Chefer skruvar och städar – var tredje saknar praktiskt stöd

Chefer i välfärden ägnar mycket tid åt vaktmästaruppgifter. De hinner inte coacha medarbetarna och utveckla verksamheten. Det visar en ny undersökning.

Filiph Svensson gör allt från att kånka möbler till att klättra upp på stegar för att byta glödlampor. Han är enhetschef på Jungmansgården, ett vård- och omsorgsboende i Kalmar.

---

Läs fler artiklar i granskningen:

→44 arbetsuppgifter som chefer gör –men inte borde göra
→Forskare om chefers stress: "Städa bort uppgifter!"
→Vaktmästaren Fidde blev chefen Lottas räddning

---

Filiph Svensson, enhetschef.

Om jobbet ska göras av en riktig vaktmästare måste Filiph Svensson lägga in en beställning på intranätet.

– Vaktmästarna är duktiga, men hjälpen kan dröja om ens problem inte är högt prioriterat. Då hugger jag i själv i stället. Det är på gott och ont: Personalen blir glad, men det gynnar inte min egen arbetsmiljö, säger han.

Omsorgschefer saknar stöd mest

Var tredje chef tycker att de får för lite praktiskt stöd av exempelvis vaktmästare. Det visar en undersökning som Vision har gjort bland förbundets chefsmedlemmar. Chefer inom äldreomsorg och LSS upplever en ännu större brist – 46 procent får för lite praktiskt stöd.

Färre vaktmästare

Och utvecklingen verkar inte gå åt rätt håll. Personalstatistik från SKR, Sveriges kommuner och regioner, visar att antalet anställda med titlarna vaktmästare och kontorsvaktmästare har minskat med tio procent på fem år (2017–2022).

Men det är inte det enda problemet. Många av cheferna i Visions undersökning säger att det stöd som trots allt existerar är alldeles för svårtillgängligt och långt ifrån verksamheten.

En av de svarande cheferna kommenterar så här: ”Centraliseringen har sabbat mycket. Nu ska man som chef även vara HR-person, ekonom, vaktmästare, IT-specialist och lönespecialist.”

Sökes: hjälp med administration

Enligt undersökningen upplever många även brist på administrativt stöd från HR, ekonomi och IT. Var fjärde chef behöver mer administrativ avlastning.

Filiph Svensson är chef över väldigt många. Efter en omorganisation har antalet ökat med 25 procent och nu har han personalansvar för drygt 50 anställda. Hur konstigt det än kan låta så önskar han sig ytterligare några medarbetare.

– Jag skulle hellre själv ha personalansvar för en vaktmästare, en sjuksköterska och administratör. Jag tror det är bättre att ha professioner knutna till den enhet man jobbar på, än att de sitter centralt och nås via en intern servicekanal. Om de jobbade i verksamheten kunde man ha en nära dialog och de kunde själva ta tag i saker där de såg att det behövdes, säger han.

Jonas Karlsson, ledarskapsexpert (Foto: Vision)

Vision: "Olycklig utveckling"

Jonas Karlsson, Visions chefs- och ledarskapsstrateg, säger att han under många år har sett en förskjutning av arbetsuppgifter från kringresurser till att chefen får utföra dem själv.

– Det är en olycklig utveckling. I synnerhet eftersom vi pratar mycket om att chefer ska finnas till för medarbetarna och att de ska utveckla verksamheten och ta in ny teknik. Allt detta ska chefer göra samtidigt som de måste sköta administration och byta glödlampor, säger Jonas Karlsson.

Han poängterar att det inte är ”nattsvart” överallt men att uppdraget ofta är extra tungt för chefer inom omsorgen, där antalet medarbetare per chef är högt. Vision har länge drivit frågan om ett så kallat maxtak, en gräns för antal medarbetare per chef.

→Satte maxtak – chefen fick hälften så många medarbetare

– Arbetsgivare argumenterar ofta att de inte kan minska antalet medarbetare, men att man i stället underlättar genom att ge cheferna praktiskt och administrativt stöd. Det här visar att det inte är så. Cheferna har många medarbetare OCH upplever bristande stöd. Resultatet blir att förutsättningarna för att bedriva och utveckla verksamheten blir sämre, säger Jonas Karlsson.

Undersökningen bland chefer visar också att de inte har tid att arbeta långsiktigt. Drygt sju av tio säger att de lägger för lite tid på strategiskt arbete och på att utveckla verksamheten.

– Min arbetssituation är relativt ansträngd, mycket – högt som lågt – ska hinnas på 40 timmar i veckan. Jag har en lång priolista och uppföljningar når sällan en topposition på den listan. Utvecklingsarbetet hinns oftast inte med. Omsorgsyrket är viktigt och jag skulle vilja ha ett långsiktigt perspektiv, säger Filiph Svensson.

Filiph Svensson fixar så att det är trevligt på uteplatsen.

Filiph Svensson säger att det känns som om han är ”inne i allt” och önskar att hans arbete var mindre spretigt.

– Det borde vara mer luft i kalendern. Då skulle det finnas marginaler för oförutsedda händelser. Det känns som en utopi, men det borde vara standard.

Planerar att jobba kvar

Filiph Svensson har jobbat som enhetschef på Jungmansgården i drygt fyra år och trots sin arbetssituation planerar han att stanna.

– Jag har en bra personalgrupp som jag har ett gott samarbete med. Sedan tycker jag trots allt att det finns en bra personalpolitik i Kalmar, ambitionerna är goda. Men det viktigaste av allt är att jag själv har en duktig och inlyssnande chef som jag har fullt förtroende för. Ledarskapet från min chef är guld värt.