Gärna hjälte men först en rejäl lön

Jag kan inte påstå att jag är särskilt modig av mig. Kanske är det därför jag alltid uppskattat de där personerna som varit lite bångstyriga, som gått sin egen väg, oavsett vad omgivningen tyckt eller vad som varit den senaste politiskt korrekta åsikten att ha.

Två som verkligen gått sina egna vägar är skådespelerskan Mia Skäringer och 16-åriga klimataktivisten Greta Thunberg. Medan Mia reser land och rike runt med sitt uppsträckta långfinger och fått hundratusentals att lyssna på henne har Greta med sin skolstrejk för klimatet suttit stilla på samma plats vecka efter vecka. Två helt olika strategier, men med samma budskap. Vi vill ha förändring. Och det nu, inte i morgon. Jag tror vi kan lära mycket från Mia och Greta. Både individer och alla fackliga organisationer.

Jag inser att det för alla organisationer finns mängder av frågor att arbeta med och som måste prioriteras, men när Vision Göteborg på årets internationella kvinnodag publicerade en rapport om att det i Sveriges näst största stad skulle ta 77 år att utjämna de löneskillnader som finns mellan män och kvinnor avseende tjänster som är lika värderade så ramlade jag nästan av stolen. Vi tar det igen, 77 år! Jag inbillar mig att detta inte är unikt för Göteborg utan att samma skevhet återfinns i många andra kommuner.

Det är därför läge att vi alla blir en blandning mellan Mia och Greta om vi nu menar allvar med att vi vill utjämna och göra något åt löneskillnaderna. Jag ser framför mig mer banka och slå på kastruller på gator och torg så det syns och hörs. Det blir slut på leende fikabilder vid träffar med politiker som har makt i frågan.

Som jämförelse är Gretas instagramkonto fri från selfies tillsammans med toppolitiker. Enbart bilder på henne och med hennes budskap och hur kraften i rörelsen växer.

Vi slutar använda begreppet välfärdshjältar när vi pratar om människor som arbetar i välfärden. En snabb googling på hjälte ger förklaringen att det är en beundransvärd person som utför stordåd och vinner stor ära och heder. Men vem vill vara välfärdshjälte om det innebär att det tar tiotal- eller hundratals år innan ens lön är jämställd? Hur många har tid att vänta på den förändringen? 

Gärna hjälte, men först en rejäl och rättvis lön.

Stefan Arbratt är författare, föreläsare och arbetar inom socialt arbete. Han skriver på en spänningsroman om kärlek och mord i socialtjänsten.