Ägare gräver guld i HVB- och LSS-bransch

Hot, våld och under­bemanning är vardag på HVB- och LSS-boenden. Problemen är störst på boenden som drivs av ­privata aktiebolag. ­Pengarna som delades ut förra året hade räckt till nästan 500 behandlingsassistenter.

Hot om våld sker dagligen. Det händer att boende går på personal genom att kasta saker eller gå väldigt nära när de hotar. Själv är jag sjukskriven just nu på grund av ett våldtäktsförsök/överfall från en av våra tidigare boenden.

Citatet kommer från en behandlingsassistent i Tidningen Visions undersökning av arbetssituationen på HVB- och LSS-boenden. De som svarat är medlemmar i Vision och jobbar som behandlingsassistenter, behandlingspedagoger, boendestödjare och stödpedagoger.

Åtta av tio har varit med om hot, nästan lika många har erfarenhet av våld – mot dem själva, mot kolleger eller mellan brukare. Incidenterna är vanligt förekommande både på privat drivna och på kommunala boenden, men vanligast på de privata.

Jag går ofta med en oro att något kan hända, antingen boendena emellan eller mot personal... tänker ofta på att ha ryggen fri.

Citat från undersökningen

Ett exempel: en fjärdedel av de Visionsmedlemmar som jobbar på ett aktiebolagsdrivet HVB-hem svarar att det förekommer våld på deras arbetsplats minst en gång i veckan. Det är dubbelt så stor andel som på kommunala HVB-boenden.

– En del av våra inspektörer har en känsla av att det är mer utmanande brukare på privata boenden. Det kan vara så att kommunerna väljer att placera den svåraste gruppen där, säger Eva Karsten, inspektör på Arbetsmiljöverket.

Tillbud rapporteras inte alltid

Hon är projektledare för den rikstäckande inspektionsinsats Arbetsmiljöverket det senaste året genomfört på landets HVB-hem och LSS-boenden. Inspektioner på cirka 500 slumpmässigt utvalda boenden har resulterat i över 2000 krav på förbättringar.

– Både kommunala och privata boenden är överlag dåliga på att förebygga hot och våld och på att göra riskbedömningar. Det kan finnas centrala dokument för det systematiska arbetsmiljöarbetet, men sällan lokalt anpassade och uppdaterade säkerhetsrutiner, säger Eva Karsten.

Droppen var när han sa ’jag ska döda dig’. Då var jag rädd på riktigt.

Citat från undersökningen

När det inträffar olyckor och tillbud rapporteras det inte alltid, varken internt till chefen eller till myndigheter som Arbetsmiljöverket. Det kan, enligt henne, bero på att personalen blivit så van vid hoten och våldet att det blivit normaliserat. Eller på att ledarskapet och kulturen på arbetsplatsen gör att man inte vågar anmäla.

– Men det är viktigt att rapportera och utreda allt som händer. Det är en del i det fortlöpande systematiska arbetsmiljöarbetet som gör att man upptäcker om det behövs mer kunskap och personal, säger Eva Karsten.

Arbetsmiljöverkets inspektioner visar också att det förekommer mycket ensamarbete när det inte är lämpligt. När anställda är ensamma trots att det borde vara dubbelbemanning har det oftast ekonomiska orsaker, enligt Eva Karsten.

8 av 10 ensamarbetar

I Tidningen Visions undersökning svarar ungefär åtta av tio att det förekommer ensamarbete på deras arbetsplats, något fler på de privata arbetsplatserna.

Sex av tio av de privatanställda anser att bemanningen är för låg. Det är mer än på kommunala boenden där fyra av tio svarar att det behövs mer personal.

Hot och kränkningar är ofta förekommande, nästan dagligen.

Citat från undersökningen

Vi har också undersökt vinstuttagen ur de privatägda aktiebolagen. I ungefär hälften har ägarna tagit ut pengar den senaste treårsperioden. Till det kommer utdelningar från de börsnoterade koncernerna Attendo, Ambea och Humana som har många boenden genom sina dotterbolag.

Ett av de vinstutdelande företagen är Inagården, en liten koncern bestående av tre aktiebolag och en ekonomisk förening. Koncernen har två HVB-hem i Tärnsjö och Älvkarleby med sammanlagt 41 platser och cirka 85 anställda, inklusive ledning och administrativ personal. Till det kommer timvikarier.

Förra året gjorde Inagården ett rörelseöverskott på 20,8 miljoner kronor (24 procent av omsättningen). 4 av miljonerna delades ut till de fyra ägarna. Totalt har de tagit ut 14,8 miljoner kronor ur koncernen de tre senaste åren.

– Vi är duktiga, förklarar Kari Kahelin, en av ägarna, det goda ekonomiska resultatet.

Anmälningar om fysiskt våld

Arbetsmiljöverket har tagit emot två anmälningar om fysiskt våld på Inagården de två senaste åren. Ensamarbete förekommer, enligt en anställd Tidningen Vision talat med.

Behövs inte pengarna i verksamheten?

– Vissa år är bra, då ser vi till att lägga pengar i kassan och delar ut en del. För några år sedan var det ganska knapert men då sparkade vi inte enda behandlingsassistent, säger Kari Kahelin.

Det kan skifta från lugnt till fullständigt kaos inom loppet av sekunder.

Citat från undersökningen

En annan förklaring till överskotten är, enligt honom, att man äger fastigheterna där verksamheten bedrivs och därför betalar lägre hyra. Det finns nu tankar på att starta ett LSS-boende.

Ni har pengar i kassan, funderar på att utöka och kan ändå ta ut 14,6 miljoner. Får ni för bra betalt av kommunerna?

– Varför ska vi dumpa priserna bara för att vi inte betalar hyra i samma utsträckning som andra? Vi har en bra verksamhet och ligger inte för högt i relation till snittpriset på marknaden.

Har ni funderat på att anställa fler i stället för att ta ut vinst?

– För tillfället har vi full bemanning. Och vi fyra som delar på utdelningen har inga höga löner. Det är så här många gör, säger Kari Kahelin.

Totalt delades över 1 miljard kronor ut till ägarna från landets aktiebolagsägda HVB- och LSS-boenden 2016–2018.

Förra årets utdelningar på 237 miljoner hade räckt till drygt 460 behandlingsassistenter.

PDF: Hela listan över hur mycket varje bolag delade ut.

Så gick undersökningen till: Vi skickade en enkät till samtliga medlemmar i Vision med yrkestitlar som förekommer på HVB-hem och LSS-boenden. 567 av de som svarat jobbar i dessa verksam­heter. Uppgifterna om utdelningar är hämtade ur bolagens tre senaste årsredovisningar.