Chef: ”Omöjligt att ha ansvar för arbetsmiljön”

Dåliga villkor kan göra ansvaret för arbetsmiljön omöjligt. Men rädslan för att inte duga som chef avskräcker många från att ­avsäga sig uppgifterna.

”När jag för ett antal år sedan fick höra att det var vår rättighet att kunna lämna tillbaka arbetsmiljöansvaret gjorde jag och några andra chefer det. Men vi fick höra att man inte kan jobba som chef i vår kommun då. Nyligen provade vi igen. Arbetsgivaren gjorde en handlingsplan som sedan rann ut i sanden, och vi tvingades ha kvar vårt arbetsmiljöansvar.”

Det berättar en chef som Chefen i fokus har pratat med. Hon säger att hon helt enkelt inte har resurser för att klara alla arbetsmiljöuppgifter.

Arbetsgivare är skyldiga enligt lag att försöka hindra att anställda blir sjuka, skadade eller dör på jobbet. Och även om politiker i kommuner och regioner har det yttersta arbetsmiljöansvaret, delegerar de arbetsmiljöuppgifter till tjänstemännen, chefer på olika nivåer, som har det praktiska ansvaret att genomföra dem.

Särskilt tydligt under coronakrisen

Betydelsen av – och svårigheten i – arbets­miljöuppgifterna har blivit extra tydlig under coronakrisen. På bara några månader under våren lades fler skyddsombudsstopp på grund av allvarlig fara i arbetsmiljön än under hela förra året, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Det är inte bara skyddsombud och andra medarbetare som anser att chefer inte har klarat sitt arbetsmiljöuppdrag. Det gör även många chefer själva. I en undersökning som Vision lät göra bland 570 chefer inom äldreomsorgen i våras svarade en fjärdedel att de saknade tillräckliga resurser för att skapa en säker arbetsmiljö för sina medarbetare.

Läs mer: Sex av tio chefer saknar tillräckliga resurser

Problemen fanns även innan pandemin. Nyligen kom resultaten från Arbetsmiljöverkets avslutade treåriga inspektion på tusen arbetsplatser inom äldreomsorgen som visade att inte mindre än 87 procent hade brister i arbetsmiljön som måste åtgärdas.

Betyder det att många enhetschefer är dåliga chefer?

– Nej, det är deras organisatoriska förutsättningar som brister. De har hög arbetsbelastning och många medarbetare i en verksamhet som pågår dygnet runt, och har därför sämre möjligheter att fånga upp signaler om dålig arbetsmiljö. Om chefen inte får förutsättningar av arbetsgivaren så är det också svårt att vara en bra chef, säger Heli Aarnipuro, som projektleder Arbetsmiljöverkets pågående tillsyn av kommuners och regioners arbetsmiljöansvar.

Fokus i tillsynen är att kontrollera hur politiker och högsta ledningen följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet och fångar upp det som eventuellt inte fungerar.

– Det faller ju tillbaka på dem att se efter hur det går för cheferna att sköta sina arbetsmiljöuppgifter som de har fått delegerade till sig, säger Heli Aarnipuro, som menar att politikerna har en del att lära.

– Jag tror, med vissa undantag, genomsnittspolitikern inte förstår att hen har det ansvaret. Många gånger delegeras allt ansvar till tjänstemännen utan att politikerna tänker efter vad det innebär. Politikerna ska förstås inte vara inne och peta i detaljer i det praktiska arbetsmiljöarbetet, men varje chefsnivå ska ha sina förutsättningar. Den politiska ledningen ska följa upp att det fungerar.

Läs mer: Att lämna tillbaka arbetsmiljöansvar blev början på slutet för Anna

Viktigt med delegering

Att chefer får ansvar för arbetsmiljöuppgifter är i sig inget konstigt. Delegering är snarare ett måste, eftersom politiker och ledningsgrupper inte kan hålla koll på allt i organisationen. Den ska dock vara tydlig och det ska finnas skriftligt på vem som har ansvar för vad och vem som har befogenheter att rätta till brister i arbetsmiljön.

Men så sent som i juni stod följande att läsa på Arbetsmiljöverket webbplats: ”Om du inte fått en tydlig fördelning av arbetsmiljöuppgifter kan det vara bra att utgå från att ansvaret är ditt även om det juridiskt sett visar sig att ansvaret ligger på en högre eller lägre nivå.”

