• Tanken med att FN:s barnkonvention blir lag är väl att den ska följas, menar socialsekreteraren Lena Persson. Men vad det konkret innebär för hennes arbete med försörjningsstöd tycker hon är oklart.

Oklar lag om barnens rätt

19 augusti 2019

2020 blir FN:s barnkonvention svensk lag. Politiska rikt­linjer och vägledande domar behövs för att klarlägga vad det innebär. Det menar socialsekreteraren Lena Persson.

Lena Persson arbetar med försörjningsstöd på socialtjänsten i Ystad. Hon och hennes kolleger har pratat om hur deras arbete kan komma att påverkas när FN:s barnkonvention blir svensk lag vid årsskiftet.

– Men det är inte helt lätt att veta. Den nya lagen ser ut att vara än mer av en ramlag än vad Socialtjänstlagen är. Vi försöker redan nu alltid ha med barnens bästa i besluten. Vad det betyder kan lagen komma att förändra, men vi kan inte vara säkra på vad den förändrar. Initialt blir det frågetecken.

Därför ser hon framför sig att antalet överklagade beslut kommer att bli fler. Fördelen med det är att det i förlängningen leder fram till domar som tjänar som vägledning för besluten.

– Så är vi osäkra i ett ärende kommer vi att be klienterna att överklaga.

Nackdelen är att förvaltningsrätten brukar ta åtta till tio månader på sig för ett avgörande. Så i oklara situationer kan det betyda att klienten får vänta längre än normalt på ett beslut.

– Men sedan har vi i alla fall något att förhålla oss till, även om det kan vara lite otillfredsställande att få vänta innan vi kan säga vad som är rätt och fel i ett ärende, säger Lena Persson.

Ett praktiskt exempel på vad det kan handla om är när någon ansöker om försörjningsstöd för obetalda elräkningar. I kommunens riktlinjer står att socialtjänstens inte ska reglera den typen av skulder.

– Ibland gör vi det ändå, för att inte barnen ska drabbas. Men hur många gånger kan vi gå in och betala? Vi är ingen bank och föräldrar ska inte förlita sig på att kommunen alltid betalar, det är ändå de som har huvudansvaret för familjens ekonomi. Samtidigt ska inte barnen fara illa. Jag hoppas att politikerna tar sitt ansvar och ger riktlinjer för hur vi ska förhålla oss.

Visions socialpolitiska strateg Sara Roxell kan förstå den osäkerhet som Lena Persson ger uttryck för. Visserligen har barnkonventionen redan gällt i Sverige sedan 1990.

– Men när den nu blir lag kan det innebära att kraven att följa den blir mer uttalade.

Hon tror inte att det i första hand är i de delar av socialtjänsten som arbetar direkt med barn som förändringarna kommer att märkas mest. Istället, menar hon, är det de som jobbar med exempelvis behandlingsarbete bland vuxna och, som i Lena Perssons fall, med försörjningsstöd som kan behöva få möjlighet att ägna mer uppmärksamhet åt barnrättsperspektivet. Och särskilt viktiga är cheferna.

– Det är de som ska se till att förändringar kan genomföras. Till det behöver de rätt förutsättningar och mandat från politikerna, säger Sara Roxell.

På arbetsgivarsidan finns ingen oro för att lagen ska skapa problem.

– Vi känner inga sådana farhågor, säger Elizabeth Englundh, sakkunnig i barns rättigheter på SKL.

Hon tror att de utmaningar med att tillämpa barnrättsperspektivet som socialtjänsten redan brottas med knappast försvinner i en handvändning.

– Det som är svårt i dag kommer att vara svårt även framöver. Det kan ingen lag ändra på. Det som behövs
är bättre kunskaper om vilka rättig­heter barn har och att de rättigheterna är implementerade i hela organisationen.

Lena Persson i Ystad tycker man får ha is i magen och vänta och se vad som händer.

– Är jag osäker känner jag mig bekväm med att ha kolleger att fråga. Det uppkommer ständigt nya frågor och utmaningar, som det fortfarande gör med Socialtjänstlagen. Det är inget konstigt med det, så har det varit hela tiden, säger hon.


Relaterade artiklar