• För att konkurrensklausuler ska vara giltiga ska de vara rimliga och användas restriktivt.

Arbetsrätt

Konkurrensklausul höll inte i domstol

11 november 2021

GRANSKNING: När en chef vid ett assistansbolag bytte arbetsgivare följde fyra kunder med. Den gamla arbetsgivaren stämde det nya bolaget på miljonbelopp för att ha utnyttjat företagshemligheter. Men bevisningen höll inte i tingsrätten. 

För att en konkurrensklausul ska vara giltig, måste den vara rimlig. Utgångspunkten är också att konkurrensklausuler ska användas restriktivt.

Läs mer: Konkurrensklausul kan bli dyr fälla för chefer

Läs mer: Helena Nilsson krävdes på 1,2 miljoner

Vid tvister är det oftast arbetsgivaren som stämmer arbetstagaren. Men det har också hänt att en arbetsgivare stämt en annan arbetsgivare, som i det här exemplet:

En chef vid ett av Sveriges större assistansbolag sa upp sig och började i stället arbeta hos en konkurrent, ett mindre assistansbolag. I sitt anställningsavtal hos den tidigare arbetsgivaren hade han en konkurrensklausul som bland annat gick ut på att inte röja företagshemligheter, som exempelvis kundregistret.

Klausulen skulle gälla ”utan begränsning i tiden” och ”även efter anställningens upphörande”.

Via ett sms informerade chefen några av sina kunder att han skulle sluta. Efter det valde fyra kunder att byta till det mindre assistansbolaget.

Ville ha 2,5 miljoner

Det större bolaget stämde det mindre bolaget på drygt 2,5 miljoner kronor och menade att chefen måste ha använt företagshemlig kundinformation för att förmå de fyra kunderna att byta bolag. Det större bolaget menade att det förlorat närmare 1,3 miljoner i kundintäkter.

I tingsrätten förklarade chefen att han hade en nära relation med vissa kunder och ville berätta om förändringarna och att han inte längre skulle finnas med i bilden.

Tingsrätten tyckte det var en rimlig förklaring och menade att det inte fanns något som talade emot att kunderna själva valt att byta bolag.

Tingsrätten tyckte inte heller att det var särskilt anmärkningsvärt att kunderna valde att byta bolag om de haft särskilt förtroende för chefen, och friade därför hans nya arbetsgivare.