Så får barn i utsatta områden bättre tänder

Idag är det vanligt att treåringar i vissa områden har munnen full av hål när de kommer till tandvården. Men här tar kommunen och folktandvården krafttag för att motverka karies bland barnen.

Klädda i turkosa glitterboor och randiga/lila partyhattar gör tandsköterskorna Elin Svedberg och Linnea Enqvist Keith entré. I dag besöker de förskolan Sörgården i Fränsta, Ånge kommun. I rummet sitter tio förväntansfulla fyraåringar i en ring på en matta. De ska få lära sig hur man sköter sina tänder.

”Hej, vad kul att få träffa er!”, säger Elin Svedberg och presenterar sig själv, kollegan Linnea Enqvist Keith och draken Bettan. I dag är det Bettans födelsedag. Barnen får hjälpa till att öppna hennes paket och lyssna på rimmen som hör till varje present.

→Här höjs ingångslönen med 2 000 kronor

I ett paket finns en glasburk med ett lock. I den finns en prutt (uttalas prött) som luktar sött. Alla barnen får lukta i burken.
”Vad kan det vara man har ätit då om prutten luktar så?” undrar Elin Svedberg.
”Godis! Eller frukt”, ropar ett av barnen glatt.
När alla paketen öppnats får barnen varsin tandborste med tandkräm på. Alla gnuggar energiskt medan en av pedagogerna tar tid. I två minuter ska de borsta.
”Varsågoda!”, säger Linnea Enqvist Keith och låter barnen spotta i en papperskorg med en plastpåse i som hon håller fram.

Linnea Enqvist Keith visar med hjälp av Draken Bettan hur man får tänderna rena.

Så här kan det se ut en helt vanlig måndag en smällkall vinterdag när Folktandvården Västernorrland jobbar med att förebygga karies bland yngre barn. I Ånge kommun har politikerna nyligen beslutat att låta Folktandvården komma på besök till förskolorna och det här är det första som genomförs. Tanken är också att så småningom utveckla rutiner för tandborstning på förskolan en gång per dag. Men än så länge har man inte riktigt landat i hur det ska gå till.

Klyftorna växer snabbt

Trots den glada inramningen är bakgrunden allvarsam – klyftorna i tandhälsa växer. Det vill säga, barn från socioekonomiskt svaga områden får allt sämre tänder, medan barn som bor på andra ställen får allt bättre. En nationell kartläggning från Folktandvården visar att sexåringarna i de mest utsatta områdena har mer karies nu än för ett drygt decennium sedan. I snitt har de hål i 2,3 tänder. Som jämförelse kan nämnas att 68 procent av alla tolvåringar är i dag helt kariesfria.

Elin Svedberg och Linnea Enqvist Keith följer efter föreställningen med pedagogerna bort till personalrummet. De får smyga tyst på tå genom korridoren på väg dit, i ett rum intill står vagnar med små barn i som har sin vila nu.

Nu är det dags för kaffe och lite prat om hur man ska få till en rutin som passar in i vardagen på förskolan.

– Ni kan kanske testa att låta barnen borsta sina tänder när ni har samling och alla sitter tillsammans? Eller direkt efter lunchen? Det är inte meningen att ni ska borsta barnens tänder. Det ska de göra själva, säger Linnea Enqvist Keith.

Västernorrland vill förebygga

De visar stället i genomskinlig plast där tandborstarna ska stå. De ska vara märkta med barnens namn och bytas regelbundet för att undvika smittspridning.

– Och går det någon smitta, kanske magsjuka, tar man bort tandborstarna en period tills den värsta tiden är över och ersätter med nya sedan, förklarar Linnea Enqvist Keith.

Showen med Bettan är en del av satsningen Friskhuset som Folktandvården Västernorrland är i gång med sedan ett år tillbaka. Tanken är att genom samarbete mellan tandvården, barna­vårdscentralen, BVC, och kommunen tidigt upptäcka de barn som löper störst risk att få mycket karies. Men också att lägga mer tid på att förebygga och informera i områden där det finns många barn som är i riskzonen för karies och mindre tid på områden där mycket få barn har karies. I dagsläget arbetar tre tandsköterskor och tre tandhygienister med detta inom ramen för projektet.

→Så här mycket tjänar tandsköterskor i olika regioner

Linn Fryksten är tandsköterska och projektledare för Friskhuset och arbetar på Folktandvårdens kansli Härnösand. En del i projektet är att en tandsköterska är med på BVC under besöken med alla tiomånadersbebisar och informerar om hur tänderna, som då ofta börjat titta fram, ska tas om hand.

Tampas med fördomar

– Omkring 40 procent av alla tiomånadersbarn vi träffar har en ökad risk för karies, säger hon.

Tandsköterskan Linn Fryksten arbetar med projektet Friskhuset.

Ofta handlar dålig tandhälsa och mycket karies bland yngre barn om att föräldrarna saknar kunskaper kring hur man förebygger detta. Eller att de tänker att det inte spelar någon roll om barnen får hål, ”det är ju bara mjölktänder som ändå kommer tappas”. Man tänker inte på att det gör mycket ont för barnet att få hål, eller att det kan vara jobbigt att laga eller tvingas dra ut tänderna. Det handlar också om att föräldrar ofta ger barnet något sött att äta som tröst när det gråter.

