Jagar personal – erbjuder 10000-tals kronor

Den offentliga sektorn skriker sig hes efter arbetskraft. Runt om i landet tar arbetsgivare alla till buds stående medel för att locka potentiella medarbetare. I Jokkmokk försöker kommunen locka med stipendier, pengar och ett löfte om att få insyn och bli sedd på sin arbetsplats.

"Studera till förskolelärare" i versala svarta i bokstäver. "Få 4000 kronor" i röda. Lappen sitter på anslagstavlan utanför ingången till thairestaurangen några meter från Sameslöjdsstiftelsens kontor.  Avsändaren, Jokkmokks kommun, sitter längre ner för gatan.

Kommunhuset, som är inrett med renfällar och samisk konst, huserade tidigare även tingsrätten. Men den försvann i början 2000-talet.

– För mig var nedstängningen av tingsrätten ett exempel på det som Jokkmokk präglats av många år. Myndigheterna tar bort sin närvaro här. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen försvann. Jag tror det var symboliskt viktigt att Statens servicecenter valde att lägga en av sina kontor här efter det, så att människor inte kände att myndigheterna har glömt bort oss, säger Caroline Johansson, personalchef i Jokkmokks kommun.

→ I Älvdalen räknas varje invånare

Arbetar hårt för att locka medarbetare

Sedan 2017 har en stor del av hennes tjänst innefattat att locka hit arbetskraft och få personerna att stanna. Ibland har rekryteringar behövt avbrytas för att ingen behörig sökt. Ibland har tjänsten gått till någon som inte uppfyller kompetenskraven. 

– Vi är en liten kommun i Norrlands inland. Det är långt mellan samhällena, så vi har i princip brist på arbetskraft i alla typer av tjänster: Vårdbiträde, socialsekreterare, lärare och specialisttjänster, som kommunstrateg, miljöinspektör och ekonom. Det som är svårast är när vi behöver hitta flera i samma yrke. En stol lyckas vi ofta fylla, men när det är större kvantiteter blir det svårare, säger Caroline Johansson.

Jokkmokks problem är inte unikt. I sex av tio kommuner minskar personer i arbetsför ålder samtidigt som behoven av välfärd ökar, skriver Sveriges kommuner och regioner, SKR, i sin rapport ”Välfärdens kompetensförsörjning.

Enligt SKR:s prognos måste offentliga sektorn anställda 410 000 personer fram till 2031 för att ta hand om invånare som är över 80 år då. Den gruppen kommer nämligen att i princip fördubblas och öka med nästan 264 000 personer till dess. 

SKR slår fast att det inte finns ett sätt att lösa problemet, utmaningarna ser olika ut på olika håll. Medan glesbygden ser en minskning av sin befolkning i arbetsför ålder, måste större regioner konkurrera om samma mängd arbetssökande.

Problemet har inneburit att Jokkmokk, liksom många andra kommuner, under de senaste åren behövt experimentera med olika sätt att locka till sig arbetskraft. Ett som har gett bra utdelning för Jokkmokks del har varit satsningen som kommunen informerade om på lappen på anslagstavlan.

– De som väljer att utbilda sig till förskolelärare kan få 4 000 kronor i månaden i nio månader under sin studietid. De garanteras också en tillsvidareanställning och blir de kvar i yrket i tre år får de en ersättning på 30 000 kronor. När vi införde det såg vi ett uppsving genom att fler påbörjade lärarutbildningen, även bland dem som inte fick stipendiet, berättar Caroline Johansson.

Kan få upp till 75 000 kronor

När insatsen visade sig funka ville kommunen utvidga yrkesgrupperna som kunde få stipendiet. Men samma resultat syntes inte för socionomer, sjuksköterskor, miljöinspektör och andra yrken som kräver högskoleutbildning.

– Stipendier var ju för dem som ville utbilda sig, men hur kunde vi hitta en förmån för de som redan hade utbildning, men inte bodde här? Då fick jag idén om stanna kvarförsäkringen, berättar Caroline Johansson.

I dag kan den som rekryteras till ett yrke som omfattas av stanna kvarförsäkringen få 25 000 kronor per år i upp till fem år. Sedan 2022 har tio tjänster fått garantin, bland annat en nyss rekryterad miljöinspektör från Umeå, som om hon stannar kvar på sin tjänst i tre år får 75  000 kronor.

Den tjänsten har varit svår att besätta, berättar Hanna Stjerna, Visionsordförande och själv miljöinspektör. Fem personer har haft rollen på fyra år.

– Det har varit väldigt mycket ruljangs på den tjänsten. Arbetsmässigt har det inte varit stabilt på länge. Vi har fått skuld i tillsyn och många som ringer och säger att det de har anmält har inte tagits hand om. Men med den nyrekryterade miljöinspektören som vi tror blir långvarig hoppas vi ta igen skulden.

Den som anställs av kommunen får förtur till en hyresrätt. Också det är ett sätt att se till at göra det enkelt för människor att flytta till Jokkmokk, menar Hanna Stjerna.

– Nu på senaste året verkar det ha lossnat lite för rekryteringar av mer kvalificerade tjänster. Det är jättekul, säger hon.

→ Miljöinspektörer lämnar Bromölla 

Ett annat sätt som Caroline Johansson lyckats med att besätta svårrekryterade tjänster är att göra dem till hybridtjänster där den anställda själv delvis får välja sin arbetsort. Genom att inte stirra sig blind på det som många andra kommuner gör, nämligen erfarenhet, har hon hittat nya talanger.

