Anmälningarna om kränkande särbehandling handlar, enligt Tina Niinisalo, ofta om att chefen har använt sin arbetsledningsrätt, till exempel sagt till medarbetaren att en arbetsuppgift måste bli klar.
Trend: Chefer anklagas för kränkande särbehandling – köps ut
23 oktober 2023
Det har blivit vanligare att medarbetare anmäler sina chefer för kränkande särbehandling. Likaså att anmälda chefer stängs av innan utredningen är gjord. Det oroar Tina Niinisalo, chefsombudsman på Visions center i Göteborg.
Förra året hade Tina Niinisalo ungefär 35 utköpsärenden på sitt bord.
– Det är ungefär där det brukar ligga, säger hon.
En ökande andel av utköpsärendena handlar, enligt henne, om att medarbetare anmäler sina chefer för kränkande särbehandling. Chefen tas i dessa fall ofta bort från arbetsgruppen och blir avstängd med lön, oavsett om arbetsgivaren kan konstatera att det har förekommit kränkande särbehandling eller inte.
Läs fler artiklar i granskningen:
→ Så ofta köps chefer ut
→ Lista: Utköp av chefer i kommuner och regioner
→ Emma köptes ut: "Vi chefer är syndabockar"
→ Guide: Om du blir utköpt
– En chef som blir anmäld kanske behöver hålla en viss distans till anmälaren. Men om du stängs av innan utredningen är genomförd är du dömd på förhand, säger Tina Niinisalo.
Arbetsledning inte kränkande särbehandling
Många gånger handlar anmälningarna om kränkande särbehandling, enligt henne, om att chefen har använt sin arbetsledningsrätt och påpekat något för medarbetaren, till exempel sagt att en arbetsuppgift måste bli klar.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö definieras kränkande särbehandling som handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Att en anställd har fått underbyggd och rimlig kritisk återkoppling på sitt sätt att sköta jobbet kvalar inte in, enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner.
– Men arbetsgivarnas utredningar är generellt sett undermåliga, det gäller även när företagshälsan är involverad, säger Tina Niinisalo.
För låg bevisbörda
Utvecklingen bekymrar henne. Hon anser att avstängningsmöjligheten i kollektivavtalets allmänna bestämmelser används alldeles för lättvindigt. Det kan få ödesdigra konsekvenser för den enskilde.
– Det är ytterst ovanligt att en anmäld chef kommer tillbaka till arbetsplatsen efter en avstängning. Det slutar oftast med ett utköp. Avtalet behöver bli tydligare på denna punkt och bevisbördan högre, säger Tina Niinisalo.
