Dramatisk ökning av chefer som blir sjuka av stress

Antalet chefer som blir sjuka av stress ökar dramatiskt. Kvinnor inom offentlig sektor är ­särskilt ­utsatta. Är det möjligt att vara chef i en pressad verksamhet och samtidigt må bra?

Sofia Larsson var en driven och ­ambitiös enhetschef inom äldreomsorgen i Flen som gillade att hugga i och alltid ville prestera på topp.

Men arbetssituationen hade varit rörig under en längre tid, stödfunktioner saknade personal och hon fick inget stöd från chefer högre upp.

– Jag hade enorma krav på mig, men visste inte vilken boll jag skulle springa på. Det blev mig övermäktigt, och till slut la kroppen bara av.

Sofia Larsson sjukskrevs för utmattningssyndrom.

– Jag var så trött att det inte går att beskriva. Det spelar ingen roll hur mycket jag sov. Jag gick upp ur sängen om morgnarna bara för att lägga mig i soffan och fortsätta sova under dagen. Jag mådde fruktansvärt dåligt, grät mycket och orkade varken träffa eller ens prata med folk i telefon.

Stor ökning av chefers sjukfrånvaro

Under de senaste fem åren har chefers sjukfrånvaro ökat dramatiskt. Det framgår av statistik som företagshälsan Previa har tagit fram över sjukfrånvaron bland över 12000 chefer över landet.

Korttidsfrånvaron minskar, men långtidsfrånvaron skenar och framför allt är det den psykiska ohälsan som ökar. Chefers frånvaro på grund av stressrelaterade problem ökade med hela 500 procent under perioden 2014–2018.

Enligt Lennart Sohlberg, analytiker och hälsoekonom på Previa, undviker många chefer i det längsta att sjukskriva sig. Med bristande stöd och höga krav tar de med sig jobbet hem på kvällar och helger och är inte uppmärksamma på de tidiga signalerna om att allt inte står rätt till.

– Plötsligt smäller det till. Ofta är det långvarig stress och en alltför stor arbetsbelastning som utlöser en långtidssjukskrivning.

Rörligare organisationer

Bakom statistiken ligger en allt mer komplex chefsroll, anser Sohlberg. Dagens ledare hanterar fler uppgifter, snabbare förändringar och rörligare organisationer än gårdagens.

Samtidigt har gränsen mellan arbete och fritid suddats ut och den nya tekniken gör att framför allt chefer ständigt förväntas svara på telefonsamtal eller mejl.

– Allt detta skapar en osund arbetsmiljö. Chefsrollen är betydligt mer pressad i dag än för tio år sedan, säger Lennart Sohlberg.

Att kraven i arbetslivet generellt har skruvats upp gör att sjukfrånvaron ökar bland de anställda. Också det faller så småningom tillbaka på cheferna. 

– Det blir en extra belastning för cheferna som måste skaffa vikarier och se till att verksamheten fungerar när medarbetare är sjukskrivna. Det blir en nedåtgående spiral som gör att många chefer far väldigt illa.

Kvinnliga chefer särskilt utsatta

Previas statistik över långtidssjukskrivningarna visar att kvinnor i chefsroller är en särskilt utsatt grupp, som står för 60 procent av ökningen av psykisk ohälsa.

Till stor del utgörs denna grupp av enhetschefer inom äldreomsorg och socialtjänst.

– Inom offentlig sektor har cheferna större arbetsgrupper, att ha ansvar för fler än 50 medarbetare är inget ovanligt. Med en ansträngd budget och hög sjukfrånvaro bland medarbetarna så har du en betydligt tuffare uppgift än den som basar över ett privat företag med tio anställda, säger Lennart Sohlberg.

Det går inte lösa problemen genom att beställa fruktkorgar.

Annika Härenstam, professor arbetsvetenskap

Så vad krävs för att vända sjuktrenden? En stor del av sitt forskarliv har Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap, ägnat åt en variant av den frågan: Hur ser en organisation ut där det går att vara en bra chef, inte bara i ett par månader, utan på ett hållbart sätt? 

Hon brukar prata om organisationen som en skuta som ska vara rustad för sitt uppdrag med rederi, besättning och en kapten. Om det blir storm och lasten dessutom ska dubbleras räcker det inte att vara en skicklig kapten, det krävs stöd från rederiet.

Utgångspunkten är att det behövs ett perspektivskifte, från skeppare till rederi, från chef till organisation.

– Om man placerar en chef i en kaotisk verksamhet hjälper det inte att vara en kompetent och bra ledare. Fokus måste ligga på att organisationen ger de förutsättningar och verktyg som behövs för att klara uppdraget.

Tre viktiga faktorer

Annika Härenstam pekar på tre faktorer som måste vara på plats för att uppdraget som första linjens chef ska fungera över tid. Den första handlar om vikten av ett tydligt uppdrag och ett avgränsat ansvar. Och vart man vänder sig om man inte upplever att man har befogenheter eller resurser?

Här finns det stora skillnader mellan manligt och kvinnligt dominerade sektorer, påpekar hon:

– Tekniska chefer får ofta gehör för sina synpunkter i organisationen, men inom skola, vård och omsorg blir chefen inte lyssnad på som expert.

Politiker och den högsta ledningen tar för givet att det går in ett barn till i barngruppen i förskolan, men talar inte om hur det ska gå till.

Den andra faktorn handlar om vikten av att första linjens chefer får tillträde till arenor där viktiga beslut om ekonomi och verksamhetsutveckling diskuteras. Alltför ofta blir de serverade information uppifrån i monologform, konstaterar Annika Härenstam:

– Den strategiska och den operativa nivån måste kunna samtala. Om de här två nivåerna har olika bild av vad som behöver göras, blir det hopplöst att leda verksamheten.

– Det gäller särskilt de kvinnodominerade sektorerna där enheterna ofta är större och medarbetarna fler. Risken är att både medarbetarna och den högsta chefen tycker att du är på fel plats och inte räcker till.

Slutligen betonar Annika Härenstam vikten av stödresurser. Dagens enhetschefer har ansvar för en massa saker som ligger utanför kärnuppdraget. Det kan vara allt från mat och snöskottning till larmsystem och rekrytering.

– Mycket av stödet försvann på 1990-talet när vaktmästare och sekreterare togs bort. Här finns en stor förklaring till att många enhetschefer känner att de inte räcker till.

Organisationens ansvar

Så vad göra? Annika Härenstams recept är att lyfta dessa frågor till rätt nivå. Det är organisationens ansvar att komma till rätta med dessa saker, lyder hennes mantra. 

Tillsammans med Suntarbetsliv har hon tagit fram ett verktyg för ledningsgrupper, Chefoskopet. Hon beskriver det som en organisationsbesiktning där man kartlägger hur behoven ser ut.

– Det är ingen idé att försöka lösa problemen genom att skicka någon på en chefskurs eller beställa fruktkorgar och stresshantering. Med Chefoskopet för man upp frågorna dit de hör hemma, säger Annika Härenstam.

Så hur gick det för Sofia Larsson, enhetschefen i Flen som gick in i väggen? Efter fyra månaders sjukskrivning kom hon tillbaka.

– Jag har fått bra stöd från en äldre kollega. Dessutom sitter jag lite mer avskilt nu och har något färre medarbetare. Men egentligen var jag nog inte riktigt redo. Jag känner fortfarande obehag vid höga ljud och tycker att det är jobbigt när det är mycket folk omkring mig. Flera gånger i veckan har jag huvudvärk, säger Sofia Larsson.