Kommunikatör rekryterad från Jönköping

En sitter i ett avlångt och avskalat rum en trappa ner från henne, på entréplan i kommunhuset.

Tilde Elf som tidigare jobbat i Dublin påpekar att det är närmare dit från Jönköping än hit till Jokkmokk.Kommunikatören Tilde Elf, ursprungligen från Krängshult i Jönköpings län, blev klar med sin utbildning i medie- och kommunikationsvetenskap 2022. Även om hon kan välja att jobba från Jönköping har hon sedan hon anställdes för några månader sedan arbetat på plats i Jokkmokk. Hennes uppdrag är att bygga grunden för kommunens arbetsgivarvarumärke och lägga upp en strategi för hur den ska visa upp sig som arbetsplats.

– Arbetsgivarvarumärke är ett brett område och en långsiktig arbetsprocess som innehåller flera delar, som att attrahera, rekrytera och senare behålla arbetskraften. Jag sökte tjänsten eftersom det var ett väldigt roligt uppdrag inom kommunikation, där det är hög konkurrens om jobb eftersom många tjänster efterfrågar erfarenhet, berättar hon.

Kommunens invånare märker av bristen

Caroline Johansson ser fördelarna med att anställda nyexaminerade, som hon menar att många andra arbetsplatser missar.

– Att vara nyexaminerad innebär att man inte är färgade av sina erfarenheter än, utan kan formas tillsammans med oss.

Bristen på arbetskraft är inte bara tydlig i kommunen, utan även i hela Region Norrbotten. Det märker Jokkmokkborna väldigt tydligt en kort promenad från där Caroline Johansson sitter.  

Tandvård enbart efter en prioriteringslista 

Om man går ut från kommunhuset, går 50 meter rakt fram, tar höger, går 650 meter, tar höger igen och går 200 meter hamnar man på Folktandvården i Jokkmokk. Men somliga behöver ta sig väldigt mycket längre för att få hjälp med sina tänder. Kanske 134 km till Boden. Eller 154 km till Arvidsjaur.

Folktandvården i Jokkmokk har på grund av bristen på fasta tandläkare nämligen en tydlig prioriteringslista på vilka som de kan hjälpa:

Barn och unga upp till 23, de som är 80 år och äldre, samt funktionsnedsatta och patienter i behov av specialisttandvård. Övriga hänvisas till andra orter.

– När folk ringer frågar vi vilken typ av besvär de har. Har de akut tandvärk får alla komma, men barn går alltid först. Har de lindrigare symptom hänvisar vi till privata aktörer på en annan ort. Det gör att folk drar sig för att kolla upp lossnade fyllningar, men förr eller senare blir det värk i en sådan tand. ”Jag ids inte åka” tänker folk, säger Mona Kvickström, en av fyra tandsköterskor som jobbar här.

Tomma tandläkarrum påverkar inte bara patienter, utan även arbetsmiljön för tandsköterskorna Monica Granström Falk, Mona Kvickström, Ida Bergdahl och Madeleine  Karlsson.

I den långa korridoren som leder till köket där tandsköterskorna nu på eftermiddagen samlas för att fika, står två av mottagningsrummen tomma. Folktandvården i Jokkmokk får aldrig hit tillräckligt många stafettandläkare för att fylla sina lokaler.

→ Varannan tandsköterska vill byta jobb

Kan bli ofrivilliga stafettandsköterskor

Bristen på tandläkare drabbar inte bara befolkningen, utan skapar också knepiga arbetssituationer för tandsköterskorna. 

Det är nämligen så att om Folktandvården i Jokkmokk inte skulle få någon tandläkare skickad till sig någon vecka betyder det att tandsköterskorna är övertaliga just då. Och det betyder att de kan skickas till andra mottagningar i regionen för att jobba som stafettandsköterskor.

– Antingen kommer vi överens eller så får chefen bestämma. Och vi får till skillnad från tandläkarna ingen stafettersättning för att lämna hem och familj, säger tandsköterskan Ida Bergdahl, märkbart irriterad.

Över tandsköterskorna hänger det ständiga hotet att en av tjänsterna kan permanent placeras på en annan ort, om bristen på tandläkare blir värre.

"Behöver se världen som rekryteringsbas"

I kommunhuset en bit bort funderar Caroline Johansson på vilka sätt hon kan locka nya kolleger och behålla gamla så att Jokkmokk växer.

På sistone har det blivit allt mindre glest mellan stolarna på kommunhuset i Jokkmokk, tycker Visions ordförande Hanna Stjerna.

– När jag får tid vill jag jobba med flexibilitet i tjänsterna. Vi har ingen arbetstidsförkortning, utan jobbar 40 timmars arbetsvecka, så jag skulle vilja experimentera med kortare arbetsdagar och lite flexibilitet i när och var man kan jobba.

Caroline Johansson har numera börjat argumentera för att Jokkmokk inte längre enbart konkurrerar om arbetskraften i omkringliggande kommuner.

– Det är klart det är tufft med personalbristen och man känner att det är en utmaning. Men vi har inget val. Jag sporras av tanken att göra något som ingen annan har gjort. Det behöver inte vara helt unikt och revolutionerade, men att vi tänker annorlunda och har börjat prata om att vi behöver se världen som en rekryteringsbas.