• Helena Nilsson visste inte vad hon gjorde när hon skrev under den långtgående konkurrensklausulen. "Det har aldrig varit min plan att ta några kunder och jag har inte försökt påverka en enda", säger hon.

Arbetsrätt

Krävs på miljon för påstått brott mot klausulen

11 november 2021

GRANSKNING: Helena Nilsson blev uppsagd och fick nytt jobb på ett annat ­assistansbolag. Nu vill hennes tidigare arbetsgivare att hon ­betalar viten på 1,2 miljoner kronor. ”Jag får sälja mitt hus om de går till domstol och vinner”, säger hon.

Helena Nilsson hann jobba som kund­ansvarig och arbetsledare för de personliga assistenterna på Er Assistans i Mellansveriges kontor i Trollhättan i ett och ett halvt år innan hon blev uppsagd från halva sin tjänst. Beskedet var att det berodde på arbetsbrist – kunderna räckte inte till för att betala hela hennes lön.

Läs mer: Konkurrensklausul kan bli en dyr fälla för chefer

Läs mer: Konkurrensklausul höll inte i domstol

– Jag är ensamstående med tre barn och förklarade att jag inte kunde leva på en halv lön utan måste hitta annat jobb. Då gick de med på att säga upp mig även från den andra halvan mot att jag avsade mig min företrädesrätt om det skulle bli en heltidstjänst ledig, berättar hon.

Ringde och skällde

Så här står det i hennes anställningskontrakt, som undertecknades i februari 2019:

”Helena Nilsson får ta anställning hos ett konkurrerande bolag efter avslutad anställning hos Er Assistans i Mellansverige AB.”

Den 31 september 2020 gjorde hon sin sista arbetsdag. Hon var på anställningsintervju på tre olika assistansbolag under hösten men trots att det, enligt kontraktet, var tillåtet att jobba hos en konkurrent fick hon problem redan i oktober, långt innan hon tackat ja till något nytt jobb.

– En av ägarna ringde och skällde ut mig. Hon hade hört att jag pratat med chefen på företaget där jag nu jobbar och ville inte att jag skulle jobba just där, någon annanstans gick bra. Hon sa också att jag planerat min uppsägning jättelänge – trots att det var arbetsgivaren som sade upp mig och inte tvärtom.

Ord mot ord

Helena Nilsson har en högskoleexamen i personalvetenskap i botten och har jobbat som kommunal enhetschef inom personlig assistans i många år. Hon funderade på om det var dags att göra något helt annat och avvaktade därför med att bestämma sig.

Alt-textTotalt krävde Er Assistans AB Helena Nilsson på nästan 1,2 miljoner kronor för påstådda brott mot konkurrensklausulen, lojalitetsplikten och lagen om företagshemligheter.

– Men i januari i år ringde min nuvarande chef igen och ville att jag skulle börja så då gjorde jag det. Det är ju det här jag kan, säger hon.

Enligt anställningskontraktet med Er Assistans fick hon inte ta med kunder till konkurrerande företag:

”Helena förpliktigar sig härmed att avstå från Er Assistans i Mellansverige AB:s kunder eller tidigare kunder och skall i stället aktivt verka för att de kvarstannar eller återgår till Er Assistans i Mellansverige AB.”

– Det har aldrig varit min plan att ta några kunder och jag har inte försökt påverka en enda, säger Helena Nilsson.

Men det hävdar Er Assistans att hon har gjort. Sex stycken närmare bestämt.

Förlorade tillståndet

Enligt Helena Nilsson har två av ”hennes” kunder gått över. Det skedde efter att Er Assistans i mars förlorat sitt tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Enligt IVO uppfyllde bolaget inte längre kravet på lämplighet, bland annat för att man tagit emot nästan 2,7 miljoner kronor i felaktig assistans­ersättning. De två ägarna sålde då tillgångarna i Er Assistans till ett större bolag.

– Dealen var att de skulle ta över kunder och assistenter. Men de här två kunderna ville inte gå med dit utan valde själv att anlita det bolag där jag nu jobbar, säger Helena Nilsson.

Konkurrensklausulen igen:

”Detta åtagande gäller under en period av två (2) år efter det att anställningen upphört. Iakttages inte dessa regler utgår som vite tre (3) basbelopp enligt SFB. Ett högre belopp ska emellertid betalas om den verkliga skadan för Er Assistans i Mellansverige AB är större”.

Gick till central förhandling

Ärendet gick till tvisteförhandling, först lokalt och sedan centralt mellan Vision och Er Assistans företrädare, arbetsgivarorganisationen Fremia.

Av protokollet från den centrala förhandlingen framgår att Er Assistans, förutom vitet, vill ha ersättning för att köpeskillingen vid försäljningen blev lägre än om alla kunder gått över till det köpande bolaget.

Totalt krävde man Helena Nilsson på nästan 1,2 miljoner kronor för påstådda brott mot konkurrensklausulen, lojalitetsplikten och lagen om företagshemligheter.

Lucka i lagen har täppts till

  • Den 1 november ändrades Socialtjänstbalken och LSS så att Försäkringskassan och kommunerna får lagstöd för att inte betala ut ersättning till assistansbolag utan giltigt tillstånd. Det gäller även när utbetalningen går genom den som är assistansberättigad.
  • Lagändringarna innebär att en lucka i lagen täppts till och att det blir svårare för oseriösa aktörer att utnyttja assistansberättigade.

Källa: Regeringen

Vision tillbakavisade samtliga anklagelsepunkter och förhandlingen avslutades i oenighet den 22 september i år.

Theresa Lejon, en av de två ägarna till Er Assistans, vidhåller att Helena Nilsson har värvat och försökt värva kunder till sin nya arbetsgivare.

– Vi tänker gå vidare till domstol, säger hon.

Valfrihet sätts ur spel

Jan-Olov Olsson, ombudsman på Vision, har skött förhandlingen. Enligt honom är lagstiftningen på området rörig. Att ett bolag förlorar tillståndet betyder inte att en konkurrensklausul inte gäller.

– Men i detta fall har arbetsgivaren försökt förbjuda arbetstagaren att konkurrera i två år och det är inte rimligt. Det står till och med att hon ska verka för att brukare som gått över ska gå tillbaka. En sådan skrivning sätter deras valfrihet ur spel, säger han.

Att brukare följer med utgör i sig inget brott mot klausulen. Knäckfrågan är på vems initiativ det sker, enligt Jan-Olov Olsson.

– Assistansvärlden är ganska liten, alla vet var personal hamnar härnäst och det finns alltid en risk att brukare följer efter när en anställd de har förtroende för byter jobb. De bryr sig inte om namnet på företagsloggan, säger han.

Helena Nilsson visste inte vad hon gjorde när hon skrev under den långtgående konkurrensklausulen.

– Jag trodde aldrig att det skulle bli så här. Jag hade ju inte tänkt sluta över huvud­ taget.