Konkurrensklausul kan bli en dyr fälla för chefer

GRANSKNING: Konkurrensklausuler har blivit allt vanligare för chefer i privata omsorgsföretag. Men de kan göra att du blir förhindrad att ­påbörja ett nytt jobb eller tvingas ­betala dryga böter.

Som anställd har du lojalitetsplikt mot din arbetsgivare under anställningen och uppsägningstiden. Du får inte ta med dig kundregister, dokumentation eller företagshemligheter när du slutar.

Läs mer: Helena Nilsson krävs på 1,2 miljoner

Läs mer: Konkurrensklausul höll inte i domstol

På senare år har det blivit vanligare att arbetsgivare försöker förlänga lojalitetsplikten med klausuler i anställningskontrakten, där det står att arbetstagaren inte får ta nytt jobb eller starta eget inom samma bransch och inte heller ta med sig kunder, brukare och anställda när hen slutar. Klausulerna kan vara mer eller mindre omfattande i tid, från ett par månader upp till två år.

Bengt Domeij

– Tidigare var det i stort sett bara företagsledare och tekniska forskare som hade konkurrensklausuler i sina kontrakt, nu förekommer de nog inom de flesta yrkesgrupper, säger Bengt Domeij, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, som har forskat om villkoren i anställningsavtal.

Där kunderna har fötter

Även Visions chefsmedlemmar som jobbar i privat verksamhet drabbas, framför allt anställda i aktiebolag. Under sommaren har Visions rådgivning Chef Direkt fått flera samtal från chefer som känt sig tvungna att skriva under konkurrensklausuler, eller som upptäckt att de inte kan söka nytt jobb när de lämnat det gamla, på grund av en klausul de knappt känt till att de hade i sitt kontrakt.

– Inom den privata omsorgen är det vanligt bland chefer på alla nivåer, framför allt inom hemtjänst och assistans där kunderna har valfrihet och väldigt mycket fötter, säger Birgitta Wrede, personlig ombudsman för chefer på Visions center i Stockholm.

Det hänger ihop med att kunderna genererar mycket pengar i form av ersättning från det allmänna. Omsättningen för en enda brukare inom personlig assistans kan uppgå till två miljoner kronor om året. Att de ska överge bolagen är en skräck som företagsledningarna lever med, det vittnar flera personer om till Chefen i fokus.

500 kronor för fyra månaders karantän

Humana Assistans, ett av landets största assistansbolag, införde vid halvårsskifteten en konkurrensklausul med fyra månaders karens i anställningsavtalen för de tjänstemän som arbetar kundnära. De som undertecknade klausulen, vilket var frivilligt, fick 500 kronor i lönepåslag.

– Det stora flertalet av de 90 personer klausulen omfattar i dagsläget skrev på avtalet och en handfull avstod, säger Marie-Louise Andersson, ordförande för Visionklubben inom Humana Assistans.

Några av dem som avstod uttryckte det som ”att arbetsgivaren försökte köpa deras lojalitet för en billig peng”.

– Vi i klubben vände oss till juristerna på Vision centralt och fick rådet att reservera oss mot konkurrensklausulen, säger Marie-Louise Andersson.

Alla är inte medvetna om vad de skriver på. En del uppfattar att de måste gå med på detta för att få jobbet.

Birgitta Wrede, Vision

Hon tycker, precis som Visions jurister, att skrivningarna om lojalitetsplikt i kollektivavtalet borde räcka som skydd för arbetsgivaren. Men hon är kluven i frågan och har förståelse för båda sidor.

– Genom åren har ett antal tjänstemän slutat och tagit med sig kunder. Precis som i alla andra företag påverkar kundförluster det ekonomiska resultatet och skapar merarbete för kolleger som blir kvar, säger hon.

Stora viten i avtalen

Oftast tar konkurrensklausuler sikte på de fall när en chef själv väljer att sluta men de kan också vara formulerade så att de ska gälla om arbetsgivaren säger upp chefen. Ibland ersätts chefen ekonomiskt för att hen sätts i karantän, men långt ifrån alltid.

