Forskare kräver mindre arbetsgrupper – igen

Ännu en forskningsrapport om äldreomsorgen propsar på färre medarbetare per chef. ”Det är tröttsamt, men det måste sägas om och om igen”, säger en av forskarna.

Ekonomisk kris, Ädelreformen och införandet av New Public Management, NMP, på 1990-talet ledde till högre krav och mindre resurser inom vård och omsorg, vilket i sin tur skapat sämre hälsa och arbetsmiljö, enligt en rapport från kunskapsnätverket SNS om äldreomsorgen.

1990-talet känns längesen. Påverkar det fortfarande?

– Ja det gör ju det. Mycket av det som lades till grund då är det vi ser i dag. Det handlade bland annat om dramatiska nedskärningar, i förhållande till andelen äldre, som höll på i 20 år. Och även om Ädelreformen innehöll många positiva saker, som ökat fokus på brukarna, så kom arbetsmiljöfrågorna å andra sidan i skymundan, säger Kristina Westerberg, forskare vid Umeå universitet och rapportförfattare tillsammans med forskarkollegan Maria Nordin.

Hög sjukfrånvaro

Enligt rapporten har kostnadseffektiviseringar bland annat inneburit att chefernas ansvarsområden har utökats över tid och antalet medarbetare har blivit fler. Det innebär i sin tur att de inte har möjlighet att ge det konkreta stöd som behövs till medarbetarna, även om medarbetarnas relation till chefen ofta är god.

Rapporten pekar också på de många organisationsförändringar som präglar svensk vård och omsorg. Tillsammans med höga psykiska och fysiska krav och bristen på resurser, har det lett till hög sjukfrånvaro och stor omsättning av personal.

Lär mer: Därför slutar chefer i offentlig sektor

Hierarkisk vs platt organisation

Forskarna har även jämfört de svenska platta organisationsstrukturen inom vård och omsorg med den spanska, som är mer hierarkisk. “Faktum är att den spanska äldreomsorgen tycks ge bättre förutsättningar för både ett aktivt ledarskap och ett organisationsengagemang som leder till att personalen vill stanna kvar”, skriver forskarna.

– Vi blev lika förvånade som du. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva något sådant, men vi kan ju inte skriva något annat än resultatet, säger Kristina Westerberg.

Borde det alltså vara en mer hierarkisk struktur inom vård och omsorg?

– Nej, inte nödvändigtvis. Platta organisationer ligger i våra narrativ om Sverige om medbestämmande och kontroll. Men om en organisation är för slimmad så finns det inget att spela med i alla fall. Det är som att bara bli lämnad. I stället behöver första linjens chefer mindre grupper. Jag vet att det finns chefer med 60 medarbetare, det finns inte på kartan att det ska fungera.

Läs mer om för stora personalgrupper här.

I rapporten lämnar forskarna tre rekommendationer:

• Arbetsmiljöfrågorna måste upp på högsta ledningsnivå
• Bättre balans mellan krav och resurser på arbetsplatsnivå
• Mer utbildning och tydligare yrkesroller

– Alla tre hänger ihop. Senaste året har man pratat mycket om kompensutveckling och skyddad yrkestitel för undersköterskor, men man kan inte sätta in stöten enbart där.

Läs mer: Fler chefer ledde till färre sjuka

Rapporten riktas till beslutsfattare på olika nivåer. Men också till chefer och medarbetare i äldreomsorgen, som Kristina Westerberg menar måste signalera uppåt om hur deras arbetsmiljö ser ut.

– Det här är egentligen inga nyheter, bristerna i äldreomsorgen är återkommande och har påtalats jättelänge. Det är tröttsamt, men det måste sägas om och om igen.