När Chefen i fokus vill få någon på myndigheten att kommentera detta, så väljer man i stället att ta bort stycket och medger att formuleringen var olycklig med hänvisning till att det ska vara tydligt vad chefen har för arbetsmiljöuppdrag.

Hur tydlig en sådan lista än kan tänkas vara, så kan den verka oändligt lång för en chef som saknar resurser. Chefen i fokus har tagit del av ett dokument som visar arbetsmiljöuppgifterna för en chef i en kommun. Av 28 punkter lyckas chefen endast genomföra och följa upp sex helt och hållet. De flesta övriga saknar hon tid till.

Det är som sagt politiker och ledningsgrupper som har ansvar att se till att cheferna ges rätt förutsättningar för att klara sina arbetsmiljöuppgifter. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, delar den synen.

– Vi har därför sedan tidigare, tillsammans med facken och forskare, tagit fram Chefoskopet, ett verktyg som ledningsgrupper bör använda för att analysera förutsättningarna för chefer. Vi jobbar mycket i våra kanaler för att se till att verktyget används, säger Caroline Olsson på SKR.

Jag är ödmjuk inför att det kan kännas svårt att returnera, men samtidigt är det att ta ansvar.

Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision

Vill se rätt förutsättningar

Att som chef få förutsättningar av arbetsgivaren handlar framför allt om att få resurser, tid och kunskap. När allt var som jobbigast på grund av coronapandemin på framför allt äldreboenden i våras, uppmanade Vision chefer som inte får rätt förutsättningar att sköta sina arbetsmiljöuppgifter att returnera dem till överordnad.

– Vi ville belysa att en chef inte står ensam när det gäller att garantera en bra arbetsmiljö. Det måste finnas resurser, beslut och en samlad ledning som tar ansvar. Omöjliga situationer måste uppmärksammas, säger Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.

Visions egen undersökning bland äldreomsorgschefer visar att en av fyra har funderat på att returnera arbetsmiljöuppgifter uppåt i organisationen på grund av att det saknas förutsättningar från arbetsgivaren. Men hur många som kommit till skott är en annan femma.

Läs mer: Hundratals chefer inom äldreomsorgen: ”Vi behöver mer stöd”

Flera uppger att de tror att deras förmåga som chef skulle ifrågasättas eller att de riskerar att bli omplacerade om de returnerar arbetsmiljöuppgifter.

– Jag är ödmjuk inför att det kan kännas svårt att returnera, men samtidigt är det att ta ansvar. Det är en farlig kultur om man inte vågar uppmärksamma brister. I längden leder det till ännu sämre arbetsmiljö. Det är viktigt att etablera en kultur där man prata och säkrar att man har förutsättningar, säger Veronica Magnusson.

Flera av de chefer som Chefen i fokus har pratat med menar dock att det inte är dialogen som saknas alla gånger, utan att det också finns en ovilja hos arbetsgivarna att ta till sig chefernas svåra situation.

SKR: "Låter naturligtvis inte bra"

Caroline Olsson på SKR anser att det är viktigt att lyssna på cheferna, apropå resultaten i Visions undersökning.

– Det låter naturligtvis inte bra om första linjens chefer är för lojala mot sin arbets­givare eller rädda att föra dialog med sin överordnade chef om detta. Det måste det finnas utrymme för, säger hon, och uppmanar cheferna på lägre nivå att vara detaljerade när de signalerar problem.

– Om enhetschefen kan specificera hur förutsättningarna ser ut och vilka som saknas är det lättare för överordnad chef att på ett konstruktivt sätt lösa hur arbetsgivaren kan stärka upp eller bistå, fortsätter Caroline Olsson.

Veronica Magnusson slår ett slag för att kontakta Vision om man behöver stöttning i att returnera arbetsmiljöuppgifter.

– Antingen via en lokal företrädare eller hos våra rådgivare på Chef Direkt

Fotnot: Ingen av organisationerna som nämns i artikeln vill använda ordet arbetsmiljöansvar när det handlar om delegering, utan i stället ordet arbetsmiljöuppgifter. Orsaken är att begreppet arbetsmiljöansvar lätt kan blandas ihop med begreppet straffansvar, vilket inte alltid brister i arbetsmiljöuppgifter leder till.