Tandsköterskan som fick allergi av härdplast

Det finns en förhöjd risk för tandsköterskor att ­drabbas av allergi. När Johanna Ene bytte jobb fick hon rinnsnuva och kraftig hosta. Allergin mot härdplast tvingade henne att sluta jobba kliniskt.

Varje morgon måste Johanna Ene inhalera kortison och medicin som vidgar luftrören. Hon tar också allergitabletter och slemlösande läkemedel.

Och ett rejält lager av halstabletter finns alltid till hands i receptionen på Folktandvården i Floda, där hon numera arbetar.

Men så har det inte alltid varit. De första åtta åren av Johanna Enes tandsköterskekarriär löpte på utan problem. Hon var uppfylld av sitt arbete och älskade mötet med patienterna.

– Lägga bedövning – det är så himla kul! Du gör något som de flesta tycker är sjukt obehagligt. Men när patienten säger ”det där var ju inte så farligt”, då har man lyckats. En annan riktigt rolig utmaning är att bemöta tandvårdsrädda, så att de känner sig tryggare.

Johanna Ene drabbades av snuva, trötthet och hosta.

Ett år efter examen startade Johanna Ene en blogg om tandsköterskeyrket som heter Tandsköterskan. Där har hon tagit strid för yrkeskårens frågor och 2017 utsågs hon till Årets tandsköterska av Svenska tandsköterskeförbundet.

Började få symptom

Allt flöt på. Ända tills hon bytte arbetsgivare 2019. Efter två månader som vikarie började hon få konstiga symtom: rinnande snuva, trötthet och hosta. En dag fick hon svårt att andas när hon assisterade vid en behandling.

– Luftvägarna drog ihop sig som i kramp. Jag hostade så mycket att jag fick gå ut ur behandlingsrummet.

Anställda i tandvården kommer i kontakt med många material som kan leda till överkänslighet, som nickel, latex och akrylater, som är en slags härdplast och finns i tandfyllningsmaterial.

För Johanna Ene var det som ett sluttande plan. Till en början mådde hon bättre när hon var ledig, men fler och fler saker triggade i gång reaktioner och det krävdes allt längre tid för att återhämta sig.

– Symtomen började i mars och i september var det så illa att jag inte ens kunde sprita rummet utan att hosta.

Testade sina lungor

En så kallad spirometri, som mäter lungfunktionen, gav svar svart på vitt: Hon hade astma.

– Jag blev väldigt chockad. Jag har aldrig varit allergisk tidigare. Astma kan man ju inte få out of the blue?!

Hon fick en remiss till Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ett intensivt detektivarbete påbörjades.

– Läkaren underströk att det var väldigt viktigt att utredningen inte blev fel. Hon sa: ”Mycket står på spel. Det kan sluta med att du blir av med både ditt jobb och ditt yrke”.

Det finns en förhöjd risk för allergi för tandsköterskor. Vanligaste är hudallergi.

Mätte plastpartiklar

Johanna Ene genomgick mängder av medicinska undersökningar och loggade allt hon gjorde och hur hon mådde i en dagbok. Hon fick också skriva långa listor på vilka kemikalier och material som användes på kliniken.

Sedan besökte läkaren och en yrkeshygieniker arbetsplatsen.
– De hade med sig en apparat med slang, typ en sådan som i filmen Ghostbusters, som de sög in luft med och mätte nanopartiklar. Den gav utslag när tandläkaren slipade plastfyllningar.

Läkaren konstaterade att Johanna Ene med största sannolikhet är allergisk mot härdplaster. Själv tror hon teorin stämmer.

Sina första år i yrket hade hon ju inga problem, och då hade tandläkaren en arbetsmetod där han slipade med gummikoppar och vatten som binder plastpartiklarna.

På den nya kliniken slipade tandläkaren plastfyllningar torrt.
– Plastpartiklarna kunde flyga fritt. Även om man är där med sugen är det svårt att fånga upp dem.

Rekommenderar slipning med vatten

Ulf Örtengren, docent i odontologisk materialvetenskap, säger att mellan 1 och 3 procent av all tandvårdspersonal har allergi mot plastmaterial.

– Risken för luftvägsbesvär ökar om man putsar kompositmaterial torrt och utan utsug. Kompositdammet kan innehålla liten mängd ohärdat material, som kan ta sig ner i lungorna och ge luftvägsbesvär. Man har spekulerat i om även hudbesvär kan utvecklas som en reaktion på detta, säger Ulf Örtengren, som starkt rekommenderar vatten vid slipning.

Johanna Ene kom successivt till insikten att hon inte kunde jobba kvar.

– Jag låg med huvudet i min mans knä kväll efter kväll och grät. Jag har älskat mitt yrke. Så mycket av min identitet låg i jobbet.

Att få ett nytt tandvårdsrelaterat jobb under brinnande pandemi var inte lätt, men i oktober 2020 fick hon napp på kliniken i Floda, där hon började jobba på timme i receptionen.

– Jag fick en himla go känsla med en gång. Min chef var väldigt förstående, hon har själv kontaktallergi och det kanske spelar in.

Nu har Johanna Ene en halvtidstjänst där hon arbetar i receptionen med rådgivning, ekonomi och administration. Hon föreläser också hälsofrämjande i skolor – något hon tycker är kul.

"Jag är fortfarande tandsköterska"

Först funderade hon på om hon verkligen kunde fortsätta blogga när hon inte längre arbetar kliniskt.

– Jag tänkte att det var ett pinnhål ner, men det känner jag inte längre. Jag utnyttjar min kompetens i receptionen och när jag föreläser för barn. Jag är fortfarande tandsköterska på alla sätt.

Samtidigt gnager oron. Hon pumpar sig full av mediciner – borde hon helt sluta att arbeta på tandklinik?

– Jag har hittat en arbetsplats där jag verkligen trivs. Det är svårt att byta bort. Chefen hittar uppgifter utanför kliniken till mig och jag får göra saker som utvecklar mig. Folktandvården är en stor organisation, man behöver inte arbeta med att assistera tandläkare. Efter två skitår har jag landat och tillåter mig att tänka: Det är bra nu.

Läs mer: Så ska tandsköterskor bli friskare