• Utköp innebär att en anställd skriver på en överenskommelse om anställningens upphörande och får pengar för det. Anställda på alla nivåer kan köpas ut men det är vanligast bland chefer.

Arbetsrätt

Så ofta blir chefer utköpta

23 oktober 2023

När arbetsgivaren säger att förtroendet är borta blir det nästan omöjligt att fortsätta som chef, även om det saknas sakliga skäl för att avsluta anställningen. Kommuner och regioner har köpt ut över 1300 chefer sedan 2019.

”Vi vill att du slutar. Du får sex (eller tolv, eller 18) månadslöner arbetsfritt mot att du lämnar din tjänst.”

Så kan det låta när en chef blir inkallad till sina överordnade ­– mer eller mindre brutalt.


Läs fler artiklar i granskningen:

Lista: Utköp av chefer i kommuner och regioner
→ Trend: Chefer anmäls för kränkande särbehandling
→ Emma köptes ut: "Vi chefer är syndabockar"
→ Guide: Om du blir utköpt


– Vissa arbetsgivare är samarbetsinriktade och respektfulla. Andra är väldigt hårda, stänger av personen från arbetsplatsen och hotar med avsked, säger Birgitta Wrede, personlig ombudsman för chefer vid Visions center i Stockholm. Hon hanterar 10 till 15 sådana ärenden varje år.

Alt-textBirgitta Wrede

Utköp innebär att en anställd skriver på en överenskommelse om anställningens upphörande och får pengar för det. Anställda på alla nivåer kan köpas ut men det är vanligast bland chefer. Överenskommelserna görs nästan alltid på arbetsgivarens initiativ.

Chefen i fokus har frågat landets kommuner och regioner hur många chefer de har köpt ut från 2019 till halvårsskiftet i år, och vad det har kostat. 245 kommuner och 19 regioner har svarat.

Sammanlagt handlar det om över 1300 chefer och nästan 800 miljoner kronor. Det är sannolikt i underkant eftersom ungefär 16 procent av kommunerna och 10 procent av kommunerna valt att inte svara på enkäten.

Cheferna som köptes ut jobbade på alla nivåer, många närmast verksamheten.

Det finns självklart tillfällen när ett utköp eller ett avsked kan vara motiverat men Visions chefsombudmän anser att det nästan alltid saknas grund när en arbetsgivare vill köpa ut en chef. Oftast anges förtroendebrist som orsak och när chefen frågar varför tilliten är borta är argumenten vaga. Det kan handla om synpunkter från medarbetare, påstått felaktig attityd mot fattade beslut eller rent hittepå.

– Duktiga och engagerade ledare kan få budskapet i knät vid sittande bord, som en total nyhet. Många blir förkrossade och tappar självkänslan, säger Maria Wallström chefsombudsman vid Visions center i Luleå.

Svårt fortsätta utan förtroende

När ordet ”förtroendebrist” är sagt blir det mycket svårt att fortsätta som chef, även om man skulle få rätt mot arbetsgivaren i en eventuell tvist. Att säga ja eller nej till överenskommelsen blir ett val under galgen.

– För hur ska det funka att fortsätta när man inte är önskvärd? Det är väldigt få som inte accepterar ett utköp, säger Maria Wallström.

Både hon och Birgitta Wrede menar att många arbetsgivare hellre köper sig fria genom att göra sig av med en chef än jobbar med den faktiska orsaken till problemen, som ofta finns i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Det är ingen slump att utköp är vanligast inom äldreomsorgen och den sociala omsorgen, enligt Birgitta Wrede.

– Där kan det vara ett ”mission impossible” att vara chef. Och när det varken finns tid, resurser eller stöd uppifrån händer saker förr eller senare ­– olycksfall, kvalitetsbrister, missnöjd personal med mera. Då vill man ha en syndabock, säger hon.

Alt-textRolf Solli, Fotograf: Hillevi Nagel

Har blivit normaliserat

Rolf Solli, professor emeritus vid Förvaltningshögskolan på Göteborgs universitet har studerat kommunchefer kontinuerligt sedan 1995 och forskat på effekterna vid arbetsplatser där medarbetare köpts ut. När han började med intervjuer och enkäter var det inte accepterat att använda utköp som lösning på samarbetsproblem. I dag är det normaliserat på alla nivåer. FÖR normaliserat, tycker han.

– Jag kan önska att det fanns någon slags restriktivitet i detta. Chefer har det tufft på många sätt och man löser inte organisatoriska problem genom att byta ut folk.

Å andra sidan har normaliseringen medfört att det inte behöver bli så dramatiskt för dem som blir utköpta. De ses som mindre omöjliga än de som fått sparken utan utköp, menar han.

– Karriären behöver inte vara slut, det finns ofta andra jobb några organisationer bort, säger Rolf Solli.

Det bekräftas av Vision chefsombudsmän. Många av de chefer de möter får nya chefsjobb så småningom även om lidandet på vägen dit kan vara stort.

Tappar kompetenta chefer

Chefen i fokus kartläggning visar att utköpen minskade med 27 procent mellan 2019 och 2022, vad siffran slutar på 2023 återstår att se.

Alt-textMaria Wallstrom

Maria Wallström i Luleå hoppas att utvecklingen håller i sig. Kanske beror den på att arbetsgivarna börjar inse att de måste vara rädda om medarbetare och pengar. Inte minst i hennes eget område, industriboomens norr, är konkurrensen från andra arbetsgivare stor.

– Många kommuner har redan tappat kompetenta chefer till de stora bolagen, säger hon.

När chefer köps ut skapar det en rädd och tyst organisation, vilket riskerar att öka flykten till andra arbetsgivare ännu mer, påpekar hon.

– Jag träffar många chefer när jag är ute som vet att någon tvingats sluta och funderar över vad det beror på. Vem blir nästa som får gå – jag?

Detta är utköp

  • De sakliga grunderna för att säga upp någon är arbetsbrist (till exempel vid omorganisationer) och personliga skäl (till exempel vid allvarlig misskötsel, illojalitet eller brott). Saknas detta kan en arbetsgivare som vill bli av med en anställd komma med att erbjudande om utköp.
  • Även när det finns sakliga skäl kan arbetsgivaren välja att ingå en överenskommelse om en summa och/eller låta personen säga upp sig själv, samt arbetsbefria hen så att det blir lättare att söka nytt jobb.  
  • Hur mycket pengar man får är en förhandlingsfråga. En tumregel är att ju angelägnare arbetsgivaren är att bli av med en och ju mindre substans det finns i skälen till detta, desto mer pengar. Beloppen brukar motsvara tre till tolv månadslöner, ibland 18 och i enstaka fall 24.
  • Om en medlem i Vision som inte accepterar ett erbjudande om utköp sägs upp kan Vision företräda medlemmen i en arbetsrättslig process som ibland går ända till Arbetsdomstolen. Går AD på Visions och medlemmens linje ska arbetsgivaren betala skadestånd på 16–32 månadslöner om medlemmen inte får jobbet tillbaka. Oftast förlikas parterna före domstolsförhandlingar.