Det är vanligt att ett vite kopplas till klausulen, vilket innebär att den som slutar kan avkrävas en summa pengar om hen bryter mot avtalet. Det kan handla om stora belopp. Ett exempel är Helena Nilsson som har krävts på 1,2 miljoner kronor av sin tidigare arbetsgivare.

– Alla är inte medvetna om vad de skriver på. En del uppfattar att de måste gå med på detta för att få jobbet och alla kanske inte läser igenom ett avtal på flera sidor så jättenoga. Man tänker inte heller att man ska sluta när man precis har fått ett nytt jobb, säger Birgitta Wrede, personlig ombudsman för chefer på Visions center i Stockholm.

Men det är precis så man borde tänka, enligt henne. Att låta bli kan bli både krångligt och kostsamt.

Ett par fall om året

Vision driver ett par ärenden om året som gäller konkurrensklausuler. Om förhandlingen mellan medlemmen/Vision och arbetsgivaren avslutas i oenighet kan arbetsgivaren välja att stämma den tidigare arbetstagaren i tingsrätten. Om någon av parterna är missnöjd med utfallet där är Arbetsdomstolen nästa instans.

– En del avtal är så långtgående i sin omfattning att en domstol troligen skulle döma ut dem som oskäliga om det uppstår en tvist om skadestånd. Men den prövningen vill man ju helst inte att någon ska hamna i, för utgången är oviss som när det gäller mycket annat rättsligt, säger Birgitta Wrede.

Det är vanligt att ett vite kopplas till klausulen, vilket innebär att den som slutar kan avkrävas en summa pengar om hen bryter mot avtalet. Det kan handla om stora belopp.

Ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK innehåller riktlinjer för konkurrensklausuler, och används som riktmärke på hela arbetsmarknaden och av domstolarna. I riktlinjerna står det vilken ekonomisk ersättning den som har konkurrensförbud bör få, hur stora eventuella viten kan vara och hur länge klausulerna får gälla. Enligt avtalet ska konkurrensklausuler användas restriktivt och inte alls när det är arbetsgivaren som ­säger upp den anställda på grund av arbetsbrist.

Skapar inlåsningseffekter

Professor Bengt Domeij tror dock att det förekommer missbruk och att arbetsgivare skriver in klausulerna utan att ha funderat på om de är rimliga eller behövs.

– Missbruket skapar förmodligen en del inlåsningseffekter. Kanske avstår arbetstagare helt från att söka ett nytt jobb för att inte riskera att hamna i en tvist med sin nuvarande arbetsgivare, säger han.

Är du en bra person och gör ett bra arbete följer kunder och assistenter med om du slutar. Så är det bara.

Chef på assistansbolag

Han ifrågasätter om konkurrensklausuler över huvud taget ska användas när det gäller chefer och samordnare i omsorgsbranschen.

– Det känns inte helt naturligt att kalla relationerna i exempelvis assistansbranschen för kundrelationer. Här handlar det mer om personliga relationer. Anledningen till att man vill fortsätta kontakten är kanske inte för att personen har bättre kunskaper inom området utan för att man har lärt känna varandra. Det känns inte jämförbart med en revisors kunskaper om ett klientföretag, säger Bengt Domeij.

Svårt att bevisa

Frågan kompliceras ytterligare av att alla brukare i hela landet med personlig assistans har rätt att välja utförare, enligt LSS. Det samma gäller brukare med hemtjänst i de drygt hälften av landets kommuner som infört lagen om valfrihetssystem, LOV. Om det uppstår en tvist är det svårt att bevisa om dessa brukare har blivit påverkade att byta anordnare eller själva valt nytt bolag.

Så här säger en chef på ett assistansbolag, som vill vara anonym:

– Är du en bra person och gör ett bra arbete följer kunder och assistenter med om du slutar. Så är det bara. De väljer själva, det kan inga papper i världen ändra på.

Caroline Bleichner, jurist på Vision, skulle önska att fler chefer och blivande chefer hörde av sig innan de skriver på för en ny tjänst.

– Står du inför en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal så ring Chef Direkt och kolla om den är rimlig. Det kan vara svårt att förhandla i en anställningssituation men det är innan du skrivit under som du har möjlighet att påverka, säger hon.