– Överlag är föräldrar väldigt rädda för att deras barn ska vara ledsna. Då vill man ge någon form av tröst och det blir ofta socker. Då blir det tyvärr väldigt fel, säger Linn Fryksten.

Ett växande utbud av söta produkter riktade till barn och en stenhård marknadsföring av dessa är ytterligare en förklaring att många barn får karies. Allt från klämmisar för de minsta, till läsk, fruktjuice, glass, chips, ostkrokar, sötad youghurt och zero-saft (som kan ge frätskador, trots att den inte innehåller socker) fyller butikerna till brädden och finns ständigt inom räckhåll.

– Tillgången till socker i dag är generellt horribel. Det är inte ovanligt att barnen kommer med en klubba i munnen eller en Festis i handen till tandvården, säger Linn Fryksten.

En mun full av svarta tänder

Att träffa en treåring och mötas av en liten mun full av svarta små tänder, eller tänder hårt ansatta av frätskador, är inget ovanligt för tandvårdspersonal. För att vända utvecklingen har en metod utvecklats på Friskhuset. Den går ut på att barn som efter att ha träffat en tandsköterska vid tio månaders ålder på BVC och bedöms ha hög risk för karies erbjuds fortsatta besök på Folktandvården med korta intervaller. På så vis fångas barnen upp långt innan det är dags för treårsbesöket hos tandvården, som alla kallas till. Metoden har använts i Kramfors kommun med gott resultat. Efter att arbetssättet införts sjönk andelen treåringar med karies från 18 till 5 procent på tre år.

– Ingen har tackat nej till att träffa oss flera gånger. Ofta är föräldrarna oerhört tacksamma, säger Linn Fryksten.

Ånge kommun, har liksom Kramfors, ett högt CNI-värde (Care Need Index). Det är ett värde som används för att mäta risken för ohälsa på områdesnivå, vilket även innefattar en högre risk för karies i befolkningen. Ånge är först ut med att samarbeta på kommunal nivå med Folktandvården Västernorrland kring tandhälsan. Det innebär, förutom att tandvården kommer till förskolorna och BVC, även att socialtjänsten är med i samarbetet. En familjebehandlare eller en socialsekreterare finns på plats på hälsocentralerna i Ånge och Fränsta en halv dag varannan vecka. Fem frivilliga samtal som inte journalförs erbjuds till föräldrar som känner behov av det.

Samarbetar med kommunen

Jennie Näslund, samordnare för Nära vård i Ånge kommun.

För att nå fram till barn och familjer och se till att ingen faller mellan stolarna är samarbete mellan olika aktörer nödvändigt. Det anser Jennie Näslund, samordnare för Nära vård i Ånge kommun. Hennes roll är att samordna och vara spindeln i nätet för de olika insatserna för att förbättra barn och ungas hälsa.

– När olika yrkesgrupper jobbar tajtare ihop med varandra kan man identifiera risker mycket tidigare och sedan sätta in rätt stöd, slår hon fast och fortsätter:

– Karies och dålig munhälsa kan ju ha en helt annan bakgrund än fallerande tandvårdsrutiner. Det kan till exempel handla om att det finns bristande omsorg, socioekonomisk utsatthet eller nedstämdhet. Allt hänger ihop, säger hon.

Att få möjlighet att göra skillnad för barns livskvalitet känns viktigt, tycker Linnea Enqvist Keith och Elin Svedberg.

Besöket på förskolan Sörgården är slut. Snön knarrar under vinterstövlarna och den isande vinden biter stenhårt i kinderna när Linnea Enqvist Keith och Elin Svedberg kånkar all rekvisita (tandborstarna, tandkrämen och paketen) och primadonnan (draken Bettan) bort till bilen för att stuva in det i bakluckan.

Både Linnea Enqvist Keith och Elin Svedberg har sökt sig till Friskhuset och jobbar halvtid med det i dagsläget. Till vardags arbetar Linnea Enqvist Keith på Folktandvården i Kvissleby. Hon arbetar mest med barn och har träffat många treåringar med hål i tänderna.

– Karies i tio av tjugo tänder har jag varit med om. Det förekommer tyvärr, konstaterar hon.

Känns bra att göra skillnad

Elin Svedberg har sin hemklinik inom specialisttandvården.

– Det händer att treåringar kommer in som har så mycket karies att de måste få narkos för att deras munnar behöver saneras. Det känns extra bra att på det här sättet vara med och förebygga så att det inte ska behövas, säger Elin Svedberg.

Än så länge är Friskhuset bara ett projekt. Det ska utvärderas i slutet av året och sedan ska politikerna fatta beslut om det får fortsätta eller inte.

– Jag hoppas innerligt att vi får det. Jag känner verkligen att jag gör skillnad när jag jobbar med det här, säger Elin Svedberg och kliver in i förarsätet.

Hon backar vant ut bilen från parkeringen medan snöflingorna yr i luften. Och så bär det i väg till nästa stopp: ytterligare en förskola med barn som med hjälp av lek och teater ska slippa få en mun full av svarta små tänder.