Unikt projekt suddar gräns mellan skola och socialtjänst

I Uddevalla har skola och socialtjänst tagit fram en unik samverkansmetod för att förhindra att barn hamnar i utanförskap. Ett särskilt team samarbetar med skolpersonal och familj för att hjälpa barnet att må och lyckas bättre i skolan.

Ninni Söderving har arbetat som socionom i Uddevalla i 22 år, och sedan fem år tillbaka är hon enhetschef för socialförvaltningens förebyggande enhet. Många gånger har hon reflekterat över hur svårt det är att tidigt fånga upp de barn som riskerar att hamna i utanförskap. De senaste åren har dessutom antalet barn som behöver insatser från både socialtjänsten och utbildningsförvaltningen ökat.

– Genom att ta bort vissa stuprör mellan förvaltningarna har vi på kort tid sett positiva resultat, säger Ninni Söderving och fortsätter:

– Många bra saker görs ju redan, men samtidigt jobbar de olika förvaltningarna i varsitt spår. Och även om man till viss del samarbetar, blir det mest insatser av tillfällig karaktär som dessutom ofta är personbundna.

Ninni Söderving Foto:privat

När Mathias Lind kom till Uddevalla för att axla rollen som enhetschef för elevhälsan fann de båda cheferna varandra direkt. Mathias Lind hade erfarenhet från sitt tidigare jobb i Ale kommun av att arbeta förvaltningsövergripande med just barn och unga – precis det som Ninni Söderving sett ett behov av. Tillsammans såg de glappet mellan det förebyggande arbetet och de biståndsbedömda insatserna som förde med sig att det förebyggande arbetet ständigt ”tänjdes ut” för att försöka hjälpa de barn som var i riskzonen, men vars behov inte rymdes inom biståndsbedömda insatser.

– Vi fastnade i fler och fler komplexa ärenden i stället för att jobba med det vi ska göra, nämligen förebyggande insatser. Trots att kommunen sköt till mer resurser och anställde fler socialsekreterare löste det inte problemet, berättar Ninni Söderving.

Vill sätta barnets behov i fokus

För att fylla glappet mellan förebyggande och mer omfattande insatser, började Mathias Lind och Ninni Söderving spåna på en lösning där en arbetsgrupp skulle arbeta med barnets behov i fokus.

– När vi skissade på vårt projekt ville vi sätta in det i ett större sammanhang, där vi inte bara ville skapa en arbetsgrupp kring barnet utan också få igång en långsiktig samverkan mellan de båda förvaltningarna, säger Mathias Lind.

Deras intensiva tankeverkstad mynnade ut i idén om ett TSI-team, där TSI står för Tidiga Samordnade Insatser. Förra året beviljade kommunstyrelsen sociala investeringsmedel för projektet och fyra personer anställdes: två socionomer, en specialpedagog och en projektledare. Tillsammans utgör de verksamheten Magneten där det unika är att alla fyra har sin anställning i både socialtjänsten och barn- och utbildningsförvaltningen. Detta för att tydliggöra det gemensamma ansvaret i utvecklingsarbetet, men också för att inom teamet kunna jobba utan den sekretess som annars råder mellan de bägge förvaltningarna.

"Underlättar att jobba över gränser"

Maria Rexmo är socionom och har fokus på hemmet i Magneten, och hon tycker att det underlättar enormt att arbeta så här integrerat:

– I och med att vi är anställda i bägge förvaltningarna behöver vi sätta oss in i de verksamheter som är nya för oss. I teamet får vi möjlighet att resonera om de kontaktytor där det ofta uppstår skav mellan skolan och hemmet och med vår delade kunskap får vi ett helhetsperspektiv.

Robert Jernberg och Maria Rexmo jobbar över förvaltningsgränserna i projektet Magneten.

När skolan identifierat att ett barn är i behov av stöd och hjälp kopplas Magneten in. Om ärendet bedöms vara något för teamet, kontaktar Maria Rexmo vårdnadshavare och bjuder in till ett informationsmöte.

– Vi är väldigt tydliga med att detta är helt frivilligt och att de kan avsluta kontakten när som helst.

Maria lyssnar in föräldrars eller annan viktig vuxens berättelse och tar med till teamet. Där tillför kollegerna sina pusselbitar utifrån skolans och barnets berättelser och utifrån behovsanalysen i de olika fokusområdena Barnet, Skolan och Hemmet växer en mer komplett bild fram. Magneten tar fram förslag på olika insatser i skolan, men också stöd och verktyg för hur man i hemmet mer konstruktivt kan möta konflikter och bygga en bättre relation med barnet.

– Magnetens arbete kan vara alltifrån särskilt stöd i skolarbetet till tydligare rutiner hemma. Ibland handlar det om till synes enkla saker som att en drickyoghurt kan vara bättre än att bråka om havregrynsgröt på morgonen.

Maria Rexmo Foto:privat

Magneten bjuder sedan in alla berörda från hemmet men också viktiga vuxna i skolan som barnet har förtroende för, exempelvis en viss lärare eller personal från fritids. Mötet sker på en neutral arena och på barnets nivå. Här pratar man om vad man behöver göra tillsammans för att barnet skall få det så bra som möjligt.

Ser redan resultat

– Trots att projektet Magneten är så nytt ser vi redan resultat i form av ökad närvaro i skolan, färre konflikter hemma och barnen upplever att de blir lyssnade på, säger Maria Rexmo.

Nu ska projektet utökas till ytterligare fyra skolor. Mathias Lind och Ninni Söderving konstaterar en utvecklingsprocess pågår där man ständigt justerar, analyserar och utvärderar för att säkerställa att man gör rätt och att metoden förblir densamma även om lösningarna kan vara unika utifrån de enskilda fallen.

– Tanken är att fler verksamheter ska lyftas in under ett paraply av tidiga samordnade insatser, som exempelvis drogförebyggande arbete och hur man kan hjälpa hemmasittare. Då får vi ett synkroniserat arbete utifrån barnets bästa oavsett vad det gäller, säger Mathias Lind.

Läs mer: Experter på att prata med unga om skam