• Agnes Backlund, enhetschef inom LSS, är en av dem som går kursen i första hjälpen till psykisk hälsa som arrangeras av Örnsköldsviks kommun. Marina Rönnfjord (i bakgrunden) är ­kursledare.

Utbildning

Går kurs för att hindra självmord

25 februari 2020

Hur bemöter man någon som har en panikattack eller funderar på att ta livet av sig? Många har ingen aning, trots att den psykiska ohälsan i samhället ökar.

Numera blir fler sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa än för någon åkomma i kroppen. Ändå är det vanligare att man vet vad man ska göra om någon drabbas av hjärtstillestånd än om någon säger att hen vill dö.

Men precis som när det gäller fysiska tillstånd går det att rädda liv om någon vågar ingripa i tid. Hur man gör det är något som anställda i Örnsköldsviks kommun får lära sig under två kurstillfällen à åtta timmar.

Så gjorde vi

Problemet: Det faktum att den psykiska ohälsan ökar är ett stort samhällsproblem. Framför allt mår fler unga dåligt.

Så gjorde vi: Örnsköldsviks kommun har börjat utbilda sina anställda i första hjälpen till psykisk hälsa. Deltagarna lär sig en metod i fem steg (se faktaruta här intill).

Så blev det: Kursdeltagarna upplevde att de haft stor nytta av kursen. Både som privatpersoner och i sina yrkesroller.

Marina Rönnfjord, verksamhetsutvecklare på avdelningen arbetsmarknad och integration, är kursledare på utbildningen i första hjälpen till psykisk hälsa som hålls i Örnsköldsvik.

– För min del är det frågor som ligger varmt om hjärtat. En del av verktygen vi lär ut på kursen kan kännas självklara, men i stunden när man sitter där med någon som mår jättedåligt känns det kanske inte lika självklart. Då kan det vara bra att ha övat på hur man ska göra, säger hon.

Några av de grupper som gått utbildningen i kommunen är kuratorer, LSS-handläggare coacher på arbetsmarknadsavdelningen, biståndshandläggare och personal inom äldreomsorgen och skolan.

Under de sex år som utbildningen funnits i Örnsköldsvik har omkring tusen personer utbildats. En av dem är Agnes Backlund, enhetschef inom LSS.

– Det viktigaste vi lärt oss är hur betydelsefullt det är att samla mod och se någon som mår dåligt och ställa frågan: Hur mår du egentligen? Och att inte backa när man ser symtom på psykisk ohälsa, säger hon.

Agnes Backlund har ansvar för tre boenden med 30 anställda. Även om kursen riktar sig till deltagarna som medmänniskor ger den också insikter som är till nytta i chefsrollen, tycker hon.

– Den har hjälpt mig att i min roll som chef ha radarn på inför olika slags psykisk problematik. Ofta kan den vara kopplad både till kort- och långtidsfrånvaro och olika beroendesjukdomar, som till exempel drog- och spelmissbruk.

Karolinska institutet fick för ett antal år sedan i uppdrag av regeringen att testa utbildningen och har därefter fortsatt att utveckla den. En del av den handlar om att lära sig om olika former av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom (ångestsjukdomar, depression och substansmissbruk) men även kristillstånd som självmordsbenägenhet, självskadebeteende, panikattacker och psykoser. Men mycket handlar också om att minska skammen kring att må psykiskt dåligt. Ett vanligt skäl till att man inte söker hjälp är att man skäms. Något som kan få ödesdigra konsekvenser.

– Det är viktigt att vi pratar om det här. Det kan utgöra skillnaden mellan liv och död. Ett sätt att hjälpa är att våga ställa konkreta frågor kring om en person överväger att ta sitt liv, säger kursledaren Marina Rönnfjord.

Så hjälper du någon i kris

  1. Bedöm situationen och ta kontakt. Säg: Jag upplever att du inte verkar må bra och känner oro kring det.
  2. Ta dig tid att lyssna öppet och fördomsfritt utan att komma med lösningar. Öva på att lyssna utan att samtidigt formulera en fråga i huvudet.
  3. Erbjud stöd och information baserat på vad du fått höra.
  4. Uppmuntra personen att söka professionell hjälp.
  5. Stöd personen att må bättre på andra sätt. Exempelvis genom att använda självhjälpsstrategier.

Relaterade artiklar