Delad bild av socialtjänstens robot

Allt fler inför robotar i socialtjänsten. Men det är ingen dans på rosor. ”Vi kontrollerar inte alla ansökningar, så en del bistånd betalas ut felaktigt”, säger en medarbetare.

I höstas var det 16 kommuner som använde sig av en robot som jobbar med ekonomiskt bistånd. Oftast handlar det om att klienten söker bistånd via en e-tjänst och att roboten hämtar in uppgifter från olika myndigheter. Den lämnar sedan en rapport till en människa som tar beslut.

Tanken är att roboten ska minska administrationen bland handläggarna och skapa mer tid för kvalificerat socialt arbete. Men forskning från Lunds universitet visar att det svårt att få till. Flera kommuner i studien svarar att det blivit ett jobb i sig att lära roboten att tänka.

Det blir en arbetsuppgift i sig att lära roboten hur den ska tänka som en människa.

Lupita Svensson, doktor i socialt arbete

– Många har trott att försörjningsstöd är en enkel del av socialt arbete men så är det inte. Handläggarna har haft ett stort professionellt handlingsutrymme som de använt sig av. Det blir därför en arbetsuppgift i sig att lära roboten hur den ska tänka som en människa, säger forskaren Lupita Svensson som gjort studien.

"Roboten gör många fel"

Just den här problematiken finns i Landskrona kommun, berättar en medarbetare där som vill vara anonym.

– Roboten gör jättemånga fel och kan inte läsa allt som står i ansökan så ibland gissar den och varnar inte om det, säger hen och fortsätter:

– Vid kontroller visar det sig väldigt ofta att det blir fel i robotens beräkningar. Det kan röra sig om summor upp mot 4 000 kronor. Det är för stora summor. Men vi kontrollerar inte alla ansökningar, så en del bistånd betalas ut felaktigt.

Emira Talic, chef för ekonomiskt bistånd på individ- och familjeförvaltningen i Landskrona kommun, förnekar att det betalats ut felaktiga bistånd. Roboten har varit på testläge vilket innebär att den fått hantera alla typer av ärenden. I de fall där den gjort fel har man utvecklat den och sedan testat igen.

Har alla ärenden i testläget dubbelkollats av en människa?

– Ja, absolut, innan vi släpper iväg pengarna så dubbelkollas det, säger Emira Talic.

Självgående robot

Efter cirka sju månader med tester blev roboten självgående i november förra året. Nu hanterar den 60–70 procent av alla ansökningar varje månad.

– Vi har upptäckt att roboten har gjort mindre fel och rättat till det därefter, säger Emira Taric som är nöjd med nya arbetssättet.

– Tyngden låg tidigare på att kontrollera saker man inte behövde kontrollera eller som inte gav något. Men nu på våra ärendedragningar pratar vi om hur klienten ska komma ut i arbete och vi har mycket mer tid för klientmöten, säger hon.

Fler ska införa robot

Flera kommuner runt om i landet står i startgroparna för att införa en robot och forskaren Lupita Svensson tror att utvecklingen kommer att gå allt fortare framöver.

– Mycket tyder på det om man jämför med hur snabb utvecklingen av e-tjänster varit i kommunerna, säger hon.