Fick högre löner – efter uppror på jobbet

Tandsköterskorna och de medicinska sekreterarna i Västerbotten gjorde uppror – och höjde sina löner. ”Vi var trötta på att höra att det inte finns pengar”, säger tandsköterskan Lena Jonsson.

För tandsköterskornas del började löneupproret på specialisttandvården på Norrlands universitetssjukhus i Umeå hösten 2019.

– Vi satt på vår kammare och pratade om att det var dags att sätta ner foten. Vi hade varit tysta och medgörliga alltför länge, säger Lena Jonsson, tandsköterska, skyddsombud och arbetsplatsombud för Vision.

Läs vår granskning om löneskillnader mellan könen

Gruppen skrev ihop ett brev och skickade det till samtliga folktandvårdskliniker i regionen. Nästan 300 tandsköterskor hörsammade uppmaningen att skriva på.

Måste ha en partner

Därefter gick de ut i media. Genomslaget blev stort i både tv och tidningar. Budskapet var att tandsköterskeyrket är en kvinnofälla eftersom lönerna är så låga att man i princip måste leva i ett förhållande för att klara av att försörja en familj.

– I början av 2020, precis innan covid slog till, skrev vi ett längre brev med alla namnunderskrifter, gick till landstingshuset och lämnade över det till våra politiker, berättar Lena Jonsson.

Hon började arbeta som tandsköterska 1978. Sedan fem år jobbar hon inom klinisk oral fysiologi på specialisttandvården. Hon har egna patienter som hon behandlar för smärttillstånd i ansikte och käke och hon har gått fördjupande utbildningar i KBT och bettfysiologi.

Lista: Se hur lönerna skiljer sig mellan kvinnor och män i ditt yrke

Jobbade extra i butik

Hon uppskattar att tandsköterskorna i regionen börjar på cirka 24 000 kronor i månaden och att det bara skiljer 4 000–5 000 mellan en nyutbildad och en som jobbat i 40 år. Patientansvaret bidrar till att hon själv nu ligger i det övre skiktet men på sin förra tjänst tvingades hon extrajobba i butik för att ha någonting över när månaden var slut.

 

Det var dags att sätta ner foten. Vi har gjort det för lätt för våra chefer.

Lena Jonsson, tandsköterska

 

Ska man få upp sin lön över 30 000 måste man vidareutbilda sig på ett sådant sätt att det leder till ett titelbyte, enligt Lena Jonsson. Till exempel till röntgenassistent eller operationssköterska.

– Då går lönen automatiskt upp med 2 000 kronor. Vi borde kunna göra lönekarriär även när vi specialiserar oss och fortfarande heter tandsköterskor, säger hon.

Har varit för flata

Hon påpekar att tiden när tandsköterskan satt beredd med sugen och räckte fram instrument till tandläkaren sedan länge är förbi. I dag jobbar man i team och tandsköterskor tar röntgenbilder, gör tandavtryck och fyllningar.

– Vi anser att det borde generera lönepåslag varje gång vi frigör tid för tandläkarna så att de kan ägna sig åt att borra och operera. Men det tillhör bara vårt jobb tycker arbetsgivaren.

Lena Jonsson är självkritisk å sitt yrkes vägnar. Att ställa krav har inte varit tandsköterskornas bästa gren.

– Vi måste bli bättre på att ställa kraven innan vi går med att på att ta på oss nya uppgifter, för när vi redan gör dem är det försent. Vi har gjort det för lätt för våra chefer, säger hon.

Verkar vara enda sättet

Tandsköterskornas löneuppror var inspirerat av de medicinska sekreterarna som gjorde en liknande mobilisering året innan, och sedan har gjort ännu en.

De tre löneupproren har fått arbetsgivaren att kontinuerligt lägga in mer pengar i systemet. På tre år har de medicinska sekreterarna och tandsköterskorna höjt sina löner med 10,3 respektive 9,9 procent, enligt Lars Burström, ordförande för Vision i Region Västerbotten.

 

Tänk om det kunde göras på nationell nivå, fatta ­vilket tryck det skulle bli.

Lars Burström, ordförande i Vision i Region Västerbotten

 

Toppen var 2020. Då höjdes båda grupperna med 3,8 procent vilket drog upp det totala snittet för Visions medlemmar till det bästa bland alla fackförbund i regionen.

– Att sätta press på arbetsgivaren genom att mobilisera verkar vara enda sättet för dessa grupper att få upp sina löner. Om arbetsgivaren inte brytt sig om att lyssna på dem förut så har de börjat göra det nu. Tänk om det kunde göras på nationell nivå, fatta vilket tryck det skulle bli, säger Lars Burström.

Inget överflöd som pensionär

Lena Jonsson håller med. Nu gäller det att hålla i så att regionen fortsätter ge mer till tandsköterskor och medicinska sekreterare, poängterar hon.

– Annars är risken att arbetsgivaren tycker att vi har fått vårt och håller igen nästa gång. Och då blir alltihop ett nollsummespel, säger hon.

Hon har räknat på sin pension och tänkte länge att hon måste jobba till 70. I dag är hon 63.

– Jag orkar inte till 70 känner jag nu. Jag kommer nog klara mig även om jag går i pension innan dess men något överflöd blir det inte.