Granskning visar: Litet glapp mellan chefens och medarbetarens lön
15 november 2022
Som chef har du ett stort ansvar, men det syns inte alltid på lönen. Skillnaden i lön mellan chef och medarbetare är i vissa fall mycket liten, visar Chefen i fokus granskning.
"Underställda tjänar nästan lika mycket som mig.”
”Mina tidigare sjuksköterskekolleger tjänar mer än mig trots ansvar för brukare, fastighet, arbetsmiljö och personal.”
”Orättvist att ens egen personal får ut lika mycket lön som en själv men med bättre villkor, som 37-timmarsveckor med mera.”
Läs mer: Många kommuner satsar på chefer
Läs även: Här tjänar enhetschefer bäst och sämst
Citaten kommer från en ännu inte publicerad undersökning som Vision har gjort bland chefsmedlemmarna.
Pengar spelar roll
En av frågorna i undersökningen handlar om hur nöjda enhetscheferna är med sin lön. Ungefär en tredjedel uppger att de huvudsakligen är nöjda, två tredjedelar att de är mindre nöjda .
– Det finns starkt stöd för att nöjda människor är mer produktiva, enligt Andrew Oswald, professor i ekonomi och beteendevetenskap vid Warwick universitet. Vid ett seminarium om trivsel och produktivitet på arbetsplatsen, som tankesmedjan Arena Idé arrangerade i våras, redogjorde han för vad människor säger att de vill ha för att trivas på jobbet.
Högst prioriterat är anställningstrygghet och intressanta arbetsuppgifter. Därefter kommer självständighet, utvecklingsmöjligheter, att arbetet är till nytta för samhället och en bra lön.
– Pengar spelar roll. Det gäller särskilt den relativa lönen, alltså var man befinner sig i hierarkin jämfört med andra som liknar en själv, sade Andrew Oswald.
Mäter motivationsglappet
I Lycksele började man för ett par år sedan använda lönekartläggningens arbetsvärdering och statistik till att titta på fler strukturella löneskillnader än de som beror på kön, som man är ålagda att granska och komma till rätta med enligt lag.
– Tillsammans med facken analyserar vi nu för tredje året vilket ansvar som är förknippat med yrkesrollen och vilka utbildningar som krävs – och om det syns på lönen. Vi jämför oss också med andra kommuner, berättar Shara Sjögren, hr-chef i Lycksele.
Man går systematiskt till väga och mäter ”motivationsglappet”, som man definierar som skillnaden mellan de bästa betalda medarbetarna (90:e percentilen, se faktaruta) och de lägst betalda enhetscheferna (10:e percentilen). Det var så man upptäckte att enhetscheferna inom vård och omsorg, individ och familj samt rektorer halkat efter.
– Deras löner var låga i förhållande till medarbetarna i boxarna närmast under. Socialsekreterarna nosade på sina chefers löner, förstelärarna på rektorernas och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan på cheferna inom äldreomsorgen och hemsjukvården, berättar Shara Sjögren.
Hon tog med det man upptäckt i det partsgemensamma arbetet till ledningsgruppen och politikerna. Och nu har det gjorts satsningar för att rätta till strukturen. Det var viktigt, enligt henne.
– Avtalen säger att lönesättningen ska vara individuell och differentierad så självklart spretar det ändå mellan individer och grupper beroende på erfarenhet, specialkunskaper och marknadsläge. Men det är inte bra om motivationsglappet är för litet. Det måste synas på lönen att man är chef. Annars får vi inte folk att vilja ta på sig ansvaret, säger Shara Sjögren.
Medarbetare kan tjäna mer
Chefen i fokus har gjort ungefär som Lycksele, men på riksnivå, och jämfört lönestatistik från SCB över enhetscheferna och deras bäst betalda medarbetare, eller den grupp som man kan tänka sig att chefen rekryteras från. Vi har valt enhetschefernas medianlön (det mittersta värdet) inom respektive område, och den 90:e percentilen för medarbetarna.
Det här är percentiler och median
- Median – Den mittersta lönen, som 50 procent ligger över och 50 under.
- 10:e percentilen – Ett mått på den lägsta lönen. Det värde som 10 procent ligger under och 90 procent över.
- 90:e percentilen – Ett mått på den högsta lönen, som 90 procent ligger under och 10 procent över.
Skillnaden mellan beloppen blir den ”chefspremie” som man får för att ta på sig uppdraget. Den ligger med detta sätt att räkna på mellan -4 och 23 procent inom de områden där Vision har chefsmedlemmar.
I en del verksamheter, som teknik och hr, kan enstaka medarbetare tjäna mer än sin närmaste chef. Och det kan vara rimligt, enligt Jonas Karlsson, strateg för chefs- och ledarskapsfrågor på Vision.
– Det är inte helt ovanligt när man leder seniora experter med specifika kunskaper inom ett smalt område. Sådana personer kan vara ännu svårare att hitta än en chef, säger han.
Lättare höja liten grupp
I dessa verksamheter ligger lönerna högst i kronor räknat för både chefer och medarbetare. Enhetscheferna inom hr i kommunerna hade till exempel 56 500 kronor i medianlön 2021.
– Inom hr kanske det finns en eller två personer på enhetschefsnivå. Då är det inte svårt att hålla lönen uppe, det syns ju knappt i budgeten.
Dessutom brukar lönen bli högre ju mer centralt placerad du är i kommunen eller regionen eftersom du då tenderar att jämföras med de som sitter i förvaltningsledningen, säger Carl Eos, ombudsman och ansvarig för lönepolitiska frågor på Vision.
I kommunernas äldreomsorg stannade medianlönen på 45 700 kronor 2021 och inom socialt arbete på 49 500. Det är här det största problemet ligger, enligt både Jonas Karlsson och Carl Eos, eftersom både den faktiska lönen och chefspremien är låg.
– Det handlar om stora grupper där det tar tid att rätta till skeva strukturer eftersom det kostar mycket pengar. Det krävs att arbetsgivaren och politikerna bestämmer sig för att göra skillnad och arbetar långsiktigt, säger Carl Eos.
Löneläget försvårar rekrytering
”Jag funderar allvarligt på om det är värt pengarna att ha personalansvar. Tillägget på lönen är så otroligt litet jämfört med ansvaret. Jag kanske ska be att få sluta som chef och i stället ”bara” vara expert med lite lägre lön, men mycket mindre ansvar. ”
Kommentaren är hämtad från Linkedin.
Visions senaste socialchefsrapport visar att sex av tio mellanchefer nu har svårt att rekrytera enhetschefer till individ- och familjeomsorgen. Inom äldreomsorgen och lss svarar hälften att det är svårt att rekrytera första linjens chefer.
– Det här är 24/7-verksamheter, som är igång dygnet runt, året om, med många medarbetare. Det svåra rekryteringsläget är ett bevis på att löneläget och chefspremien ligger för lågt. Man upplever inte att det är värt det, säger Jonas Karlsson.
Inte färdigt
I Lycksele har medianlönen för enhetscheferna inom Visions områden höjts med 19,5 procent sedan 2018. Även om läget är förbättrat är arbetet inte färdigt.
– Eftersom det krävs mycket pengar för att rätta till detta behöver vi arbeta strategiskt och sprida ut satsningarna över flera år. Sedan stökar generationsväxlingar och marknaden till strukturen så det är ytterligare en anledning till att vi måste följa detta årligen, säger hr-chefen Shara Sjögren.