Visions sida anser vi att första linjens chefers grunduppdrag, med arbetsmiljö-, ekonomi- och personalansvar, är 75–80 procent lika oavsett var i organisationen de befinner dig och oavsett vilka medarbetare de har, säger Marika Fransson.

Ska synas att chefen är chef

Magnus Sverke är professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet och forskar om lönens betydelse i offentlig och privat verksamhet. Enligt honom är de vanligaste argumenten för att satsa på cheferna deras större ansvar och utsatthet, och att lönesatsningar behövs för att behålla och rekrytera ledare. Eller så vill man helt enkelt att det ska synas i lönekuvertet att chefen är chef.

– Det är jättesvårt att veta hur arbetsgivare tänker. Men det är rimligt att tro att man tycker att cheferna är lågt betalda. Man vill väl att de – och framför allt de duktiga – ska stanna och inte byta kommun eller region, säger han och tillägger: 

– Och det är bra kan jag tycka. Det finns ju gott om folk som gör löneresor genom att snurra runt medan den som är lojal och stannar inte får samma löneutveckling. Det gäller både chefer och andra medarbetare. 

5,7 mot 2,9

Götene är ett exempel på detta. Här fick enhetscheferna, som nästan alla jobbar inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet, 5,7 procent i 2020 års lönerevision. Utfallet för hela Visionskollektivet i kommunen blev 2,9 procent. 

– Vi har haft ganska stor omsättning på chefer i omsorgen och rekryterat nya internt som började lågt. Arbetsgivaren har tittat på rektorernas högre löner och försökt rätta till strukturen, säger Ulla-Britt Alnemar, avdelningsordförande i Vision Götene. 

Korrigeringen gjordes inom den ordinarie revisionen, vilket i praktiken innebar att andra anställda fick minskat löneutrymme. 

Pengar bör tas vid sidan av

Detta är inte rätt väg, enligt Magnus Sverke. Han tycker inte att satsningar på chefer, eller andra urvalsgrupper, hör hemma i den vanliga lönerevisionen.

– Tycker man att enhetscheferna i omsorgen ligger för lågt i förhållande till kollegerna i andra förvaltningar bör man ta ett helhetsgrepp och satsa extra pengar vid sidan av, inte ta från övriga anställda. Men det görs sällan eftersom det blir dyrare för arbetsgivaren, säger han.  

Förutom att de grupper som inte blir satsade på kan känna sig orättvist behandlade – och i värsta fall tappa sugen, går det väldigt långsamt att komma åt strukturella skillnader när man inte skjuter till extra pengar, påpekar han. Det blir för lite som fördelas helt enkelt. 

– Det är en bristande logik i att lönerna är lägst i vården och omsorgen där chefsuppdraget är tyngst. Detta är sedan länge väldokumenterat i forskningen men ändå händer inte mycket eftersom olika yrken och branscher värderas så himla olika, säger Magnus Sverke. 

Jämställdhetsaspekt

Kungsbacka är en av de kommuner som satsat extra på cheferna under senare år. Där har den politiska ledningen skjutit till särskilda pengar för att komma till rätta med osakliga löneskillnader. 

Vid tre lönerevisioner under de senaste fem åren har enhetscheferna inom vård och omsorg fått så kallade strategiska lönesatsningar. 

– Här finns en jämställdhetsaspekt. Cheferna inom vård och omsorg har fler medarbetare, men tjänar ofta mindre än sina kolleger inom de mansdominerade förvaltningarna, säger Johan Sandström, personalchef i Kungsbacka kommun. 

Har satsningarna gjort någon skillnad? 

– Ja, det vill jag påstå. Slår man ihop lönepåslagen för dessa enhetschefer, så är det en bra slant som har delats ut. Det har inte varit någon halvmesyr.