”Ge medicinska sekreterare totalkoll på kodning”

Kodning är komplext men roligt, tycker Tina ­Silkhage, utbildningsledare på vårdadministratörs­utbildningen i Karlstad. Hon anser att diagnosklassifikation borde bli en skyddad arbetsuppgift, reserverad för de medicinska sekreterarna.

Har ni någon idé om hur man kodar flytning från bröstvårta? Linus?

– N64.5. Svaret kommer snabbt.

Tina Silkhage, lärare och utbildningsledare, går igenom svaren på uppgifterna om urin- och könsorganen innan ettorna på vårdadminstratörsutbildningen på Karlstads teknikcenter hugger in på nästa kapitel – matspjälkningsorganens sjukdomar med koderna K00 till K99.

Gillar detektivarbetet

Klassen har tretimmarslektion i diagnosklassifikation. 18 kvinnor och fem män lyssnar och antecknar i ”bibeln” – ICD-10-SE.

Diagnosklassifikation är det roligaste ämnet på utbildningen, tycker Linus Fritiofsson och Marie Bergqvist som nyss har kodat i skarpt läge under fem veckors LIA på kirurgen respektive kvinnokliniken. Alla klasskamrater håller inte med och de tror att det är en läggningsfråga om man gillar kodning eller inte. Det är detektivarbetet de går igång på.

Linus Fritiofsson och Marie Bergqvist gillar detektivarbetet det innebär att koda.

– Man måste lyssna och läsa noga, leta information. Läkarna säger oftast inte diagnoserna rakt ut och om de gör det är det inte säkert att det stämmer, säger Linus Fritiofsson.

– Man får gå på beskrivningen i diktatet. Eftersom vi lär oss vad de olika kapitlen i ICD-10 innehåller vet vi var vi ska börja leta för att hitta rätt kod, tillägger Marie Bergqvist.

Mest kodning i Sverige

Med 35 poäng har utbildningen i Karlstad mest diagnosklassifikation i hela Sverige, andra yrkeshögskolor har mellan 15 och 25 poäng.

– Kunskapen efterfrågas av Region Värmland som har högt ställda krav på att alla medicinska sekreterare ska välja ut rätt kod baserat på det de har hört i diktatet, säger Tina Silkhage.

Hon har hållit på med kodning sedan 2005 då hon började jobba som medicinsk sekreterare på kirurgkliniken i Karlstad. 2009 gick hon Emendors kodningsutbildning och året därpå började hon undervisa, till att börja med kollegerna på sjukhuset. 2015 var hon med och startade yrkeshögskoleutbildningen till vårdadministratör.

Kritisk till ny kursplan

Hon är inte glad över den nya nationella kursplanen som skolan måste börja följa 2024. Hon menar att den strider mot tanken bakom yrkeshögskolan – att möta den lokala arbetsmarknadens behov. Den nationella kursplanens 25 poäng i diagnosklassifikation är för lite, enligt henne. 35 poäng är vad som krävs för att man ska få en djup och gedigen kunskap i ämnet.

Läs mer om den nationella kursplanen här

Läs också: Vision fick igenom ändringar

– Regionens chefer säger att de aldrig har haft så väl förberedda medicinska sekreterare som de senaste fem sex åren. Ska vi sänka med tio poäng måste vi göra ett helt nytt upplägg och arbetsgivarna kommer att få tillhandahålla det som inte hinns med på andra sätt, säger Tina Silkhage.

De som examineras från vårdadministratörsutbildningen i Karlstad får med sig så mycket kodning att de säkert skulle klara Socialstyrelsens certifiering om de vill, enligt Tina Silkhage.

Hon tycker att Myndigheten för yrkeshögskolan borde ha slagit vakt om kodningskompetensen mer. Och yrkeskåren borde verka för att den blir en skyddad arbetsuppgift som bara medicinska sekreterare får utföra.

Medicinska sekreterare bäst lämpade

Så att den inte läggs tillbaka på läkarna i takt med att taligenkänningen införs. Då skulle inte bara de medicinska sekreterarnas roll försvagas. Även statistiken, forskningen och patientsäkerheten skulle bli sämre, tror hon.

– Läkarna har inte läst ICD 10 från pärm till pärm och de har inte tiden och intresset för kodning och administration. Vi har intresset och är experter. Socialstyrelsen insåg att vi är bäst lämpade redan för 15–20 år sedan när vi började koda på allvar.

Kluriga fallbeskrivningar

– Visst vore världen underbar om allt i magen hörde till K. Men så är det inte ordnat, säger Tina Silkhage till ettorna på Karlstads teknikcenter.

Hon exemplifierar med virusorsakade leversjukdomar som hör till infektionskapitlet och åderbråck i matstrupen som bor i cirkulationskapitlet.

Tina Silkhage jobbar extra inom Region Värmland ibland för att hålla sig ajour med journal­system och rutiner. ”Så att jag vet var jag pratar om när jag undervisar mina studerande.”

I april föreläser hon för kolleger på Forum för medicinska sekreterare för tredje gången. I år ska hon också hålla en workshop där deltagarna får sätta tänderna i kluriga fallbeskrivningar.

Till exempel denna:

En äldre dam kommer in till akuten för att hon kräkts blod. Hon har ett förmaksflimmer och äter Waran. Vid ankomsten har hon lågt Hb. Gastroskopin visar ett blödande sår i magsäcken.

Damen får blodtransfusioner och man mäter också PK-värdet, antikoagulationsfaktorn i blodet. Det är mycket högt. Man sätter en urinkateter för att hon inte ska behöva gå upp på toaletten. På grund av katetern får hon en urinvägsinfektion.

– Ett komplext men inte ovanligt fall. Kan hända varje dag, säger Tina Silkhage.

Här finns en huvuddiagnos och fyra bidiagnoser. Man skulle kunna tycka att det blödande magsåret är huvudorsaken till vårdkontakten. Men på grund av det höga PK-värdet är den rätta huvuddiagnosen förgiftning med Waran som damen drabbats av genom att följa sitt recept (T50.9 + B01AA03 + Y57.9).

Bidiagnoserna är det blödande magsåret (K25.0), biverkan av Waran (D68.3 + Y57.9 + B01AA03), anemi orsakad av akut blödning (D62.9) och akut cystit med E.koli på grund av kateter (T83.5 + N30.0 + B96.2 + Y84.6).

– Så många koder för det lilla. Det gäller att veta vad som har prioritet och det kan du inte om du inte har läst reglerna i ICD-10 och förstår tänkandet där, säger Tina Silkhage och tillägger:

– Det tar tid att lära sig men det är jätteroligt.